HJERPEN:RADBAND är en gestaltning på en betongmur i centrala Järpen som består av en lång rad namn förknippade med samhället Järpen och kan ses som en berättelse om ortens historia.
Muren uppfördes i samband med att riksvägen genom Järpen byggdes om till Europaväg (E 75) i början av 1960-talet. Målarmästare Elof Östling färgsatte den med pastellfärger 1965; enligt ett foto dekorerades den med blomsterlådor, där muttrarna som stack ut användes för upphängning. Nästa gestaltning gjordes 1984 av Nils Modén och hans högstadieelever. Modén var konstnär och bildlärare, och han och hans elever gav muren ett utseende inspirerad av Jämtlands historia med runor, älgar, granar och fjäll. År 2011 lämnades ett medborgarförslag in till Åre kommun av Gunnar Engnér om att ändra utseendet på muren då den började se sliten ut. Det dröjde till 2015 innan ett beslut om finansiering av ny gestaltning togs av Åre kommun. Uppdraget gavs då till bildkonstnärerna Janne Björkman och Eirin Marie Solheim Pedersen; samma år målades muren om i en ljus färg. I början av maj 2017 var den nya gestaltningen på plats.
Stavningen HJERPEN [jær´spen] har valts för att det var så namnet stavades när Järpen-Duved Järnväg invigdes 1881 och stationssamhället blev till. Också när orten blev municipalsamhälle 1905 användes samma stavning. RADBAND alluderar till hur minnet av Järpen hålls levande bland frånflyttade och kvarboende; genom att upprepa namn på platser, hus, affärer gång efter annan, blir de som pärlorna i ett radband och ett stöd för minnet. Det som omnämns blir levande, ihågkommet, räddat från glömska. Färgerna är hämtade från kvällsfotografier, där ljus från samhället speglas i Järpströmmen. Fotografierna innehåller många färger och de sju som används har olika karaktär och fungerar bra i förhållande till varandra. En del av färgerna återfinns också på byggnader och i naturen runt Järpen.
Namnen löper från nordväst till sydöst, från Cuba till Atlantvägen med en tur över till Tossön på andra sidan Järpströmmen. Murens utsträckning har gjort det möjligt att gestalta det långsträckta samhälle som Järpen är. Namnen har insamlats genom samtal och intervjuer med Järpenbor vartefter ett urval har gjorts. Flera av namnen är Järpenbornas beteckning på områden, platser och bebyggelse, andra har ägarnas namn. Bostäder, gator och skolor har tagits med liksom namn på ett representativt urval av affärer och företag.
1. CUBA: Tidigare idrottsplats och dansbana, nu fotbollsplan.
2. FURULUND: Dansbana som låg vid vägen mot Kall, nu riven.
3. P 1: P = pensionärshem, på tomten där Folkets Hus låg (1932/33 - ca 1945). Nu hyreshus
4. EDE: Gård vid Järpströmmen.
5. HALLN: Gata och område, Hallgatan/Hallvägen; Övre Halln område med mindre bondgårdar och torp.
6. RÖDKÖPING: Arbetarbostäder längst ner i Hallvägen, fyra rödmålade trähus med flera lägenheter i varje, återstår tre, nu gulmålade och renoverade.
7. TRYGGTORPET: Torp, nu rivet.
8. RACKLÖFSKA: Racklöfska skolan fick sitt namn efter Olof Hansen Randklef (senare Ole Rachlöw) som donerade en stor summa pengar för att en skolbyggnad skulle uppföras i Järpbyn. När skolan såldes vid 1890-talets slut gavs namnet till den nya skola som byggdes i Järpen nedanför Hallvägen. Namnet används idag på förskolan och årskurserna 1-6.
9. HYTTÅKERN: Område mellan ortsgränsen mot Kall och Hjerpe Skans. Namnet kommer från att bland annat Huså gruva hade koltillverkning (hyttor) där.
10. RIKSDAGSHUSET: Hyresfastighet med många små lägenheter, barnrikt, nu rivet.
11. GRISGATAN: Nuvarande Grönvägen, har också kallats Gröngatan.
12. TVÄTTSTUGAN: Järpens Andelstvätteri, rött tegelhus.
13. HIMLABACKEN: Skidbacke vid Rönningsberg, längst upp i Grönvägen.
14. HIERPE SKANS: Ruiner efter militär skans, byggd 1611-12, raserades 1809 av norsk militär.
15. REDUTTEN: Del av Järpe Skans, låg vid vattnet nedför skansen.
16. FÄRJEMANSTORPET: Nuvarande Syrénstorpet, fått namn efter tidigare färjeställe.
17. FABRIKEN: Uppfördes 1886-1888, upphörde 1962. Haft många ägare och namn: The Sulphite Pulp Mills Hjerpen, Hjerpens Cellulosafabrik, Tegefors verk, Korsnäs-Marma.
18. TELFERN: Anordning för att dra upp timmer ur vattnet, nu riven.
19. MÄSSEN: Vit träfastighet som byggdes som bostad för fabriksägare, senare använd för matservering och övernattning (mäss). Nu klubblokal för mc-föreningen Eagles Västjämtland.
