Tillståndsprövningen tar ca 6 veckor från och med att ansökan är komplett. Saknas uppgifter kommer kompletteringar att krävas och det tar längre tid. Tänk på att lämna in en komplett ansökan i god tid!
En trekammarbrunn är en slamavskiljare som skiljer det fasta materialet (slammet) från avloppsvattnet. Det fasta materialet (slammet) stannar i slamavskiljaren medan avloppsvattnet rinner ut i en infiltration eller någon annan typ av reningsanläggning.
I slamavskiljaren samlas allt som spolas ner i avloppet. I den första kammaren hamnar allt slam som kommer från huset. Vattnet trycks sedan in i andra kammaren och dit kan även lite slam följa med. När vattnet till sist hamnar i tredje kammaren bör det vara så gott som fritt från slam, eftersom det är detta vatten som ska gå ut i infiltrationen.
En del av det som spolas ner sjunker ner till botten och bildar bottenslam. Längst upp ligger flytslammet som utgörs av avföring, toalettpapper och andra flytande material. Flytslammet bildar med tiden en slamkaka som hela tiden byggs på. Mellan slamlagren samlas vattnet.
T-röret som ska finnas på utloppsröret fungerar som en sista säkerhet mot att flytslam följer med ut från slamavskiljaren.
Efter slamavskiljaren ska ett efterföljande reningssteg finnas, tex en infiltration eller markbädd. Infiltrationsanläggning är den vanligaste tekniken för rening av avloppsvatten från ett hushåll. Infiltrationen består av en fördelningsbrunn som leder vattnet vidare ut i två spridarrör. Rören har hål på undersidan så att vattnet kan sippra ner i ett lager av grus och sand som renar vattnet innan når grundvattnet.
Rören avslutas med en luftning över markytan. Detta för att mikroorganismerna som lever i anläggningen och bryter ner bland annat smittoämnen i avloppsvattnet ska få syre. (För att ha en bra funktion och inte få problem med lukt är det nödvändigt att det även finns en luftning av toaletten på huset.) Hur stor infiltrationen behöver vara bestäms av markförhållandena på platsen och dimensioneras alltid för minst 5 personer. För att anläggning ska fungera är viktigt att avståndet mellan spridarrören och högsta grundvattennivån eller berg är minst en meter. Om marken är allt för tät (lerig) är en infiltration inte lämplig utan en markbädd eller annan lösning måste väljas.
Det finns olika typer av brunnar; 1-, 2- och 3-kammarbrunnar samt sluten tank. Den vanligaste slamavskiljaren är 3-kammarbrunnen. I dag finns en mängd olika modeller, se avloppsguiden.se
En sluten tank släpper inte ut något avloppsvatten utan måste tömmas på både slam och vatten. En sluten tank ska ha larm som visar när det börjar bli fullt. Till en sluten tank tillåts som regel endast avloppsvatten från extremt snålspolande toaletter.
Slamavskiljare som har en toalett ansluten till sig måste vara av typen trekammarbrunn. Den har en bättre avskiljning, genom att den upprepar avskiljningen två gånger till innan vattnet leds vidare till infiltration eller annat reningssteg.
Om brunnen bara används för bad-, disk- och tvättvatten kan man ha en 2-kammarbrunn.
Hur stor slamavskiljare behövs?
En slamavskiljare med vattentoalett ansluten behöver vara 2 kubikmeter för ett hushåll. Om det endast handlar om en BDT-vatten behöver slamavskiljaren vara 1 kubikmeter för ett hushåll.
En större slamavskiljare (3 eller 4 kubikmeter) än de rekommenderade ger ofta säkrare avskiljning, och därmed en längre livslängd på efterföljande markbädd/infiltration. Detta kan vara värt att tänka på då det i kommunen finns många fritidshus som kan ha dubbla antalet användare under till exempel högsäsongen.
Om slammet kommer in i infiltrationen beroende på att t-rör saknas eller brunnen töms för sällan täpps de små fördelningshålen i infiltrationsrören igen och vattnet kan inte rinna ut i marken. Till slut blir det då översvämning i brunnen och i värsta fall trycks avloppsvatten in i huset.
Slam kan rensas bort genom spolning. Denna typ av spolning är inget man gör själv då den kräver särskild utrustning. Spolning är dock ingen garanti att det åtgärdar anläggningen. När infiltrationen inte längre kan ta emot ert avloppsvatten behöver den bytas ut. Du behöver göra en ny infiltrationsanläggning vilket är en tillståndspliktig åtgärd.
Det beror på vilken teknik som används och hur det ser ut på din tomt.
För mer information och aktuella regler kontakta Skatteverket.
Kommunen kan inte tipsa om någon speciell entreprenör av konkurrensskäl.
En avloppsanläggning ska uppfylla dagens krav på rening. Om en avloppsanläggning inte uppfyller kraven får samtliga fastighetsägare till fastigheten ett beslut om förbud mot att släppa ut avloppsvatten från fastigheten.
Från angivet datum i beslutet får inget avloppsvatten släppas ut från fastighetens avloppsanläggning. Du som fastighetsägare har tiden fram till det angivna datumet på dig att utföra åtgärder. Bedömningar av åtgärdstiden görs utifrån risk (typ av utsläpp och lokalisering) och typ av bristande rening. Större risk och ingen rening ger kortare åtgärdstid. Lägre risk och en mindre bristande rening ger längre åtgärdstid.
Om du fått ett beslut om förbud så träder det i kraft på angivet datum. För att inte bryta mot förbudet kan man göra på olika sätt:
-
Åtgärda eller anlägga en ny enskild anläggning OBS! Sök tillstånd!
-
Anlägga en gemensam anläggning OBS! Sök tillstånd!
-
Välja att ej ha inkopplat vatten till sin fastighet.
-
Plugga avloppet
Förbudet upphör att gälla när Miljöavdelningen Åre kommun har meddelats att en ny eller åtgärdad avloppsanläggning har anlagts.