Åre är en levande kommun. I generationer har handlingskraftiga eldsjälar fört utvecklingen framåt och tagit nya initiativ utifrån lokala förutsättningar.

En stor del av vår lokalhistoria finns väl bevarad i våra hembygdsgårdar. I Åre kommun är hembygdsrörelsen stark och hembygdsgårdarna hjälper till att bevara bygdens historia. I kommunen finns många hembygdsgårdar och andra kulturhistoriskt intressanta platser som berättar om hur människor levde här förr. Vill ni veta mer om vår lokalhistoria är ni välkomna att besöka dessa platser!

Alla gårdar är öppna för besökare sommartid, dagligen eller vid vissa tillfällen. De flesta har även café och olika aktiviteter. Vill du bli medlem i någon förening och bidra med ditt kulturarv och din historia i hembygden? Kontakta hembygdsföreningen där du bor!

Hembygdsgårdar och kulturhistoriska platser

Här kan du uppleva hur tekniken kom i människans tjänst; hur människans hem och arbete förändrades med hjälp av bland annat elmotorn, traktorn och mjölkmaskinen. Små saker med stor betydelse för den enskilda människan när det inträffade. ArveMuseet drivs av Föreningen Bevara Ångaren Östersund och här finns även ett av Sveriges äldsta ångfartyg i trafik, S/S Östersund. 

 

Webbplats

Här bröts kopparmalm mellan åren 1744–1919. Fröå Gruva krävde mycket arbetskraft och många torp byggdes. Fröå var en gång Jämtlands största samhälle! Efter nedläggningen 1919 lämnande människorna Fröå gruva. Föreningen Fröå Gruva, bildad 1984, har renoverat och återuppbyggt torp och gruvbyggnader.  Här kan ni gå på upptäcktsfärd i den spännande gruvhistorien där informationsskyltar i området guidar dig.

 

Webbplats

År 1742 upptäckte norrmannen Anders Floor en stor kopparmalmsfyndighet i närheten av Huså. Från 1744 bröts malm av gruvbolaget på gruvfältet vid Huså. Huså herrgård byggdes mellan 1834-1837 som bostad åt Gustaf Adolf Montgomery, disponent vid kopparbruket, och hans familj. Huså herrgård är Sveriges nordligast belägna herrgårdsbyggnad och den enda herrgården i fjällmiljö. I byggnader tillhörande herrgården finns ett gruv- och bruksmuseum samt ett mineralmuseum. 

 

Gruv- och bruksmuseet

Berättar om kopparepoken 1742-1918 och här kan man genom rörliga modeller på ett lekfullt vis prova på moment från det tunga gruvarbetet.  Genom kartor, fotografier och föremål lär ni er mer om gruvepoken i Huså.

 

Mineralmuseet

Här finns en samling med stenar i former och färger du kanske inte trodde fanns. Samlingen har donerats av amatörgeologen Olle Näslin och är mycket stor med både lokala mineral och mineral från alla jordens hörn.  

 

Webbplats

Hallens hembygdsförening finns på Ifvarsgården i Hallen. Manbyggnaden är ursprungligen från Västbyn på Frösön och uppfördes antagligen i början på 1800-talet. Inredningen i Brastarummet är i original från tidigt 1800-tal. Härbret kommer från Nils-Ors i Bynom och är från 1700-talet. Sommarfjöset fanns tidigare på gården.

 

Webbplats

Hembygdsgården i Kall består av ett sekelskifteshus med föremål, fotografier, kartor med mera. Hembygdsgården inrymmer även ett lanthandelsmuseum från före detta Mårtensson Livs. 

 

Webbplats

1718 samlades en karolinerarmé i Åredalen under befäl av general Armfeldt. Armén skulle inta Trondheim. Många vedermödor väntade och fälttåget slutade med en katastrof och 3000 man frös ihjäl på fjället mellan Tydal och Handöl. På flera platser i Åre kommun finns minnesstenar och monument som markerar viktiga historiska platser från den här tiden.


