E14, vägskylt

Västra bygden präglas av vidsträckta fjällområden, mindre byar, turismanläggningar och en växande gränshandel.

Här finns en stark framtidstro som syns i de stora satsningarna på bland annat köpcentrum och etablering av butikskedjor. Här hittar du orter som Storlien, Storvallen, Handöl, Enafors och Ånn. Söderut ligger Handöl och Storulvåns fjällstation, norrut byarna Medstugan, Bodjsö och Saxvallen. 

Hanriis café firade 20 år förra året och har sedan starten 1999 blivit byns självklara mittpunkt. Här samlas både turister och bybor och njuter av Anita Dalanes bakverk. Och cafét tuffar på, trots bristen på norska besökare i sommar.

 

Det är en faslig aktivitet i köket. Bullar ska gräddas, våfflor likaså. Hela disken är full av hembakat på Hanriis café i Handöl. Brasan är tänd och vid ett av borden sitter Ulla Falk, en av caféets trogna gäster.

 

– Jag brukar komma ner hit i alla fall någon gång per dag, när det inte är så mycket folk här. Nu under coronan har det blivit lite mer sällan, säger Ulla.

 

"Man mår väldigt gott med sig själv"

Från början inhyste byggnaden en träsåg som när den lade ner övergick till att vara konstnärsateljé och kontor för flera olika småföretag. När den slutligen stod tom var det några eldsjälar som kom på att det skulle passa fint med ett café i det röda huset och ungefär då kom Anita in i bilden. Hon drog igång caféet med en femårsplan i sikte. Nu, över 20 år senare, tuffar caféet fortfarande på.

 

– Man blir inte rik på det här direkt, men man mår väldigt gott med sig själv! Det är fint att göra andra människor glada, säger Anita.

 

Viktigt nav i byn

Hanriis håller öppet sex månader om året och brukar även hålla i olika kulturella evenemang som musikaftnar och fotoutställningar. I anslutning till caféet finns en hantverksbutik och en karolinerutställning samt Länsmuséets utställning om den historiska täljstensbrytningen i Handöl. Loppis & second handlokalen i samma hus, där det även finns en fotoutställning, hölls dock stängd i somras på grund av coronan.

 

Besökarna är i stora drag fjällvandrare, fiskare och fågelskådare, turister som kommer för att titta på forsen i Handöl. Det brukar vara gott om folk. Att caféet är ett viktigt nav i byn råder det inga tvivel om.

 

– Det betyder massor, säger Anita.


– Det har jättestor betydelse socialt, intygar Lisa Öberg.

 

Medan Anita är född och uppvuxen i Handöl kom Lisa hit lite senare i livet från Vemdalen. Det var först kärleken som förde henne hit, en sådan där vanlig kärlek, till en partner. Men när hon väl flyttat hit fanns ingen återvändo. Plötsligt kände hon även kärlek till platsen.

 

– Jag ångrar det inte en sekund. Jag mår så gott här. Det är lugnt och nära ”riktiga” fjäll och det är ett väldigt rikt växtliv här, tack vare att marken är så näringsrik, jämfört med fjällen i Vemdalstrakten, säger Lisa.

 

Hon, fjällekologen, författaren och fotografen, har gett ut flera böcker, bland annat om fjällflora och om fjällens urgamla granar. Men Lisa håller även guidade turer, eller som hon själv kallar det – kunskapsvandringar – i närfjällmiljön.

 

–Jag har gått igenom en utmattning som gör att jag behöver ron som finns här ute. Här behöver man inte lägga någon som helst energi på illtrivsel utan kan vara kreativ i stället!

 

Saknar norrmännen

Coronapandemin har varit märkbar i Handöl. Vanligtvis är byn full av norrmän som kommer till sina fritidshus. Både Lisa och Anita är överens om att de saknas Handöl, norrmännen.

 

– Vanligtvis om vintrarna är det massor av ungar i snöhögarna, men i vintras var det alldeles tomt. Så vi hoppas att gränsen öppnar ordentligt snart, säger Anita.

 

Det bor få barnfamiljer i Handöl, faktiskt bara en. Barnen går i skola i Duved, så det är en bit att åka. Men om förskolan i Storlien blir verklighet finns större möjlighet för unga att flytta ut till trakten, menar Anita.

 

Och vad som händer framöver?

 

– I morgon är det städdag på byn när vi ska röja sly och busk. Sedan på kvällen är det surströmming nere på Täljgården.

 

Baluns i Handöl alltså. Det låter ju inte så tokigt!

Mattar, hussar och hundar från hela Europa som vallfärdar till Åretrakten för att få besöka en enda liten butik. Låter det galet? Inte för draghundsentusiasten. Ett besök på Åredalens hund & häst kan nämligen betyda skillnaden mellan en hund som inte vill dra och en som vill.

– Turisterna som kommer hit har oftast sett en sele som de tycker är snygg, så det brukar göra lite ont när de inser att den inte kommer att passa hunden. Men de brukar köpa den som passar i alla fall till slut.

