Projekt

Organisation vandringsleder 2024 – ett projekt finansierat av Naturvårdsverket

 

Under 2023 har Åre kommun haft ett framgångsrikt projekt genom Organisation Vandringsleder – Ramverk för vandringsleder, i samverkan med Berg och Härjedalen. Alla vi kommuner behöver ta vårt samordningsansvar på kommunal nivå, samt samverka med ledförvaltarna och andra intressentgrupper till exempel samebyar och markägare i vår respektive kommun. Dessa roller ser vi nu och måste jobba vidare med att utforska, sätta och implementera. Exakt vad som ska ingå, hur den rollen ska drivas och hur samverkan ska ske med både ledförvaltare på lokal nivå och samordning på läns/regional nivå är ännu inte satt och det behöver vi jobba fram under 2024 under steg 3 av Organisation vandringsleder – Ramverk för vandringsleder, finansierat av Naturvårdsverket.

 

Sammanfattning av mål med projektet 2024:
Sätta organisation och samordning i Åre kommun tillsammans med ledförvaltande organisationer i kommunen, samt öka dialogen med andra intressentgrupper. Arbeta med verktyget Ramverk för vandringsleder till så stor del som är möjligt, och kontinuerligt fortsätta det arbetet steg för steg efter projekttiden. Ha fortsatt dialog med de regionala organisationer som har intresse i friluftslivs frågor för att öka samordna vårt län och dra nytta av kunskap som finns i de olika kommunerna i vårt län.

 

Projektledare
Natasha Skott

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

070-62 69 701

Med medel från Åre kommuns sociala investeringsfond samt medfinansiering från flera lokala aktörer genomför Åre kommun mellan åren 2021 och 2023 projektet Skolan i mitten i Mörsils skola. Skolan i mitten är ett mellanmänskligt projekt som vill skapa en levande mötesplats i Mörsils skola under kvällar, helger och lov för både unga och vuxna.

 

Mellan november 2019 och juni 2020 genomförde Åre kommuns inflyttarservice en medborgardialog i Mörsil med frågeställningen ”Hur vill vi leva tillsammans i Mörsil?”. I medborgardialogen intervjuades nästan 70 personer med anknytning till Mörsil; boende, företagare, förtroendevalda och tjänstemän. I den perspektivrapport som sammanställde informanternas svar uppdagades behovet av en mötesplats i Mörsil där boende från olika sociala och kulturella bakgrunder kunde mötas. Projektet Skolan i mitten vill därför, med Mörsils skolas lokaler till förfogande, skapa en levande mötesplats för elever, vårdnadshavare, skolpersonal och boende i Mörsil.

 

För att våra unga ska må bra och klara av skolans tempo vill Skolan i mitten skapa en plats för möten och aktiviteter under kvällar, helger och lov på Mörsils skola. På Skolan i mitten kan du som vårdnadshavare möta andra vårdnadshavare och skolpersonal kring aktiviteter och gemensamma intressen, och därmed fördjupa din förståelse för skolans verksamhet och stärka samarbetet kring de unga.

 

Att uppleva sin fritid som betydelsefull och att ha en känsla av sammanhang gynnar det psykiska välbefinnandet. Forskningen visar också samband mellan god psykisk hälsa och godkända skolresultat. Vårdnadshavares engagemang i elevernas skolgång är även en avgörande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan.

 

I samarbete med Mörsil skola, fritid Åre, inflyttarservice, Studieförbundet Vuxenskolan och Västra Storsjöbygdens församling och den lokala föreningen Mörsil i mitten öppnar Skolan i mitten upp dörrarna till Mörsil skola med aktiviteter, kurser och föreläsningar under kvällar, helger och lov. I projektet kommer elever, vårdnadshavare och andra boende i Mörsil att ges möjligheten att själva utbilda sig till ledare för att driva aktiviteter under och efter projektets slut, då en central uppgift för projektet är att verka som en katalysator för samverkan och initiativtagande i Mörsil som gör att mötesplatsen även ska leva kvar efter projektets slut.

 

För att hålla dig uppdaterad om vad som händer härnäst, besök föreningen Mörsil i mittens Facebooksida eller Instagramkonto. Information om aktuella aktiviteter kommer även att finnas i Mörsils skolas lokaler och annonseras runt om i Mörsil.

 

Åre kommun genomför projektet Skolan i mitten tillsammans med följande aktörer:

 

Ett mindre projekt som löpte under 2023 med fokus på att se över om och hur Åre-, Berg- och Härjedalens kommun ska samordna sig organisatoriskt kring vandringsleder.

 

Projektet var finansierat av Naturvårdsverket och steg 2 efter en kortare förstudie i ämnet under slutet av 2022. Projektet var i samverkan med Berg- och Härjedalen kommun. Mål och syfte med projektet var också att tydliggöra rollerna tillsammans med ledförvaltarna i detta område enligt Nationellt Ramverk för vandringsleder.