Duved skans

Duveds skans, byggd vid år 1700, var platsen som Armfeldts här skulle samlas vid, och varifrån fälttåget mot Trondheim skulle avgå den 4 augusti 1718. Det är svårt att föreställa sig hur det kan ha sett ut när Duved, som vid den tiden endast bestod av tre gårdar, fylldes av drygt 10 000 människor, omkring 6 800 hästar och 2 500 slaktdjur. Manskapet skulle bära med sig tillräckligt med mat för sex veckor, vilket var den tid man hade räknat med att det skulle ta att marschera till Trondheim och inta staden. På platsen för den här skansen finns ett minnesmärke, uppfört 1993 i samband med firandet av Norrlands artilleriregementes 100-årsjubileum.

 

En äldre skans från 1600-talets mitt kan också ha funnits, troligtvis på en kulle omkring 500 meter öster om läget för 1700-talsskansen. På denna kulle står idag det svenska huvudmonumentet över Armfeldts fälttåg, invigt 1892 och ritat av Ferdinand Boberg som var en av dåtidens mest kända arkitekter. 

Handöl

Karolinergraven i Handöl påminner om det tragiska slutet. Här finns en minnessten och ett monument. Vid det lilla kapellet hittar du en Infopunkt som beskriver bland annat fältskärens hårda arbete. I kapellet förvaras en täljstenstavla som en gång har markerat massgraven.


Massgravar har även påträffats vid Vallan norr om Ånnsjön och i Hårbörsta vid Undersåker. På dessa platser finns minnesstenar.

 

Skalstugan

Marschen mot Norge gick via Skalstugan, och en 25 augusti stod hela hären samlad vid Skalsvattnets norra ände för att påbörja tåget mot Norge och Stene skans.


Redan innan man passerat gränsen hade dock soldater börjat insjukna, på grund av proviantbrist och andra umbäranden. Vid Skalstugans gård påträffades år 1940 en grav med minst 12 karolinska soldater. Graven är sedan den arkeologiska undersökning som gjordes 1941-42 inhägnad med en kätting mellan fyra cementblock.

Römmen är Mörsils hembygdsgård och ligger på platsen där Mörsils Skans var uppbyggd under 1600-talet. Här hittar du hittar du många gamla byggnader, skogsmuseum, hembygdsmuseum, en gammal såg och skyddsrum samt olika installationer från andra världskriget. För barnen finns gungställ och uteleksaker. 

 

Webbplats

Tossögården uppfördes på senare delen av 1800-talet som arbetarbostäder för den intilliggande Tossösågen och senare Husåsågen som var i drift i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. 

 

Idag är Tossögården ett arbetslivsmuseum som drivs av Föreningen Tossögården. Här samlas gamla dokument, fotografier och bruksföremål som levandegör Järpens industrihistoria. Vid Tossögården börjar flera naturstigar.

 

Webbplats

Hembygdsgården är en gammal sockenstuga från början av 1850-talet. Sockenstuga var en plats där lokala och aktuella beslut togs och bybornas mötesplats. I bottenvåningen fanns bostad för kyrkvaktmästaren samt samlingssal för sockenstämman. På övervåningen fanns skolsal och bostad för lärare. 

 

Webbplats

Mattmars hembygdsförening har sin hemvist på Vætabacken. Här tändes i gamla tider vårdkasen (vætan) i ofredstid. Här har Mattmars hembygdsförening sedan 1951 gradvis byggt upp en fäbodmiljö av byggnader från olika delar av socknens fäbodar. Efterhand har även Prästgårdstorpet, Skyttepaviljongen, Prästgårdsfjöset och Kyrkstallarna tillkommit.

 

Webbplats

Åre hembygdsgård visar hur en gård i Åre socken kunde se ut under 1800-talet och levandegör den tidigare fjällbruksepoken genom gamla gårdsbyggnader och föremålssamlingar.  Här finns mangårdsbyggnad, två härbren, ladugård med bakugn, loge, skohäbre och smedja. 

 

Webbplats