Kemikalier finns överallt. Våra val av kemikalier påverkar såväl hälsa som miljö. Kemikalier påverkar vår hälsa genom att vi får in dem i munnen, vi andas in dem, eller genom att vi får dem på vår hud.
Dessutom följer kemikalierna vi använder i hemmet med våra avloppsystem (till exempel då vi tvättar kläder, sköljer trasan efter vi städat, eller när vi duschar) till sjöar och vattendrag där de påverkar djur och natur.
Ofta tänker vi på kemikalier som rengöringsmedel i städskåpet, bensin till gräsklipparen, limmer för att fixa trasiga saker, men också som tvål, schampo, smink och hårprodukter. Någonting vi ofta glömmer är att kemikalier även finns i produkter i vårt hem - i byggnadsmaterial, inredning, leksaker, kläder, el-artiklar och i vår mat. Vi utsätts dagligen för en kemikaliecocktail. Hur denna blandning av kemikalier påverkar våra kroppar är det ingen som vet. Därför är det viktigt att ha ett kemikaliesmart tänk när du införskaffar nya prylar, kläder och när du handlar din mat.
Först och främst bör du fundera på om du verkligen behöver produkten du tänkt köpa. Vissa produkter kan anses vara onödiga, exempelvis sköljmedel. Såväl privatpersoner som företag är enligt Miljöbalkens 2 kap skyldiga att välja de minst hälso- och miljöbelastande kemikalierna. Miljömärkta produkter är mer kontrollerade än konventionella. Följ våra råd nedan för att minimera kemikalieexponeringen, både för din hälsa och för miljön.
· Köp ekologisk mat. Då slipper du få i dig rester av kemikalier som använts vid bekämpning och du minskar även belastningen på naturen genom att uppmuntra jordbruken till att inte använda skadliga, kemiska bekämpningsmedel.
· Undvik plaster så långt det går. Undvik särskilt plast i kombination med fet mat - exempelvis att värma lunchen i matdosan av plast, varm drickchokald i plastkopp etc.
· Undvik skönhetsprodukter med mikroplaster, ofta märkta som någon typ av "polymer" i innehållsförteckningen.
· Damma och vädra hemmet ofta. Damm binder hälso- och miljöskadliga ämnen som utsöndras av produkter i våra hem.
· Dammsug hellre än dammtorka. Då slipper kemikalier från dammet hamna i avloppet där de tillslut gör skada på djurlivet.
· Kemikaliebanta badrumsskåpet och städkemikalier. Såpa räcker långt. Lämna in kemikalier som du inte behöver på någon av kommunens ÅVC:er.
· Välj miljömärkta produkter (Svanen, Bra Miljöval, EU Ecolabel).
· Köp inredning, köksutrustning och textilier second hand. Undvik dock äldre plaster, el-artiklar och textilier som kan innehålla skadliga flamskyddsmedel – exempelvis äldre soffor.
· Om du ändå köper ny textil, tvätta dem innan användning. Efter några tvättar försvinner limmer, antiskrynkelmedel och flamskyddsmedel vilka kan påverka hälsan negativt. Dock följer dessa med avloppsvattnet. Idag har våra reningsverk ingen extra rening för dessa typer av kemikalier.
· Fråga i butiken, så det du köper inte innehåller något särskilt farligt ämnen. Se nedan.
Som kund har du rätt att få reda på om en vara innehåller något av de så kallade kandidatlistade ämnena - ämnen som är klassade som särskilt farliga. Butiken måste då ge dig ett svar inom 45 dagar. Använd dig gärna av det här formuläret från Kemikalieinspektionen: Begäran om information om vissa ämnen i varor
Mer information och vägledning hittar du hos Kemikalieinspektionen: Vägledning för konsumenter
Under 2016 utförde miljöavdelningen ett gediget inventeringsprojekt på alla förskolor i kommunen, på uppdrag från politiken. Eftersom barn får i sig mer kemikalier i förhållande till sin kroppsstorlek, ofta stoppar saker i munnen och eftersom barns kroppar är under utveckling är det viktigt att minimera kemikalieexponeringen för denna betydelsefulla målgrupp. Då barn vistas större delen av dagen på förskola, och då kommunen är tillsynsmyndighet över förskoleverksamheten, har Åre kommun påbörjat ett viktigt arbete att minimera kemikalier i kommunens förskolemiljöer.
Läs mer om projektet och hur kommunen går vidare med arbetet i inventeringens slutrapport här:
Naturskyddsföreningen släppte år 2014 en bra rapport med tips för förskolor och föräldrar:
I stort sett hanteras kemiska produkter i alla verksamheter - ofta utan att kemikalierna är verksamhetens huvudsakliga syfte. Det innebär att verksamheter omfattas av en del regler och förordningar.
Kemikalieförteckning
En del av verksamhetens egenkontroll är att ha kunskap om de kemikalier som används i verksamheten. Dessutom ska verksamheten enligt produktvalsprincipen, eller substitutionsprincipen som den också kallas, välja de preparat som är minst hälso- och miljöskadliga. En del av detta arbete, samt för att underlätta produktvalet, är att ha en kemikalieförteckning.
Det minimikrav som ställs på en kemikalieförteckning är:
· Produktens eller organismens namn (vanligtvis handelsnamnet eller det namn som uppges på säkerhetsdatabladet)
· Omfattning och användning av produkten eller organismen (kan vara t.ex. årlig förbrukning eller vilken maximal volym som lagras samtidigt)
· Information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt
· Produktens klassificering med avseende på hälso- och miljöfarlighet.