 

Naturvårdsverket beviljade finansiering av två andra projekt i länet när det gäller implementering av Nationella ramverket och organisering av vandringslederna på privat mark. För att få bästa tänkbara resultat så samverkade vi i projekten kopplat till vissa aktiviteter. Projekten genomförde workshopar tillsammans i sju av åtta kommuner i Jämtland Härjedalen.

För Åre, Berg och Härjedalen som funktionell region finns utmaningen att samordna ett gigantiskt friluftsliv trots små kommunala kassor. Genom samordningen av vandringsleder kan kommunerna kraftsamla tillsammans och skapar förutsättningar att arbeta effektivt genom lärande över hela regionen. Det finns stora utmaningar för ledförvaltarna i kommunerna och samverkan kan underlätta, samt öka förståelse för ledförvaltande föreningarnas situation från kommunal organisation.

Ett av resultaten av projektet blev ett kommunalt nätverk som kommer ha fokus på att dela kunskap, kontakter, information och hitta samverkansprojekt. I dagsläget kommer kommunerna arbeta enskilt, men i samverkan med varandra när det gäller friluftsfrågor. Vi är så stora geografiskt så att slå ihop tre kommuner till en samordningsnivå blir för stort, varje enskild kommun är stor nog med många ledförvaltare.

 

Vad händer nu?

Åre kommun kommer arbeta vidare med Organisation Vandringsleder steg 3 under 2024, också finansierat av Naturvårdsverket. För att utveckla vår samordnande roll som kommun när det gäller vandring och friluftsfrågor, samt implementera Ramverk för vandringsleder tillsammans med kommunens alla ledförvaltare. 

 

Projektledare
Natasha Skott

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

070-62 69 701

  

Åre kommun fortsätter arbeta för ett hållbart friluftsliv efter avslutat projekt.

 

Under två år har Åre kommun drivit ett projekt med fokus på hållbar spår- och ledutveckling, under projektledning av Natasha Skott, Ola Bergqvist och Jörgen Fredriksson.

 

Projektets fokus har varit att genomföra djupgående analyser som ska ligga till grund för vidare processer med målet att säkerställa en hållbar utveckling av spår och leder. Detta arbete har varit framgångsrikt på så sätt att vi har satt i gång flera processer men också vet vad vi behöver göra för att nå målet. Det är långa och krävande processer, men inte omöjligt.

 

Under projekttiden har det blivit allt tydligare att samverkan mellan ledförvaltare i bygderna, men framförallt mellan de olika intressentgrupperna som rör sig och verkar inom samma geografiska område är av största vikt. Dessa grupper behöver föra en dialog kring olika frågor kopplat till spår och leder, samt friluftsliv i stort. De olika intressentgrupperna behöver få en förståelse för varandras perspektiv och en kunskapshöjning hur komplext friluftslivsfrågor kan vara, och hur man påverkar varandra. Här har projektet kommit fram till att kommunen bör ta ett större ansvar när det gäller att strukturera, organisera och leda dessa dialogprocesser. Kommunen bör forma denna organisation tillsammans med de olika intressentgrupperna men behöver ta den samordnande och processledade rollen. Olika intressentgrupper kan vara: Samebyar, cyklister, STF, jaktorganisationer, markägare och besöksnäringen. Under projekttiden har en grundstruktur tagits fram till dessa dialogforum och detta har även grundats hos flera intressentgrupper, samt hos våra grannkommuner Berg och Härjedalen samt Länsstyrelsen. Dialog mellan intressentgrupper är otroligt viktig kopplat till nyttjande av annans mark, både privat och statlig (renbetesmark). Det finns ett behov av en kunskapshöjning att allt friluftsliv pågår på någons mark och att du som utövare inte bara har rättigheter utan även skyldigheter. Allemansrätten grundades i en tid med en helt annan typ av friluftsliv och med mycket mindre tryck, och vi behöver forma överenskommelser i de olika geografiska områdena baserat på lokala behov och förutsättningar på respektive plats. Kanske behöver lederna i ett område stängas under en särskild period på grund av kalvning eller för höga vattenflöden som gör marken alldeles för sårbar.