Trude Wirén som driver Åredalens hund & häst berättar om kundflödet i butiken i Rännberg. Den som ligger i källarplanet på det nyligen utbyggda lilla huset med den slående utsikten över Åreskutan och skogarna. Om hur åreborna brukar strunta i om selen matchar deras kläder, bara sällskapet i skidspåret vill dra och mår bra.

Europas största utbud

Inte helt tippat har butiken i Rännberg Europas största samlade utbud av dragselar, något som gör den till ett attraktivt resmål för både hussar, mattar från bland annat Tyskland, Schweiz och Spanien. Och deras hundar. För hunden måste vara med, om det ska bli något drag.

– Oftast har hundarna för stora selar, så att de ligger uppe på axlarna, och då vill de inte dra till 100 procent. Jag brukar jämföra med hur det är att bära en ryggsäck. Den vill du ha nära kroppen och att den ska sitta lagom tajt så du kan röra dig fritt. Men det är en hel djungel det här… säger Trude och tittar ut över havet av olika selar.

Självbetjäning för foderkunder

Men det började egentligen med hundfoder för aktiva jakt- och draghundar. Det var svårt att få tag på och Trude började ta hundfodret som hennes pappa är delägare i från Norge, för att ha på lager. Sedan blev det försäljning. Och så utökades det med diverse hundutrustning för drag och jakt. Som till slut blev en minst sagt fullt utrustad butik, med självbetjäning för foderkunder.

– Det är både för- och nackdelar med att ha butiken hemma. Självbetjäningen gör ju att hundfolk som har annat att tänka på kan köpa foder klockan halv nio en söndag om de behöver. Nackdelen är att det kan innebära jobb 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.

Men familjen är van. Minstingen sov i hundbädden placerad på frysarna i butiken sin första tid i livet. Idag tar han emot kunderna och vinkar tack och hej.

Coronan rena lyftet

Ända sedan starten för fem år sedan har Åredalens hund & häst tuffat på. Marknadsföringen har skett främst ryktesvis och affärerna har varit goda. Men så kom coronan. Trude förberedde sig på det värsta, att folk skulle dra ner på att köpa prylar till sina hundar. Men i stället hände det motsatta.

Med Covid -19 har folk gjort slag i saken och köpt hund. Och eftersom semestern utomlands frös inne för många, ökade i stället tillströmningen till butiken av svenska turister på väg till fjälls med en valp i bagageutrymmet. Huskies och malamuter. Men framför allt har det varit en riktig jaktlabradorsommar.

– I somras var det första gången vi inte var på Västgård Game Fair eftersom det ställdes in. Och det har varit den huvudsakliga sommarinkomsten tidigare så vi var lite oroliga. Men jag skäms nästan över att säga det, men vi har i stället tredubblat sommarinkomsten. Det har varit en extremsommar, på så vis.

Och alla sommarens småvalpar då? Jo, de kan faktiskt få hyra en sele så länge de växer. Ska det sitta bra så ska det.

I början av april 2020 öppnade ett två fotbollsplaner stort köpcentrum vid infarten till Storlien. Hyresgästerna, bland andra två stora matkedjor samt en apotekskedja, tror på fortsatt ökning av konsumerande norrmän. Satsningen kommer innebära minst 50 arbetstillfällen, en drastisk ökning för en by med 62 invånare. 

 

En person som ser fram emot att strålkastarljuset vänds mot Storlien är Martina Höiem. Hon äger och driver en frisersalong mitt inne i byn sedan elva år tillbaka.

 

– Jag är född och uppvuxen i Storlien. Efter skolan flyttade jag härifrån, jag har bott och arbetat på flera olika platser. Men jag har alltid längtat hem.

 

Martina visste att hon inte såg en framtid inom hotell och restaurang, och beslutade sig för att utbilda sig till frisör. Efter examen jobbade hon på salonger i Duved och Åre. Men så blev en lokal ledig i Storlien.

 

– Nu kör jag, tänkte jag när den här lokalen blev ledig, berättar hon. Sen gick det snabbt, lokalen blev ledig i december 2010 och jag öppnade januari 2011.

 

Förskola i Storlien är en av nycklarna till fortsatt utveckling

Martina satsade rätt, redan från start har beläggningen varit bra och salongen är öppen året runt. Just nu enbart fredag-söndag eftersom Martina och hennes man har barn på förskola i Duved.

 

– Jag kan inte lämna och hämta på förskola i Duved och jobba här i Storlien, det innebär 20 mil i bil om dagen, det är inte en hållbar lösning, säger hon och skakar uppgivet på huvudet. Därför hyr jag en stol på salong i Duved under veckorna.

 

Om det fanns förskola i Storlien skulle Martina ha salongen öppen fem dagar i veckan. Hon har kämpat för förskola sedan hennes son låg i magen, men utan framgång. Idag finns det cirka tio barn i behov av förskola i Storlien med omnejd. Storlienborna hoppas att det ska satsas på barnen, även om gruppen egentligen är för liten.

 

– Finns förskola kommer människor att flytta hit. Storlien expanderar, varför inte satsa här nu, frågar sig Martina.

