Förfrysta och utmattade tog sig de överlevande karolinerna till Handöl efter reträtten från Tröndelag år 1718. Resterande 3000 man miste livet i den isande vinterns dödsmarsch över gränsfjällen. Flera av de monument, minnesstenar och skansar som finns i Åre kommun idag har koppling till 1700-talets karolinerhistoria som haft en stark närvaro i området. Historien berättar om en bister tid då många människor fick sätta livet på spel för kung och rike.
Duved skans
Duveds skans bygges år 1700 och hade en central roll under det Stora nordiska kriget. Skansen var platsen som Armfeldts här skulle samlas vid, och varifrån fälttåget mot Trondheim skulle avgå den 4 augusti 1718. Det är svårt att föreställa sig hur det kan ha sett ut när Duved, som vid den tiden endast bestod av tre gårdar, fylldes av 10 073 människor, 6 721 hästar och 2 500 slaktdjur. Manskapet skulle bära med sig tillräckligt med proviant för sex veckor, vilket var den tid det skulle ta att marschera till Trondheim och inta staden. På platsen för skansen finns idag ett minnesmärke. Monumentet uppfördes 1993 i samband med firandet av Norrlands artilleriregementes 100-årsjubileum.
En äldre skans från 1600-talets mitt kan också ha funnits i närheten, troligtvis på en kulle omkring 500 meter öster om läget för 1700-talsskansen. På denna kulle står idag det svenska huvudmonumentet över Armfeldts fälttåg.
Karolinermonumentet i Duved
Under det Stora nordiska krigen genomfördes en handelsblockad mot Sverige. För att stärka sin ställning beslutade Karl XII att samla en karolinsk här för att erövra den norska huvudstaden och Trondheim. År 1718 samlades en karolinerarmé i Åredalen under befäl av general Armfeldt. Arméns uppdrag var att inta Trondheim. Många vedermödor väntade och fälttåget slutade med en katastrof. Efter konungens död vid Fredrikstens fästning drog sig Armfeldt med sina mannar tillbaka från Trondheim där de under en tid misslyckats med att inta staden. Under reträtten från Tröndelag frös 3000 man ihjäl i en snöstorm på fjället mellan Tydal och Handöl. Totalt dog 3700 män som en konsekvens av fälttåget.
Karolinermonumentet i Duved invigdes 1892 till minne av de män som omkom i marschen över gränsfjällen. Monumentet är ritat av Ferdinand Boberg som var en av dåtidens mest kända arkitekter.
Karolinermonumentet i Handöl
Karolinergraven i Handöl påminner om det tragiska slutet för Armfeldts Karoliner. Hit kom de män som överlevt marschen över fjället där 3000 av deras kamrater mist livet. Många av dem var så illa däran att de avled efter ankomsten till Handöl. Här finns en minnessten och ett monument. Vid det lilla kapellet hittar du en informationstavla som bland annat beskriver fältskärens hårda arbete. I kapellet förvaras en täljstenstavla som en gång har markerat massgraven och som hittades i en åker i området.
Hjerpe skans
Hjerpe Skans anlades 1670 och byggdes därefter ut under omgångar. En bit nedströms längs Indalsälven tros det ha legat en äldre skans från början av 1600-talet.
På väg till Duved skans, inför sitt intåg i Norge, passerade soldaterna som skulle ingå i Armfelds karolinska här Järpen och Hjerpe skans. Här gjordes vissa förberedelser inför fälttåget, kreatur slaktades och delar av förråden lämnades. Skansen var också uppsamlingsplats för de tusentals hästar som skulle användas under marschen. Det var dock svårt att få ihop tillräckligt med hästar vilket orsakade förseningar för fälttåget. Armen gav sig således av med för lite proviant och redan uttröttade rid- och dragdjur.
Idag finns på platsen en minnessten, krutkällare och ruiner från skansentornets bottenvåning.
Minnesmärken på fjällen
För att hedra de män som stupade på grund av nedkylningen under återmarschen över gränsfjällen finns tre minnesmärken uppförda i området. På Gräslidsvalen kan du se ett kallmurat skifferfundament och på en topp på fjället Bustvalen/Bustvola ligger Bustvålamonumentet uppfört i sten med ett granitkors. Söder om punkten där åarna Ranglan och Enan går samman finns ett enkelt träkors uppsatt till minne av de stupade karolinerna.
Gravplatsen vid Skalstugan
Karolinernas marsch mot Norge gick via Skalstugan. Från Skalsvattnets norra ände samlades de för att påbörja tåget mot Norge och Stene skans. Många av männen var dock redan innan de passerat den norska gränsen både svaga och sjuka. Anledningen var bland annat den proviantbrist som rådde i hären och att vattnet i bäckarna var förgiftat av de många döda lämlarna som rådande lämmelår fört med sig. Vid Skalstugans gård påträffades år 1940 en grav med minst 12 karolinska soldater. Graven är idag inhägnad med en kätting mellan fyra cementblock.
Minnesstenar
Massgravar från karolinerna har påträffats även vid Vallan norr om Ånnsjön och i Hårbörsta vid Undersåker. På dessa platser finns minnesstenar. Vid Hallens kyrka finns en minnessten till minne av de stupade från Hallens kompani.
Mer information
Mer information om karolinerna hittar du på föreningen Armfeldts karoliners hemsida. Här finns även broschyrer med mer information om bland annat minnesmärken och monument samt skansar och befästningsverk.