 

Ett annat tydligt resultat är att utmaningarna kring organisation, huvudmannaskap och finansiering är otroligt viktigt att arbeta vidare med och att kommunen bör ta ett ansvar för att även i fortsättningen stötta ledförvaltare i bygderna i detta arbete, samt vara den övergripande ledsamordnaren. Organisationen består oftast av en förening med ett stort ansvar och liten kassa. Föreningarna drivs ideellt och har stor kunskap, men det är inte hållbart i längden för dessa föreningar att bära ansvaret själva för spår och leder som är så viktigt både för folkhälsa men också en stor reseanledning och därmed grunden till största delen av vår näring. Projektledningen ser också att finansieringen behöver komma från flera håll, inte bara från besökaren som är den väg de flesta ledförvaltare väljer just nu för att lösa ett akut problem. Det sätts upp skyltar som uppmanar att besökaren ska bidra, vilket inte är fel, men man behöver även bidra från statligt och kommunalt håll, samt viss del från besöksnäringen. Det går inte att lägga hela ansvaret på en part att lösa finansieringen för att bygga ekonomisk hållbarhet eftersom spår och leder berör så många och är komplext. Under åren har ansvaret skiftat från kommunalt över till besöksnäringen och nu mer ett skifte åt att den som nyttjar spår och leder ska bidra mest, men detta minskar tillgängligheten och alla människor har inte möjlighet att betala för att nyttja spår och leder. Kommunen kan vara behjälpliga i att hitta en balans i de olika finansieringslösningarna. Idag går det att hitta finansiering från staten och EU kopplat till utveckling, men inte drift och underhåll. Detta är ett problem eftersom ledförvaltare gärna söker bidrag för att utveckla sin produkt, men har inte möjlighet att ta hand om den fullt ut. Här behöver fortsatt arbete tillsammans med andra myndigheter göras för att se på möjligheterna att rikta om och öka statlig finansiering mot de lokala behoven.

 

Projektet har tillsammans med Föreningen Tossögården uppgraderat en led på Tossön och gjort den tillgänglighetsanpassad med hjälp av finansiering av LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) och i samverkan med LSS boendet i Järpen.

 

Kanalisering är fortsatt något projektet ser som en viktig del i att bygga hållbart friluftsliv. Det finns platser i vår kommun som håller för ett större antal besökare och som välkomnar det, och dit kan vi försöka kanalisera besökare. När det gäller kanalisering kommer Åre kommuns turistinformation och besöksservice ha en viktig roll. Genom deras kommunikationskanaler, som exempelvis webbplattformen och mobilapplikationen Naturkartan, samt i möten med både besökare, besöksnäring och andra turismaktörer tillgängliggörs och sprids information om leder, allemansrätt och vilka spår och leder som passar bäst att nyttja under olika årstider och på olika platser i kommunen.

 

Att spår och leder är betydelsefullt för besöksnäringen i kommunen är tydligt, men det har blivit ännu tydligare hur viktigt friluftslivet är för i princip all näring. Medvetenheten om detta har ökat både hos kommunen och hos företagarna själva under dessa två år, och vikten av att kommunen arbetar med dessa frågor och skapar hållbarhet i spår och leder så företagarna utveckla sina produkter och tjänster ser projektet som mycket viktigt.

 

Projektets resultat i detalj, både övergripande och specifikt i varje bygd står beskrivet i vad vi kallar Masterplaner. Vissa bygder är även uppdelade i flera områden då det finns flera ledförvaltare med olika utmaningar och behov. I Masterplanerna beskriver vi problembild, utmaningar, möjligheter och lösningar på problemen. Vi ser att det är viktigt att vi har ett lösningsfokus och blickar framåt, samt bygger hållbar struktur och organisation för att gemensamt hitta en väg framåt.

 

Vad händer nu?

Åre kommun kommer att driva ett projekt under 2023, “Organisering av vandringsleder”, med hjälp av finansiering från Naturvårdsverket. Fokus är att tillsammans med Bergs kommun och Härjedalens kommun arbeta fram en hållbar organisation som ska kunna ta rollen som ledsamordnare enligt Nationellt ramverk för vandringsleder (en standardiseringsmodell för kvalitetssäkring av vandringsleder). De tre fjällnära kommunerna har liknande utmaningar och möjligheter så kommunerna vill se hur vi kan samverka och bygga en gemensam organisation som ledsamordnare.

 

Åre kommun kommer även att söka projektmedel för att jobba vidare med frågorna kring dialogforum, för att bygga struktur och organisation för hantera frågor kring friluftsliv och även starta i gång och leda dialogforum i flera avgränsade geografiska områden. Åre kommun kommer även söka medel för att arbeta mer med bygdeutveckling, eftersom vi ser att kommunen genom en coachande och möjliggörande roll kan hjälpa utvecklingen i bygderna genom samordning, kompetenshöjning och förbättrade processer in till kommunen. På detta sätt kan vi, tillsammans med kommunens ledförvaltande organisationer, skapa en mer hållbar struktur.

