Beredskap inför kris eller krig

Samhällsstörningar i form av större elavbrott, störningar i vattenförsörjningen, stora bränder och stormar kan inträffa. Då är det viktigt att vi kan informera oss om läget. Lokalradion kommer att sända viktig information på Sveriges Radio P4. 

Bra att ha hemma

- Vev- eller batteridriven radio

- Batterier, som passar din utrustning

- Viktiga telefonnummer nedskrivna (här finns en telefonlista att skriva ut och fylla på)

VMA – Viktigt Meddelande till Allmänheten, används för att varna allmänheten när något allvarligt inträffat, till exempel gasutsläpp eller brand. Man ska då gå inomhus, stänga dörrar, fönster, ventilation och lyssna på radion för mer information. VMA-signalen består av en sju sekunder lång signal och 14 sekunder tystnad. När faran är över ljuder en 30–40 sekunder lång signal. Signalen testas kl. 15 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Signalen kallas också "Hesa Fredrik" och finns på följande orter i Jämtland: Bräcke, Hammarstrand, Bispgården, Sveg, Järpen, Strömsund, Östersundsområdet (19 stycken).

Om telefonnätet inte fungerar och du behöver ringa 112 så finns det alltid möjlighet att göra det på närmaste brandstation. 

Förutom luft är vatten det mest grundläggande behov som människan har. Vi klarar oss några dagar helt utan vatten men innan dess kommer dock effekterna av vätskebristen att verka nedsättande på vår arbets- och tankeförmågan och göra oss förvirrade, frusna och såklart törstiga.

Vid ett större elavbrott kan vattentillgången försvinna på några timmar om inte reservkraften till vattenpumpar och vattenverk fungerar korrekt. Vid en smitta i vattenförsörjningen måste allt vatten kokas för att ta bort eventuella mikroorganismerna. Även då du hämtar vatten i en närliggande sjö eller vattendrag. Koka vatten enligt devisen: ”Big bubbles, no troubles.” Om elspisen inte fungerar behöver du t.ex. ett campingkök med bränsle. Det finns även vattenreningstabletter och filtreringsapparater att köpa i friluftsbutiker. Observera att varken reningstabletter eller kokning tar bort eventuella föroreningar från industrier eller jordbruk.

Om man bortser från mängden vatten till matlagning, disk, tvätt och hygien så behöver en vuxen person normalt sett dricka 2–3 liter vatten per dag. Vid hård ansträngning i varmt väder kan behovet tillfälligt öka till 2 liter per timme! 

Tips

- Förvara alltid vatten hemma, i rengjorda dunkar eller i PET-flaskor i frysen. Flaskorna kommer även att hålla frysen kall längre tid under ett elavbrott. 

- Ha extra dunkar hemma om kommunen kör ut tankbilar, för då måste du ha något att hämta vattnet med.

- Spara på det vatten du har och använd engångsservis för att slippa disk.

- Tänk på att det alltid finns vatten i toatanken.

Dricksvatten som hålls svalt och mörkt håller sig minst en vecka men kan hålla sig mycket längre beroende på hur rent vattnet och förvaringskärlen är från början. Skriv upp datumet så vet du när du tappade upp vattnet. 

Sverige har numera avvecklat de beredskapslager av livsmedel som fanns under kalla kriget. Du är själv ansvarig för ditt eget hushålls matförsörjning om det skulle bli en kris.

De flesta kan klara sig väldigt länge utan mat, men blodsockret sjunker och hjärnan får tillräckligt med energi och då försämras tanke- och reaktionsförmågan. Effekter som irritation, oro, rastlöshet och huvudvärk kommer snart göra sig märkbara. En vuxen person behöver få i sig mellan 1800–2300 kcal per dag för att inte förlora energi. Går vi under detta intag kommer vi alltså att tappa i vikt. Om man tränar behöver man givetvis mer mat.

