Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall. Insamlat matavfall i Åre kommun körs tills en biogasanläggning där matavfallet rötas och bildar fordonsbränsle och biogödsel.
Hämtning av matavfall och restavfall är behovsanpassad i Åre kommun. Det innebär att du ställer ut avfallskärlen på anvisad plats för sopbilens kärltömning när de är fulla eller du önskar få dem tömda. Matavfall och restavfall töms med en sopbil som har dubbla avfallsfack.
Placera kärlen, senast kl. 07.00 samma dag som tömning eller kvällen innan, med draghandtag och hjul vända mot vägkanten och lockets handtag och öppning vänd ut mot vägen. Kärlen ska stå plant och med cirka 0,5 m avstånd till nästa kärl för att underlätta tömningen för sopbilen.
Se över och gör eventuella justeringar i abonnemanget för restavfall (brännbart hushållsavfall). Vid utsortering av matavfall kommer mängden restavfall minska. Glesa ut tömningstillfällen eller minska antal kärl för restavfall.
Matavfallet har sedan årsskiftet 2021/2022 börjat samlas in i papperspåsar/säckar för matavfall. Papperspåsen/säcken ska placeras luftigt medan den fylls för att minska risken för att den går sönder.
Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i papperspåsen. Hitta ett system för insamling av matavfallet som passar er verksamhet. Det finns många olika storlekar på utsorterings- och förvaringslösningar för matavfall. Välj behållare i kök/pentry/kontor som passar er verksamhet bäst. Kontakta valfri leverantör.
När påsen/säcken med matavfall är fylld viks den ihop och placeras försiktigt i det bruna matavfallskärlet. Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten för att avfallet ska vara ventilerat och minska risk för fastfrysning. Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.
Bestäm plats för det bruna 140 liters matavfallskärlet, i vissa fall behöver detta göras i samråd med fastighetsägaren. För livsmedelsverksamheter kan det finnas krav på kylt soprum. Bedömning görs i samråd med kommunens miljöavdelning. För övriga verksamheter krävs inte kylt soprum men matavfallskärlen bör placeras i skugga under sommarhalvåret för att undvika lukt.
Tänk på att det bruna matavfallskärlet inte bör väga mer än 70 kg och fyll det aldrig mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.
Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.
* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.
* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.
Exempelvis
* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera
Restavfall får inte läggas i matavfallet.
Exempelvis
* Krukväxters jord och rötter
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast- eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter
Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag. Det viktiga är att lämna så torrt matavfall som möjligt och rengöra kärlen efter behov.
När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor. Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag.
Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken eller annan vätsjeavskiljande lösning innan det läggs i matavfallspåsen.
Vik ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt och problem med flugor. Lägg ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så att den inte går sönder.
Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite torkpapper innan det läggs i matavfallspåsen. Det kan även frysas ner i väntan på tömning.
När kärlen nyligen är tömda kan du spraya lite ättika på kärlens kanter och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor. Rengör kärlen vid behov.
När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlet. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar verksamheten för att lossa inför tömning av kärlet.
Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan det läggs ner i matavfallspåsen. Förvara matavfallspåsen luftigt för att ventilera bort fukt innan det läggs i matavfallskärlet.
Säkerställ att påsen är ordentligt ihopvikt och lägg ner påsen försiktigt så att påsen inte går sönder och matavfallet trillar ut i kärlet och fryser fast.
Kontrollera alltid att avfallet inte är fastfruset inför tömning av avfallskärlet.
I Åre kommun skickas sedan den 1 januari 2024 matavfallet till biogasanläggningen Ekogas i Gävle där biogasen blir till fossilfritt bränsle och rötresterna blir till biogödsel. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna tillvara och sluter kretsloppet.
På bara 1 matavfallspåse kan en normalstor personbil komma 4 km.