 

Kontakt

Vill du veta mer om projektets genomförande och resultat? Kontakta Natasha Skott, projektledare på 070-6269701 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

Tidigare publiceringar
pdf Hållbara spår och leder (233 KB)

 

Masterplaner

pdf Masterplan Hållbara spår och leder (763 KB)

pdf Masterplan Hallenbygden (4.25 MB)

pdf Masterplan Handöl (1.36 MB)

pdf Masterplan Huså (1.59 MB)

pdf Masterplan Järpen-Mörsil (1.88 MB)

pdf Masterplan Kallbygden (1.48 MB)

pdf Masterplan Storlien (1.29 MB)

pdf Masterplan Södra Årefjällen (1.52 MB)

pdf Masterplan Väsek (8.31 MB)

pdf Masterplan Ånn (1.46 MB)

Genom att göra Åre till en mer tillgänglig och inkluderande destination så förbättras livskvalitén för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Årtiondets satsning i Jämtland på och för personer med intellektuell funktionsnedsättning, Special Olympics World Winter Games blåstes av och det var lätt att tro att luften skulle gå ur hela den utlovade satsningen. Men icke! Det politiska modet och kommunstyrelsen i Åre kommun tog direktivet ett varv till och kom så i slutet på februari 2020 med besked: VI KÖR! Trots att strålkastarna släckts, eller kanske just därför så satsar vi på folkhälsa för den mest marginaliserade gruppen i samhället; personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning. En bärande del i projektet har handlat om att möjliggöra insatser och att skapa förutsättningar för att långsiktigt och varaktigt förbättra samhällets befintliga strukturer och därigenom bibringa ökad livskvalité för målgruppen.
 
Projektet har precis som de flesta, ställts inför ett annorlunda, och inte minst, påfrestande läge då pandemi och utbrott av Covid-19 eskalerat under projektperioden. Projektet har valt att tänka nytt, kreativt och anpassat tillsammans med andra aktörer i regionen sammantaget har satsningen genom medial exponering nätt cirka 130 000 TV-tittare och radio-lyssnare. Projektet har fungerat som en katalysator, drivit och inspirerat till fler initiativ som på olika sätt gynnar målgruppen.

 

Varför fokuserar vi på Folkhälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Personer med Intellektuell funktionsnedsättning utgör en målgrupp som i högre grad än befolkningen i övrigt är drabbad av ohälsa utifrån b.la fetma/övervikt, depression och inte minst, marginalisering och utanförskap. Möjligheten att på egen hand påverka detta i positiv riktning är begränsad, både utifrån funktionsvariationens art och ibland där till följd bristande förmåga. Det finns även en identifierad avsaknad av samhällets generella okunskap om målgruppens styrkor och förmågor.[1] I Åre kommun finns ett 30-tal personer med LSS-stöd utifrån intellektuell funktionsnedsättning, varav ett 10-tal är elever med grundsärskola som skolform integrerade i grundskolan samt gymnasiesärskolan i Östersunds kommun.

 

Vart vill vi nå vid projekttidens slut?

Målbilden vid projekttidens slut är att projektet ska ha förbättrat befintliga strukturer, skapat ett varaktigt arv och gjort skillnad som ska komma målgruppen till gagn långt efter att projektet avslutats. Projektet har gjort bedömningen att effekterna inte kommer att kunna mätas och troligen inte heller att synas fullt ut inom projekttiden men på längre sikt kommer satsningen att ligga till grund för förbättrad livskvalitet för målgruppen, både genom lokalt nätverk, skolprojektet Barn föds inte med fördomar – Catwalk i skolan samt ökat antal kontaktpersoner. Åre kommer därmed ha tagit ett steg i rätt riktning för att kunna titulera sig som en mer inkluderande och tillgänglig destination. En förutsättning för att arbetet ska löpa vidare är att befintliga verksamheter och satsningar, tålmodigt, jobbar vidare, tänker öppet och har modet att bryta normer kring tillgänglighet och inkludering.
 
- Vi vill förbättra livskvalitén för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning inom kommunens geografiska område. Målet är att skapa förutsättningar för att målgruppen ska kunna få ett rikare liv på olika plan
 
- Vi vill göra Åre kommun till en mer tillgänglig och inkluderande destination. Målet är att stärka redan befintliga strukturer för hållbar förbättring för målgruppen samt erbjuda fortbildningsinsatser för ökad kunskap inom området
 
Vi har tagit fram en slutrapport där du kan läsa om detaljer i form av uppnådda effekter, hur olika aktiviteter genomförts och vilken publicitet som uppnåtts. Några av våra egna starkaste reflektioner är den kraft personliga kontakter har men också värdet i att ta vara på det som redan finns i stället för att bygga upp helt nya strukturer. När det kommer till målen att förbättra livskvalitén för personer med Intellektuell funktionsnedsättning samt göra Åre mer tillgängligt och inkluderande, noterade vi tidigt att framgångsfaktorerna är enkelhet, tydlighet, synlighet, att vara personlig, att vara tillgänglig och att vara flexibel i kommunikation och mötesformer.