Ha ett reservförråd med mat som räcker åt alla i hushållet i minst tre dagar men helst ännu längre. I en bristsituation är det bäst att prioritera energibehovet. De ämnen som ger energi är främst kolhydrater och fett. Torrvaror och konserver är lämpligt i hållbarhetsperspektiv om strömmen skulle sluta fungera. Konserverna kan även ätas kalla men varm mat är oftast godare och är även en motivationshöjare.

Du behöver ett kök att tillaga maten på. Det finns en stor variation av friluftskök att hitta i handeln som fungerar på diverse bränslen. Du kan även lära dig om vad som går att äta av naturens skafferi, till exempel genom en kurs eller låna böcker på biblioteket. 

Bra att ha hemma

- Friluftskök och passande bränsle

- Engångstallrikar och bestick (för att minska disken, kranvattnet kan ha försvunnit).

Förslag på livsmedel för en person i en vecka

- Kött- och fiskkonserver, 1000 g

- Grönsakskonserver, 2000 g

- Ris eller pasta, 500 g

- Potatismospulver, 500 g

- Torkade bönor och linser (kan även groddas), 500 g

- Gryn, flingor, (vetemjöl), 500 g

- Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g

- Smör, margarin, 500 g

- Soppor (pulver / burk), 500 g

- Torrmjölk, 500 g

- Saft eller juice, ca 3 liter färdig

Om det blir ett elavbrott under årets kalla månader så kommer temperaturen i ditt hem att sjunka fort. Eftersom de flesta inte har en egen kamin eller liknande i hemmet behöver man därför hitta andra lösningar för att hålla värmen inomhus. 

Människokroppen mår bäst av att hålla en konstant kroppstemperatur på 37°C. Om temperatur sjunker i kroppen kommer vi först att börja huttra, arbetsförmågan kommer att sänkas och vi kommer senare inte kunna ta hand om oss själva. Om temperaturen sjunker för lågt kommer till slut medvetslöshet och död att inträffa som följd.

En god idé är att ha extra värmekällor i beredskap. Det finns små portabla kaminer som drivs med bl.a. gas eller fotogen att köpa. De mer vanliga fotogenlyktorna med veke fungerar också bra. Glöm inte att skaffa en tillräcklig mängd bränsle att driva dessa med då även bränslebrist kan inträffa. Tänk dock på att kolmonoxid eller koloxid är en färg- och luktfri gas och är mycket skadligt att andas och som bildas vid ofullständig förbränning. Ventilation är därför extra viktigt vid förbränning i slutna utrymmen! Vädra kort men rejält och ofta.

Använd ett specifikt rum att bo i om elavbrottet varar längre. Helst ett rum som har södersol. Använd mattor eller filtar för att slippa gå på kalla golv och isolera otäta fönster. Du kan också överväga att skapa ett “tält” inne i rummet för att hålla värmen bättre och sov samlat så att ni värmer varandra. Dra även ner persienner och gardiner på kvällen för att förhindra värmestrålningen att försvinna ut genom fönstren. Värmeljus är en bra källa till värme men tänk på brandrisken! 

Bra att ha hemma

- Varma kläder

- Sovsäck/filtar

- Värmeljus/ficklampor

- Gasol-/fotogenkamin eller fotogenlykta + bränsle

- Brandsläckare/brandfilt

- Ved (om du har eldstad)

Vi behöver sömn för att både kroppen och hjärnan ska få sin vila. Under sömnen bearbetar hjärnan de intryck den fått under dagen och både hjärnan och kroppen hinner återhämta sig. Du klarar dig utan en natts sömn men effekten kan bli sämre tankeförmåga, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, yrsel och allmän lättretlighet. Blir sömnlösheten långvarig så kan det leda till fysiska och psykiska problem. Vanligtvis behöver vi 7–8 timmar sömn varje natt. Medan vissa klarar sig med mindre, behöver andra mer.