Miljöavdelningen kan ställa högre krav på kemikalieförteckningen, om det är befogat.
Såväl privatpersoner som företag är enligt Miljöbalkens 2 kap skyldiga att välja de minst hälso- och miljöbelastande kemikalierna. Detta regleras i den så kallade "produktvalsprincipen", eller "substitutionsprincipen" 2 kap 4 § MB: "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism."
Varje verksamhet som hanterar kemikalier ansvarar för att denna princip följs.
Säkerhetsdatablad innehåller utökad information om en kemisk produkt, så som farliga egenskaper, risker och de skyddsåtgärder som ska vidtas. Det är tillverkaren eller importören av den kemiska produkten som
är skyldig att upprätta ett säkerhetsdatablad för produkten. Verksamheter längre ned i distributionskedjan kan också ha krav på sig att ta fram och tillhandahålla säkerhetsdatablad. Alla som tillhandahåller säkerhetsdatablad har ansvaret för att informationen i bladet är korrekt, även om de inte själva tagit fram säkerhetsdatabladet. Uppdaterade säkerhetsdatablad ska finnas lättillgängliga vid platser för hantering av kemikalier.
Vad ett säkerhetsdatablad ska innehålla och hur det ska se ut regleras av bilaga II i Reachförordningen (läs om denna längre ned). Kortfattat ska bladet innehålla 16 punkter och vara lättläst samt finnas på svenska. Läs mer om säkerhetsdatablad på Kemikalieinspektionens hemsida: Säkerhetsdatablad
För att minimera risken för att hälso- och miljöskadliga kemikalier hamnar på oönskade ställen finns det krav på hur verksamheter ska förvara sina kemikalier. Följande krav ställs som minimikrav:
· I lämpliga, förslutna förvaringskärl märkta med rätt innehåll. Helst ska kemikalier förvaras i sina ursprungskärl.
· Oåtkomligt för obehöriga (exempelvis ska de vara oåtkomliga för barn).
· I god ordning.
· På tätt underlag som minimerar risken för att kemikaliespill sprider sig eller blir svårt att fånga upp.
· Skyddat från väder och vind, under tak.
· Utan risk för att kemikalierna förorenar avlopp eller mark via golvbrunn. Helst ska kemikalier förvaras på en förvaringsplats utan golvbrunn.
· Absorptionsmedel ska finnas lättillgängligt.
· Ämnen som kan reagera med varandra ska förvaras åtskilda.
· Flytande kemikalier ska förvaras invallade. Invallningen ska rymma det största kärlets volym plus 10 procent av övriga behållares volym.
Reach är EUs kemikalielagstiftning och står för Registration, Evaluation, Authorization and restriction of Chemicals. Reach handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. Till skillnad från tidigare lagstiftning innehåller Reach också krav på användare av kemikalier.
Reach omfattar kemiska ämnen i såväl rengöringsprodukter och målarfärger som i varor som kläder, möbler och hushållsapparater.
En verksamhet kan ha olika förpliktelser i och med Reach beroende på vad verksamheten har för roll i leverantörskedjan.
En verksamhet kan ha roll som:
· tillverkare (verksamheter som tillverkar ett kemiskt ämne inom EU - gäller ej för blandningar)
· importör (verksamheter som tar in kemiska ämnen eller blandningar till EU)
· nedströmsanvändare (verksamheter som tillverkar varor eller erbjuder tjänster där kemikalier inte är det huvudsakliga syftet i verksamheten, exempelvis livsmedels-, byggnads eller städföretag)
· distributör (verksamheter som lagrar och släpper ut ett kemiskt ämne eller en blandning på EU-marknaden för annans räkning)
· och/eller leverantör (samlingsbegrepp för alla roller).
Din roll i leverantörskedjan avgör vilka skyldigheter du omfattas av. Läs mer om Reach hos Kemikalieinspektionen: Reach lagar och regler
GHP står för "Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals". Det är framtaget av FN med syfte att få ett harmoniserat system för märkning av kemiska produkter och blandningar som ska gå att känna igen världen över. GHP syftar bland annat till att en kemisk produkt eller blandning i utlandet ska vara märkt likadant som här i Sverige, för att minska förvirring och risken för eventuella skador på hälsa och miljö.
CLP (1272/2008) är förordningen som implementerar GHP-systemet i EU. CLP står för "Classification, Labelling and Packaging (of substances and mixtures)". I CLP-förordningen finns regler för hur kemiska produkter som säljs ska klassas, märkas och förpackas. CLP-förordningen trädde i kraft redan i januari 2009 men började gälla fullständigt 1 juni 2017 då den helt ersatte äldre regler. Detta har bland annat inneburit att förpackningar märkta med det gamla systemet med orange bakgrund från och med 1 juni 2017 inte längre får säljas. Dock får de användas i verksamheter fram till 1 juni 2019.
Precis som i Reach kan verksamheter ha olika förpliktelser i och med CLP, beroende på vilken roll verksamheten har i leverantörskedjan. Läs om de olika rollerna ovan, i avsnittet om Reach. Miljöavdelningen ansvarar för tillsyn enligt CLP av distributörer, arbetsmiljöverket ansvarar för tillsynen av nedströmsanvändare (på arbetsplatser). Kemikalieinspektionen är den myndighet som för tillsyn av tillverkare och importörer.
Bild hämtad från kemi.se
Företag kan ha olika roller inom CLP – tillverkare, importör, nedströmsanvändare, distributör och/eller leverantör, vilket avgör vilka skyldigheter företaget omfattas av.
Läs mer om CLP hos Kemikalieinspektionen: CLP lagar och regler