 

/Ketty Engrund och Kristina Göransson, projektsamordnare

 

  pdf Slutrapport (1.19 MB)

 

För mer information kontakta

Ketty Engrund, projektsamordnare

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
073-053 41 52

2017-11-23 beviljades Åre kommun EU-medel från Interregprogrammet ”Nordens gröna bälte” för att tillsammans med parter i Norge och Västernorrland utveckla ett socialt företag samt utbyta erfarenheter kring integrationsarbete.

Projektet heter ”Ökat arbetskraftutbud i gränsregionen” och pågår i tre år med start 1a januari 2018.

I projektet samarbetar Åre kommun med lokala privata, idéella och offentliga organisationer, med Inderöy kommun, Inderöy frivilligcentral och det sociala företaget Flyndra AS i Nordtröndelag samt det sociala företaget Evo Återvinningspartner AB i Härnösand.

Projektet går ut på att genom erfarenhetsutbyte och med hjälp av ett socialt företag skapa bättre möjligheter på arbetsmarknaden för marginaliserade grupper. Med marginaliserade grupper menar vi långtidsarbetssökande och individer med olika funktionshinder samt drop outs från skolsystemet och nyanlända.

Våra samarbetspartners intresse i projektet är framför allt att lära om Åre kommuns arbete med integration av nyanlända.

 

För ytterligare frågor kontakta:

Karin Ramström

Chef arbetsmarknadsavdelningen

Åre kommun

Tel: 0647-164 22

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Åre kommuns långsiktiga mål för näringslivsutvecklingen är "ett bra företagsklimat och en hållbar tillväxt".

 

Näringslivsstrategi
 
Syftet med projektet är att Åre kommuns näringslivsteam från tillväxtenheten och inflyttarservice tillsammans med kultur och fritid ska genomföra åtgärder som tillsammans med det arbete som kommunen redan gör kommer att stärka företagsklimatet och den hållbara tillväxten i hela Åre kommun.
 
De åtgärder som genomförs beslutas bland annat genom öppna medborgardialoger.
 
På längre sikt ska åtgärderna leda till:
 - att företagen har ökat kunskaperna om hur de utvecklar sina företag socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart i Åre kommuns olika bygder
- att företagen har ökat kunskaperna om vilka resurser som finns för hållbar utveckling (pengar, kompetens, nätverk, etc.)
- att företagen har ökat drivkraften för sin bygds hållbara tillväxt
- att potentiella företagare har ökat kunskaperna om möjligheterna med att bo, leva och driva företag i Åre kommun
- att kunskapen om de olika förutsättningar som råder för företagande i Åre kommuns olika bygder har stärkts hos Åre kommuns tjänstepersoner och politiker
- att kunskapen om vad som kännetecknar ett bra företagsklimat har stärkts hos Åre kommuns tjänstepersoner och politiker.

 

 

Åre kommun beviljades i augusti 2019 projektmedel via Tillväxtverket och Jordbruksverkets Landsbygdsprogram för Innovativa och samordnade servicelösningar för Undersåker och Södra Årefjällen. Projektet påbörjades 2019-11-01 och sträckte sig fram till 2020-10-01.

 

Bakgrund enligt projektplanen

Sedan Länstrafiken i Jämtlands län 2018 avvecklade Bussgods (i dess tidigare form) har livsmedelsbutiker och andra företagare problem med att hitta effektiva och fungerande transportlösningar för matvaror, paket och annat gods. Det blir svårt för butikerna i Undersåker och Södra Årefjällen att erbjuda service till de boende i form av frys-, kyl-, färsk- och andra matvaror samt problematiskt för övriga företag i området att bedriva en konkurrensmässig verksamhet/kommersiell service då de inte kan ta emot eller skicka iväg leveranser mer än 1 – 2 gånger per vecka, mot tidigare fem gånger per vecka.

 

Vi har behov av att hitta hållbara - i alla bemärkelser (över tid, miljömässigt, ekonomiskt samt socialt) - transportlösningar för butiker, företag, boende samt besökare och turister i Undersåker och Södra Årefjällen, som kan utgöra pilotmodell för övriga glest befolkade delar av Åre kommun.

 

Med det här projektet får vi möjlighet att göra en noggrann analys och föra dialoger med berörda intressenter samt föreslå lösningar som alla enats kring.

 

Genomförande

Inledningsvis har företag och organisationer identifierats för att få en bild av nuläget och dess utmaningar, vilka behov som finns för att skapa en hållbar lösning och vem som kan vara med och vara en del i lösningen. Vi har även identifierat olika intressenter för fortsatt kunskapsutbyte.

 

Projektet fick en rivstart i och med möjligheten att medverka på Södra Årefjällen ekonomisk förenings planerade workshops kring deras Vision 2030. Till dessa workshops var både näringslivet och bybor i området inbjudna. Under november och december genomfördes 7 workshops där vi medverkade.