Sömnen bör vara av god kvalitet, alltså effektiv. Faktorer som avgör sömnkvaliteten är vilken tid på dygnet du sover och hur länge du varit vaken innan.

Tips:

- Försök att varva ner ett par timmar innan läggdags.

- Undvik att dricka kaffe, te, alkohol och alltför mycket mat några timmar innan läggdags.

- Sovrummen bör vara svalt, mörkt och tyst.

- Skapa rutiner, sov på regelbundna tider.

- Motionera regelbundet.

Tvättning

I en krissituation är det särskilt viktigt att tänka på hygienen. Smuts och dålig hygien är grogrund för smitta och sjukdomar. Förutom att du bör sköta din personliga hygien är det viktigt att du håller rent och vädrar hemma.

Även vid brist på vatten bör du tvätta ansiktet, händerna, underlivet, fötterna och armhålorna varje dag. Tvål och vatten är bäst, men behöver du hushålla med vattnet är tvättlapp och våtservetter ett bra alternativ. Försök att borsta tänderna minst en gång per dag, allra helst på kvällen. Tvätta håret åtminstone en gång i veckan.

Toalett

Om det är vattenavbrott så kan toaletten ändå användas, om det är tillåtet, genom att avföringen spolas ner med en hink vatten. Om toaletten inte går att använda som vanligt kan den ändå användas som ett ”torrdass” genom att en kraftig plastpåse eller sopsäck placeras i toalettstolen. Knyt igen efter toalettbesöket och förvara i dubbel sopsäck exempelvis på balkongen.

Förbandslåda

En förbandslåda med ett lämpligt innehåll bör finnas i alla hushåll. Det finns färdiga förbandslådor att köpa i handeln men det går även bra att själv komponera ett lämpligt innehåll.

Husapotek

I ett husapotek ska du ha sådant som du vet att du kan behöva till exempel huvudvärkstabletter, nässpray, febertermometer m.m. Använder du receptbelagd viktig medicin ska du alltid försöka ha lite extra av den hemma. 

Dinsäkerhet.se är en webbplats om om risker och säkerhet och riktar sig till dig som privatperson. Den handlar om mer saker än bara krisberedskap och tar upp vanliga risker utifrån aktuell skade- och olycksstatistik i Sverige. På webbplatsen hittar du tips om vad du kan göra för att förhindra olyckor och minska risker i din vardag. Här finns också en podcast att lyssna på; podden Om krisen kommer.

Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram fyra filmer om hur du förbereder dig inför en kris när det gäller kommunikation, mat, vatten och värme. Se alla filmerna där armbryterskan Heidi Andersson ger många bra tips. 

Innehållet tar upp hur vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Informationen är ett verktyg för att du ska kunna ta ditt ansvar. Är du välinformerad och förberedd kan du agera och hjälpa andra om något händer. Ansvaret för Sveriges säkerhet och beredskap är gemensamt för alla som bor här.

Regeringen ser att satsningen är nödvändig för att alla som bor i Sverige ska bli bättre förberedda på att hantera allvarliga händelser både i fredstid och i värsta fall krig.

Broschyren kommer att finnas med text på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska och översatt till 13 språk. Alla versioner publiceras som pdf-filer i slutet av maj.
Aktuella språk:
•    Sveriges minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani arli, samiska (nord-, syd och lulesamiska)
•    Arabiska
•    Dari
•    Engelska
•    Franska
•    Persiska
•    Ryska
•    Tigrinska
•    Somaliska

Tagen från dinsakerhet.se

Under perioden 21 maj till 29 juni svarar MSB:s kontaktcentrum på frågor. Du kan ställa din fråga via chatt, e-post eller sociala medier. Det går också att ringa. Kontaktvägarna publiceras 21 maj då kontaktcentrum öppnar. Här kommer du kunna få svar på frågor om beredskap inför kris och krig. Det kan handla om hur du själv förbereder dig eller om hur samhället fungerar vid en kris eller i värsta fall vid ett krig.