20. DISPONENTVILLAN: Bostad för disponenter på fabriken.
21. TRÅNGBODA: Område av mindre villor med små tomter. Kallades också Fattigåkern.
22. LINGVALLS: Bilverkstad, nu kontor för Årehus.
23. JOHANSAVIKEN: Vattensamling, har använts för skridskoåkning.
24. TIPPEN: Området användes för hantering av sopor, soptippning och brand i brandgrop. Inkluderar också skjutbanan och Västjämtlands skytteklubbs föreningshus.
25. SÅGVERKEN: Funnits flera i Järpen, bland annat Brattsågen, Husåsågen, Tossösågen.
26. TOSSÖN: Område mitt emot Järpen från Gamla bron till halvön mellan Ellaviken och sjön Liten.
27. SCHAKTEN: Del av bilväg med skarp kurva och hög terräng, som ett schakt.
28. HASSELBACKEN: Tidigare pensionat Hasselbacken och småhusområdet där omkring.
29. GRUSGROPEN: Grustäkt på Tossöhalvön.
30. LÅNGGATAN: Äldsta namnet på vägen genom Järpen, tidigare Skansvägen.
31. FRÄLSIS: Frälsningsarméns röda stora träbyggnad, nu riven.
32. OSCARIA: Skomagasin, skoaffär, nu riven.
33. ORDENSHUSET: Nuvarande Biohuset, byggdes 1884 av Godtemplarorden.
34. SKYSKRAPAN: Hyreshus med fyra våningar nedanför Biohuset, nu riven.
35. MJÖLKBEDAS: Affär i källarplanet av bostadshus för försäljning av mjölkprodukter, uppkallad efter ägaren Beda Granehag.
36. BACKÉUS: Herrekiperingsaffär ägd av familjen Backéus, nu bostadshus.
37. GRÄDDHYLLAN: Villaområde med tre lite större hus och tomter.
38. SKANSEGAN: Skolbyggnad för småskolans första och andra klass. Ägs nu av Undersåkers församling.
39. JÄRNHANDELN: Järpens Järnhandel med tillhörande magasin, nu kafé och elaffär.
40. KONTANTEN: Kontantaffären, nuvarande ICA.
41. FRYSHUSET: Byggnad där det gick att hyra frysrum, ägdes av familjen Genberg.
42. WISÉNSKA: Namn efter bokhandel som fanns i fastigheten, Hjerpens kuriosa är nu i samma lokaler.
43. METROPOL: Träbyggnad vid foten av Postbacken, varit bageri och kafé, och bokhandel.
44. BRÄNDA TOMTEN: Fått sitt namn efter att ”Nordkvistkåken” som stod där brann upp 1975, idag finns hyresfastighet i rött tegel på samma plats.
45. SCHENKBACKEN: Andra namn är Sandahlsbacken och Postbacken.
46. GULF: Låg ursprungligen mitt i Postbacken, flyttade sedan till platsen där Q8 ligger.
47. GASTKULLEN: Området där Järpens vårdcentral ligger.
48. NOTVALLEN: Namnet kommer från en av de två gårdar som fanns i Järpen vid tiden för järnvägens tillkomst. Området runt kommunhuset.
49. SUWESGÅRDEN: Stor vit herrgårdsliknande fastighet, nu rivet. Uppfördes av länsman Alfred Suwe.
50. BARNGARDEROBEN: Butik för barnkläder i bostadsfastighet i rött tegel.
51. HUMBLEHUSET: Hyresfastighet vid sidan av Coop.
52. P 2: P = pensionärshem; kommunal hyresfastighet, gul tegelbyggnad mitt emot Kulturhuset.
53. VERKSTADSSKOLAN: Nuvarande låg- och mellanstadiet, uppfördes som byggnad för fordonsteknik. Har nu namnet Racklöfska skolan.
54. TELEGRAFEN: Avlång låg tegelbyggnad där telefonsamtal betjänades manuellt (byggår 1951).
55. NATHANS: Nathans Odéns livsmedelsaffär, röd träbyggnad.
58. GULGÅRDEN: Personalbostadslänga vid Järpens Hotell (hotellet brann 1974).
59. HUSNÄSET: Området där Husnäsbäcken rinner.
60. LOKSTALLET: Reparationsbyggnad för järnvägsvagnar och lok.
61. ATLANTVÄGEN: Europaväg 14, tidigare E 75.
På nedanstående kartor ser du platserna där namnen härstammar från. Klicka på kartorna för att förstora dem.
Konstnärlig gestaltning på betongmur, cirka 62 meter lång bestående av 61 namn och 7 färger tryckta på plåt och lackerade. Plåthöjden är 290 mm och typsnittet är Futura LT Condensed. Idé och konstnärlig gestaltning: Janne Björkman och Eirin Marie Solheim Pedersen. Hjerpen: Radband är ett projekt inom ramen för ”Spegla och göra synligt; ett konstprojekt om Järpen, i Järpen, för Järpen”, som pågick 2011-2017.