 

För att skapa en långsiktighet och uthållighet är det viktigt att det finns någon organisation, förening eller företag som kan vara ansvarig för framtida drift. Det innebär inte att man måste utföra alla transporter men man måste ta ansvaret för att transporterna blir av, kvalitetssäkra och förbättra servicen och till en början vara ihärdig i att få det nya systemet sjösatt, segelklart och ut från hamn. Det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor innan de nya vanorna är vardag.

 

Förslag på lokal lösning

I Södra Årefjällen är denna organisation med stor säkerhet Södra Årefjällen ekonomiska förening som genom att starta eller anlita ett transportföretag tar ansvar för logistik av varor och personer i området. Här behöver föreningen öka sin verksamhet så att den även täcker Undersåker och delar av sträckan längs E14 för att få nog många involverade i tjänsten.

Genom att skapa en omlastningscentral i Undersåker (järnvägsstationen) och sedan samordna med transporter som ändå redan körs till Södra Årefjällen är mycket vunnet. Genom att skapa omlastningsmöjligheter i Undersåker kan transportföretagen lämna varor i Undersåker dagligen. Dessa varor kan sedan transporteras till mottagaren genom samordning av transporter via en app (Freelway).

 

Kyltransporter skall kunna köras med kylsläp av privatpersoner som skall samma väg eller andra företag/entreprenörer i området som t ex Södra Årefjällen ekonomisk förening. För att göra systemet anpassat till ett annat område (t.ex. Kallbygden) måste lämpliga omlastningscentraler identifieras, ansvarig organisation och vilka resurser som finns för att transportera varorna. Målet är att så ofta som möjligt använda en transport som redan körs.

 

Utmaningar

Efter projektets 2020-10-01 slut pågår nu arbetet med att finansiera en omlastningscentral och ett resecenter på Undersåker station. Det finns problem med fortsatt finansiering av lösningarna på grund av små, relativt specifika regler. Dels verkar det mycket svårt att få stöd för investeringen i ett kylsläp, i och med att detta står på hjul. Dels verkar det mycket svårt att söka stöd för iordningställande av omlastningscentralen, då denna finns i en hyrd lokal. I och med att landsbygden ofta består av mindre företag och mindre fastighetsägare innebär de relativt små investeringarna i det stora hela ändå stora risker för företagen.

 

I båda fallen ser vi problem med att små, säkert välgrundade restriktioner, sätter käppar i hjulet för stora planer som går helt i linje med projektutlysningarnas syfte. Vi hoppas att man i framtiden kan göra undantag genom en hårdare granskning, avtalsskrivning eller liknande.

 

En stor utmaning framåt är att ändra personers vanor. Detta kommer att kräva långsiktighet och stora informationsinsatser. Vi måste locka över personer och göra dem delaktiga i helheten. Det är enklare att åka raka vägen hem, men genom ett kort stopp vid omlastningscentralen kan du hjälpa grannen att få hem sitt paket och samtidigt spara en transport på 40 km för grannen.

 

 

Projektet finansieras med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

 

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Jämtland Härjedalen har beviljat Åre kommun medel för en förstudie gällande införande av e-arkiv i Åre kommun och och Härjedalens kommun.

 

Projektbeskrivning

Samhället går mot en mer digital transformering och allt mer information inkommer till kommunerna i digital form. Detta ställer nya krav på lagring och gallring samtidigt som även efterfrågan på tillgång till så kallad "öppen data" ökar från företag. Det är ingen skillnad på arkivering av information om den är analog eller digital, samma regler gäller, men ett digitalt arkiv, ett så kallat e-arkiv, kan korta ner handläggningstider, öka servicegraden och tillgängliggöra "öppen data" vilket bidrar till ökad innovation och tillväxt i kommunerna.

 

Syftet med förstudien är att ta fram ett underlag för beslut kring fortsatt arbete med ett e-arkiv i Åre kommun och Härjedalens kommun som uppfyller företagens och medborgarnas krav. Båda kommunerna har likartade förutsättningar och utmaningar när det gäller att ta fram handlingar från kommunarkivet, exempelvis pågår det förhållandevis mycket nybyggnation i kommunerna och tidsåtgången är stor för att ta fram handlingar som efterfrågas från företag och medborgare.

Förstudierapporten ska inkludera de aktiviteter som krävs för ett införande, juridiska krav för lagring och skyddande av dokument, estimerad budget för system och dess införande samt förslag på förvaltningsmodell omfattande två eller fler kommuner.

 

 

Åre kommun har beviljats 10 miljoner kronor via Asyl-, Migrations-, och integrationsfonden (AMIF) till att utveckla integrationsarbetet under perioden 1 januari 2020 – 31 december 2022.

I projektet Hållbar integration i Åre arbetar vi för att tredjelandsmedborgare i Åre kommun ska få en kortare process från nyanländ till integrerad. För att klara det behöver vi arbeta smartare med effektivare och mer träffsäkra aktiviteter samt med breda samarbeten. Det holistiska synsättet är viktigt då det ger fokus på hela människan.