 

Även bostäder ska byggas till nya gränshandelssatsningen. Martina hoppas att expansionen spiller över på samhället Storlien. Hennes högsta önskan är att samhället ska fungera som en riktig by.

 

– Jag har alltid älskat Storlien, jag har alltid längtat hit när jag inte varit här. Min drivkraft i mitt eget företagande är att byn ska fungera. Jag skulle kunna ha salongen i Duved fem dagar i veckan istället, det skulle ju vara så enkelt. Men jag får en klump i magen när jag tänker på det. Både invånare och hyttägare behöver en basservice för att tycka att detta är en bra plats att vara på, säger hon.

 

Om fem år har invånartalet i Storlien tredubblats och högfjällshotellet drivs av en eldsjäl

Två stammisar från Meråker kommer in för att bli klippta och Martina får en julgåva av dem. Småsnacket sätter genast igång och Martina skiftar över till norsksvenska. Samtalet leds in på att drömma fritt om hur Storlien skulle kunna se ut om fem år. Martina säger genast att i hennes dröm finns det en förskola, med en eller två avdelningar. Invånarantalet har tredubblats och högfjällshotellet drivs av en eldsjäl. Och hon hoppas att de slipper kämpa för att kunna bo i byn, att Storlien är ett etablerat samhälle.

 

– Vad skulle jag göra utan mina norrmän, säger Martina och tittar på sina kunder.

 

– Vad skulle vi göra utan dig, blir svaret från Meråkersborna.

 

Torsdagen den 2 april 2020 beslutade barn- och utbildningsnämnden i Åre kommun att starta en ny kommunal förskola i Storlien. Läs mer om det här.

– Storlien har till skillnad från många andra glesbygdsorter i Sverige potential att växa, så det gäller att ta vara på möjligheterna. Det menar Henrik Weile, som själv valde att flytta från Danmark till Åre kommun med sin familj för 15 år sedan. Idag är han stormarknadschef vid Coop Extra i Storlien och ett känt ansikte i sin roll som tävlingsledare för Åre Extreme Challenge.

 

När Henrik och hustrun Annika fått sitt första barn bodde de fortfarande i Danmark. De började fundera på framtiden. Var ville de egentligen att barnen skulle växa upp, var skulle de själva ha velat växa upp? Henrik hade en lång karriär inom den danska marinen bakom sig och Annika ville driva en glashytta där det rör sig många människor. Tankarna gick till Åre, som de besökt både sommar och vinter.

 

– Det var ett ganska enkelt val. Här kunde vi realisera drömmen om att bo och leva på en bra plats, samtidigt som det var ett perfekt läge för Annika att starta Åre Glashytta.

 

Efter några år som egen företagare och ett par säsonger på Skistar blev Henrik butikschef på Coop. Sedan 2011 har han pendlat från huset i Duved till jobbet i Storlien. Under åren har han sett hur gränshandeln vuxit och stabiliserats.

 

– Norge är ett rikare land där snittlönen ligger på 50 000 kr jämfört med den svenska på 30 000. Så det finns ett stort privat kapital där. Men det är dyrt att handla mat i Norge, eftersom de lägger en tull på importerad mat motsvarande flera hundra procent. Om de åker över gränsen hittar de samma varor för halva priset.

 

Stor potential

Den totala gränshandeln i Sverige beräknas årligen omsätta 16 miljarder och genererar runt 10 000 arbetstillfällen. Bara i området kring Tröndelag finns en uppskattad omsättning på 1,5 miljarder.

 

– Sakta men säkert har folk förstått hur stort det här kan bli. Just nu pågår en storsatsning på ett köpcentrum på 11 000 kvadratmeter som ska stå klart om cirka ett år, där Coop tillsammans med bland annat Eurocash och en apotekskedja kommer att husera. Coop fördubblar då sin yta till 4500 kvadratmeter och de gamla lokalerna görs tillgängliga för nya hyresgäster.

 

Nya arbetstillfällen

Satsningarna i Storlien kommer att innebära rekrytering och arbetstillfällen. Bara den nya snabbmatsrestaurangen behöver 18 personer, berättar Henrik och räknar lite snabbt fram att det behövs ungefär 50 personer totalt för att driva butikerna. Inom något år kanske dubbelt så många.

 

– Fler människor kommer att behöva nya typer av samhällsservice i form av exempelvis bostäder, dagis och lokaltrafik. Här hoppas vi på många hyresrätter, så att det går att bo till rimliga priser. Kommunikationerna behöver också bli bättre så att de som bor runt om i regionen kan ta sig till jobbet i Storlien. Det behövs även kringservice, fler företag som erbjuder det som efterfrågas, konstaterar Henrik.

 

Henrik menar att kommunen kommer att behöva aktivera sig och ta vara på de möjligheter som Storlienområdet har för tillväxt. Andra ställen i landet avfolkas. Här vill människor bo kvar, nya vill flytta in och kanske går det att skapa nyfikenhet kring turismen igen. Det var ju så det började en gång i tiden.

 

– Jag är helt säker på att det går.