Öppettider
Kontaktcentrum är öppet under 21 maj till 29 juni. Det är öppet måndag till fredag.
21 maj - 1 juni kl. 8-19
4 juni - 29 juni kl. 8-17

Telefonnummer och kontakt på denna sida

Under dinsakerhet.se finns fördjupad information om innehållet i broschyren.

MSB vill inte låsa fast rekommendationer vid en viss tid. Under en kris är det svårt att ge några tidsgarantier, det är bland annat beroende av vad som har hänt och hur många som är drabbade.

En vanlig rekommendation är att man ska klara sig utan stöd i 72 timmar. Det kan vara bra att ha den inriktningen. Samtidigt är det rimligt att sträcka ut rekommendationen. Det kan ju vara så att de verkligt allvarliga konsekvenserna av exempelvis ett omfattande elavbrott uppstår först efter några dagar och då är det bra att ha beredskap för att klara sig och sina näras viktigaste behov en något längre tid.

På denna karta kan du se vart närmaste skyddsrum finns. Kartan finns på MSB:s hemsida. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Zooma in på kartan på önskat kvarter.
Har du fler funderingar om skyddsrum finns dom flesta svaren på MSB:S frågor och svar.

Åre kommun har analyserat de risker som finns inom kommunens geografiska område och planerat för att kunna hantera dessa. Naturrelaterade händelser kan orsaka allvarliga följdhändelser som exempelvis skador på infrastruktur och elförsörjning, som i sin tur påverkar vatten- och värmeförsörjningen. Kraftiga stormar är ett exempel som Åre och Jämtland har drabbats av.  Senaste ”stora” var stormen Ivar 2013. Ras och skred har vi också drabbats av samt höga flöden. Sannolikheten för dammbrott är väldigt låg, men konsekvenserna kan bli allvarliga. Vid ett dammbrott kan boende längs Indalsälven påverkas direkt av de höga flödena.

Följdhändelserna såsom strömavbrott och förstörd infrastruktur kan också påverka boenden i hela kommunen. 

Det förändrade klimatet kan också öka risken för till exempel skogsbränder, skyfall, kraftigt snöfall, ras och skred samt värmeböljor. Hela den tekniska infrastrukturen hänger ihop och allt är i princip beroende av elektricitet för att fungera. Exempelvis långvariga avbrott i dricksvattenförsörjningen kommer innebära stora krav på VA-systemet och kommer innebära mycket stora påfrestningar för allmänheten och kommunen. Ett exempel i länet är Cryptosporidium-utbrottet som Östersund hade 2010/2011 där allmänheten fick koka sitt vatten i 85 dagar.

Läs mer i foldern från Länsstyrelsen Jämtland ”De största riskerna i vårt län”.

Även om Sverige är tryggare än många andra länder finns det risker och hot mot vår säkerhet och självständighet. Vi behöver alla lära oss mer om hur vårt samhälle och vårt dagliga liv kan påverkas av olika påfrestningar och angrepp och hur vi kan förbereda oss för att klara av dem så bra som möjligt.

Sverige påverkas i allt högre utsträckning av händelser som sker utanför våra gränser. Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats de senaste åren. Läget bedöms vara instabilt och utvecklingen oförutsägbar. En störning någon annanstans kan exempelvis påverka Sveriges import av livsmedel, mediciner, informationsteknik och andra nödvändiga varor och tjänster.
Läs mer på dinsakerhet.se

Vid en kris eller samhällsstörning är Krisinformation.se en bra plats där samlad information från Sveriges myndigheter vid kriser finns.

Åre kommuns kommunikationskanaler vid kris är samma som till vardags, are.se samt vår Facebooksida.

Vid behov kan kommunen också öppna särskilda trygghets/servicepunkter där invånare kan ta del av information vid en kris.