 

Projektets övergripande mål är att långsiktigt öka delaktigheten och inflytandet på arbetsmarknaden, i lokalsamhället samt i den lokala demokratin för målgruppen boende i Åre kommun.

Projektet ska leda till en kvalitetshöjning av Åre kommuns arbetssätt i integrationsfrågor, att skapa effektivare vägar till arbete och genom medborgardialoger öka den interkulturella dialogen. Projektet kommer under dessa tre år att finansiera 11 projektmedarbetare i olika omfattning.

 

Ladda ner projektets informationsfolder  pdf Hållbar integration (925 KB)

 

Läs mer om metoderna som används i projektet:
pdf Arbetsförberedande aktiviteter (245 KB)

pdf Handledning (163 KB)

pdf Hälsoskolan (250 KB)

pdf Medborgardialog (157 KB)

pdf Supported employment (113 KB)
pdf Söka jobb (164 KB)

 

Kontakt

Har du funderingar kring projekt "Hållbar integration i Åre"? Kontakta då någon av nedanstående personer för mer information:

 

Kicki Lundström Persson
Enhetschef inflyttarservice
0647-163 43
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Lena Leipe
Projektledare Hållbar integration i Åre
0647-163 57
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
 
Hanna Moback
Projektledare Hållbar integration i Åre, demokratisamordning
0647-162 47
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
 
Anja Skålén
Projektledare Hållbar integration i Åre, etableringskoordinator
0647-162 42
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

Vi främjar migrationens möjligheter genom att driva ett projekt som medfinansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Psykisk ohälsa drabbar många av oss någon gång i livet och utgör idag ett stort folkhälsoproblem. Mellan augusti 2018 och december 2022 genomförde Åre kommun projektet "Första hjälpen till psykisk hälsa". Nu har projektet avslutats och här kommer en kort summering om vad vi har åstadkommit.

 

Tack vare stöd ur Åre kommuns sociala investeringsfond har Åre kommun, genom projektet, genomfört en kraftfull utbildningsinsats inom utbildningsprogrammen Youth Aware of Mental Health (YAM) och Mental Health First Aid (MHFA) för att öka kunskapen och förståelsen hos elever i årskurs 8, anställda och medborgare i Åre kommun.

 

Att erbjuda utbildningsinsatserna har varit ett sätt att offensivt och innovativt möta de utmaningar som finns i samhället. Det är helt unikt att en kommun i Åre kommuns storlek kraftsamlar i liknande satsningar där det tydliga övergripande målet är att sprida kunskap och därmed minska fördomar kring psykisk ohälsa. Sammantaget har närmare 600 anställda och medborgare i Åre kommun deltagit i MHFA-programmet och cirka 350 högstadieelever i YAM. Projektet har utbildat nio MHFA-instruktörer och fyra YAM-instruktörer.

 

Målbilden vid projekttidens slut är att fler ska kunna agera och bemöta personer med olika psykiska tillstånd och att genom utbildningsinsatserna skapa trygghet i både bedömning och bemötande av personer som mår psykiskt

 

Vad händer nu?

Nästan 1 000 personer inom Åre kommun har tagit del av utbildningen för psykisk hälsa. Det är en kraftfull insats för psykisk hälsa i kommunen och kommer ha betydelse oavsett hur framtiden ser ut.

 

I dagsläget ser man inte möjligheten att tillsätta resurser för ett fortsatt arbete med utbildningar till anställda och allmänhet, även om viljan finns. Samtal pågår när det handlar om möjligheten att fortsätta med utbildning av elever.

 

Det är viktigt att komma ihåg att i arbetet med psykisk hälsa är utbildningsinsatser ett sätt, men det finns och behövs naturligtvis ett antal olika insatser för att nå verklig effekt. I kommunens verksamheter pågår ständigt arbete för att öka psykisk hälsa på många olika sätt.

 

Förhoppningen är att den upparbetade kompetensen inom MHFA och YAM klokt tas tillvara inom kommunorganisationen så att fler får möjlighet att ta del av utbildningarna även framöver. 

 

Bilagor

pdf Slutrapport Första hjälpen till psykisk hälsa 2018-2022 (1.14 MB)

pdf Analys av enkäter Första hjälpen till psykisk hälsa (663 KB)

pdf En kvalitativ utvärdering av programmet Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) i Åre kommun (929 KB)

pdf Rapport MHFA (265 KB)

pdf Slutrapport YAM i Åre kommun (565 KB)

pdf Rapport psykisk ohälsa (1.63 MB)

 

Kontakt

Malin Bergqvist, hållbarhetsstrateg social hållbarhet 

0647-168 89
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

Med stöd från Region Jämtland Härjedalen och Europeiska regionala utvecklingsfonden har Åre kommun under perioden augusti 2021 - oktober 2023 genomfört projektet Gränslös utveckling i Storlien. Projektet har gjorts i samverkan med det lokala näringslivet och andra aktörer i området.

