För kompostering av matavfall behöver du ordna en hushållskompost som följer kommunens riktlinjer och lämna in en anmälan om kompostering till miljöavdelningen.
Du kan kompostera allt slags biologisk nedbrytbart avfall, det vill säga frukt- och grönsaksskal, kött- och fiskrester, skaldjur, bröd, kaffesump och teblad, hushållspapper, snittblommor, krukväxter, krossade äggskal och även sönderrivna äggkartonger med mera.
Anmälan av kompost för matavfall görs via vår e-tjänst:
Matavfallet kan även lämnas till kommunens matavfallsinsamling för omvandling till biogas och biogödsel. Om du vill ansluta dig till matavfallsinsamlingen gör du det via vår e-tjänst:
E-tjänst: Matavfallsabonnemang
Latrin och eget slam
Om du vill omhänderta och kompostera latrin eller eget slam ska du anmäla det till miljöavdelningen.
pdf Ansökan dispens eget omhändertagande avfall (85 KB)
Trädgårdsavfall
Vid kompostering av ditt trädgårdsavfall - som ris, grenar och löv behövs ingen anmälan. Läs mer:
pdf Föreskrifter om avfallshantering i Åre kommun (117 KB)
Kompostera hemma
Det är inte svårt att kompostera. Du behöver:
- En kompostbehållare
- Strömaterial (halm, kutterspån, hö, finfördelat tidningspapper, torra löv eller torrt gräs, gammal kompost eller flis)
- Köksavfall (matrester, äggskal, kaffesump, hushållspapper, tepåsar, servetter, blommor och blomskräp)
Vad är en godkänd kompostbehållare?
Du kan bygga en egen kompostbehållare eller köpa en färdig. Det viktiga är att behållaren är skadedjurssäker, alltså att den är helt sluten eller har ett finmaskigt nät i botten. Det ska inte finnas några hål större än 7 millimeter i behållaren. Det är viktigt att behållaren är väl isolerad och ventilerad. Vintertid kan du lägga isoleringsmatta runt behållaren för att behålla värmen. Om du bara ska kompostera vid ditt fritidshus, och inte använda komposten så ofta, behöver du inte isolera behållaren utan bara se till så den är sluten och ventilerad.
Du kan också använda en roterande behållare.
Oavsett vilken behållare du väljer beräknar du volymen efter hur många personer som finns i hushållet. För en isolerad behållare, räkna med en volym på ungefär 100 liter per person. Roterande behållare kräver inte lika stor volym, ungefär 50 liter per person.
Tänk på att du måste ha en större behållare om du vill lägga trädgårdsavfall som löv och klippt gräs i komposten. För större mängder trädgårdsavfall rekommenderar vi en separat trädgårdskompost, eller att du tar trädgårdsavfallet till en återvinningscentral.
Hur gör jag?
- Lägg ett lager ris längst ner i behållaren, då får komposten luft.
- Dela gärna frukt, bröd och annat avfall i mindre bitar innan du lägger det i komposten så bryts det ner snabbare.
- Blanda alltid avfallet med ungefär en tredjedel strömaterial. Det suger upp överskottsvätska och gör komposten luftigare.
- Lägg lite strö på ytan efter att du lagt i avfallet.
Det här ska du inte lägga i komposten:
- Salt och väldigt hårt saltad mat
- Kol, sot, briketter och aska
- Dammsugarpåsar
- Tobaksaska och fimpar
- Sjuka växtdelar
- Plastblöjor
- Fett - smör, olja eller stekflott
- Icke-organiska material
Om du får problem med komposten
Ibland kan komposten börja lukta illa. Det beror vanligtvis på att den inte får nog med syre. Gräv i så fall om komposten och blanda i strömaterial.
- Flugor i komposten blir du av med genom att täcka med 1 decimeter strö och sedan låta den vila en vecka.
- Om nedbrytningsprocessen stannar av och värmen försvinner kan komposten behöva mer näring, det vill säga mer avfall.
- Om komposten är för torr vattnar du den. Är den för blöt lägger du i mer strö och blandar.
När komposten fungerar som den ska är den varm och luktar inte illa. Konsistensen ska vara ungefär som en urkramad tvättsvamp.
Vad händer sedan?
När värmen försvunnit från komposten och innehållet börjar likna jord är nedbrytningsprocessen färdig. Det kan ta allt från två månader till betydligt längre tid. Hur lång tid det tar beror bland annat på vädret och på hur du sköter komposten. Du ser oftast med blotta ögat att komposten är klar. En mogen kompost liknar jord, luktar jord (det kan finnas enstaka större bitar avfall kvar) och har slutat att avge värme. Volymen har också minskat betydligt, ca 40-80 %.
Använd kompostjorden
När du tar kompostjorden direkt från komposten är den fortfarande grov och klumpig, men du kan ändå lägga ut den i ett tunt lager direkt under träd eller buskar. Det bästa är att efterkompostera tills jorden blir smulig och fin. Det gör du enklast i en trädgårdskompost eller bara i en hög på marken. Täck gärna över med en presenning eller liknande så lakas inte näringen ur av regn eller smältvatten.
Om du vill använda jorden till krukväxter så tänk på att inte ha mer än en tredjedel kompostjord, annars får krukväxterna en näringschock. En bra blandning är 1/3 kompostjord, 1/3 ogödslad torv och 1/3 sand. Du bör inte använda kompostjorden till späda plantor eller som såjord, eftersom näringshalten kan vara för hög och det kan finnas svampar i jorden som angriper späda plantor.
Tänk på att nedbrytningen går betydligt långsammare på vintern. Den kan också upphöra helt. Om det är riktigt kallt kan du hjälpa komposten på traven genom att lägga i flaskor med varmvatten.