  

Storlien är en klassisk fjällby med anor och en lång historia som turistort. Byn var tidigare en av Sveriges mest välkända vinterturismdestinationer men hade sedan många år tillbaka tappat den statusen. Gränshandeln hade blivit den stora reseanledningen till besöken i området, trots att liftanläggningen och spår/leder fortfarande fanns att tillgå. Eftersom Storlien inte hade utvecklats eller marknadsfört sig som en besöksdestination under många år uteblev den så kallade "coronaeffekten" som blev tydlig på många andra håll i svenska fjällvärlden genom en stor ökning av svenska besökare under och direkt efter pandemin. Sårbarheten genom ett så stort beroende av gränshandeln blev mycket tydlig när gränsen mot Norge stängdes.

 

Företagen i Storlien drabbades därför hårt av pandemin och behoven av omställning, utveckling och insatser för återhämtning blev tydliga både för företag och platsen Storlien. Det fanns dock en stor vilja hos företagen i Storlien av att återupprätta Storliens position som en betydelsefull turistdestination. Tillväxten i byn hade redan påbörjats i och med att man arbetade på att skapa fler boenden och fick öppna en ny förskoleverksamhet.

 

Syftet med projektet blev att bredda och stärka Storliens näringsliv. Ett av projektets huvudmål var att skapa en långsiktig organisatorisk förutsättning som bedömdes krävas för att orka driva återuppbyggnaden av besöksnäringen. Den unika fjällmiljön i kombination med gränshandeln hade tydliga förutsättningar att erbjuda unika upplevelser året om, men behövde lyftas fram både i Sverige och Norge. Därför fick samarbetet med Meråker kommun som gränsar mot Storlienområdet ett viktigt fokus. Genom projektet kunde också företagen inom destinationen påbörja en digital och grön omställning med syfte att stimulera Storliens långsiktiga hållbarhet och möjligheter att stå emot andra eventuella kommande kriser och utmaningar.

 

Projektet avslutades 23-10-31.

 

Vill du veta mer om projektet kontakta:
Olof Holmgren, dåvarande projektledare
0647-169 67
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

Bilagor

 

pdf Kort sammanfattning av slutrapport för Projekt Gränslös Utveckling i Storlien (144 KB)

pdf KLYO Storlien Slutrapport utvärdering 2023 (442 KB)

pdf Go Climate Storlien slutpresentation (2.29 MB)

Just nu håller en trädgård på att växa fram mitt i centrala Mörsil. Det är Åre kommuns arbetsmarknadsavdelning som håller på att starta upp en ny verksamhet kallad Växthuset. Här ska personer som står långt ifrån arbetsmarknaden få en möjlighet att testa och utveckla sin arbetsförmåga genom olika ”gröna” arbetsuppgifter med målet att närma sig arbetsmarknaden.

 

Trädgården är planerad utifrån forskningsresultat och teorier inom miljöpsykologi och ska vara en plats som fungerar som ett stöd för medarbetarna i sin process att närma sig arbetslivet. På området kommer ett växthus, en pergola och ett lågt inramande staket att anläggas. Det ätbara som odlas i Växthuset kommer sedan att användas och serveras internt inom Åre kommuns verksamheter.

 

Trädgården kommer även komma Mörsilborna och övriga besökare till gagn då den kommer fungera som ett besöksmål utanför verksamhetens öppettider. Då blir det en plats som erbjuder inspiration, sinnesstimulering, lugn och avskildhet samt väcker lust och kreativitet hos de som kommer hit.

 

– Människan är utformad för att leva nära naturen. Regelbunden aktivitet och vistelse i grön miljö främjar vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Forskning visar att sänkt blodtryck och puls, minskning av stresshormon samt ökad koordination- och koncentrationsförmåga är några av de positiva effekter som vistelse i natur och trädgård ger oss människor. Dessa effekter är något som kan främja en individs process att närma sig arbete och/eller studier, säger Linn Boltzius som är projektledare för verksamheten.

 

Genom meningsfulla aktiviteter och arbetsförberedande insatser främjas deltagarnas process att närma sig arbetsmarknaden. Växthuset samverkar med andra aktörer för att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig lösning på arbetsmarknaden för deltagarna. Samverkanande aktörer är exempelvis vård och omsorg inom Region Jämtland Härjedalen, Åre kommuns individ- och familjeomsorg, Åre kommuns SFI-verksamhet (svenska för invandrare), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

 

Växthuset var ett 2-årigt regionalt projekt som finansierades av Europeiska socialfonden.

 

Kontakt

Linn Boltzius, projektledare

0647-164 79
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.