Cirkus, Edsåsdalen

Södra Årefjällen är området som sträcker sig från Undersåker och Edsåsdalen i norr till Vålådalen i sydväst. Området består av jordbruksbygder, skogsmark och vidsträckta fjällområden.

Här ligger välkända fjällorter som Edsåsdalen, Trillevallen, Ottjö och Vallbo. Undersåker är den största byn och här hittar du även offentlig service, skola, förskola och matbutik och så vidare. Det här är också en bygd med många kreativa näringar.

Kjell-Ove och Gunnar Palmquist har drivit UTTAB i Undersåker sedan slutet av 80-talet.

Tillit föder tillit. Det är bröderna Palmquists byggföretag UTTAB i Undersåker ett bevis på. Sedan slutet av 80-talet har bröderna hållit arbetsglädje främst i driften av företaget som trots att de inte lagt en krona på reklam ständigt växer. Möt Kjell-Ove och Gunnar Palmquist på UTTAB i Undersåker.

 

– Vi håller låg profil, kör vårt race och talar inte om att vi finns. Vi har att göra ändå, säger Kjell-Ove. 
– Man kan ju fråga sig ibland hur folk hittar hit? Men de har väl hört från någon granne att vi finns, säger Gunnar.

 

Bröderna Kjell-Ove, Håkan och Gunnar Palmquist har drivit UTTAB i Undersåker sedan slutet av 80-talet. Innan var det pappa Sven Palmquist som höll i taktpinnen. Företaget har hållit på med olika verksamheter sedan 1953 Krossverk men sedan 1988 är UTTAB främst såg, hyvleri och brädgård. Men sett ur företagarsynpunkt är UTTAB lite annorlunda. De annonserar inte om att de finns. De har minst sagt generösa öppettider. Och det primära målet är inte att växa, även om de växer lite ändå. För att nämna några.

 

– Under en period för 10-12 år sedan sprang vi benen av oss och fick en jädra skjuts. Det byggdes överallt i byn, Copperhill var på gång och många firmor från öst och från Norge handlade hos oss, berättar Gunnar. 

– Vi vill inte växa, hellre bli bättre på den nivå vi har, bli bättre på det vi har. Vi säljer inte mängd, men kvalitetsvirke, fyller Kjell-Ove i. 

 

Kortrest virke med bra kvalitetet i centrum

Kvalitet innebär senvuxet virke från Norra timmer i Krokom. God kvalitet, till något högre pris. Och det lokala är viktigt, menar Gunnar. Att handla lokalt från företag som skattar lokalt. Tänka globalt men handla lokalt. 

 

– I Norge brukar man prata om att en produkt är ”kortrest”, det tycker jag är ett otroligt bra uttryck! Det kan handla om en kortrest gurka. Eller en kortrest trubadur. Vi har kortrest virke. 

 

Man skulle kunna tänka sig att ett litet företag som inte gör väsen av sig skulle försvinna i mängden av byggdrakar i trakten. Att byggvaruhuset K-Bygg Fresks uppe vid E14, bara några stenkast bort, skulle konkurrera ut det lilla familjeägda företagen nere vid älven. Men eftersom de inte betraktar sig som konkurrenter på samma marknad kan de attrahera helt andra kunder, menar bröderna. Här, på UTTAB, står virke med bra kvalitet i centrum. Dessutom har de en såg, och hjälper lantbruksfastigheter att såga och hyvla upp exempelvis vindfällen till eget bruksvirke, en tjänst som de är ensamma om i kommunen. 

 

Att coronapandemin bjöd på en lite oväntad skjuts för byggvaror, skriver de under på. Efter de första lite handlingsförlamade pandemiveckorna, och efter att snön försvann, har bröderna haft full huggning. Det största problemet har varit att få fram råvaror. Men vad vinner de på? Hur kommer det sig att de i ändå har kunder, där i skuggan av de stora aktörerna? 

 

– Jag skulle tro att det är tillgängligheten, vi svarar i telefon sju dagar i veckan. Att både privatpersoner och småföretag kan komma och lasta en söndagskväll. Våra kunder vet att de kan komma när de behöver. 

 

Men är det inget svinn? 

 

– Jo, det försvann ju en del godisklubbor en gång, när vi hade en återkommande kund som hade med sina pojkar. Efter några veckor upptäckte föräldrarna en godisgömma med massor av klubbor och pojkarna fick åka hit och lämna tillbaka dem en söndagskväll, när vi inte var här, skrattar Gunnar. Men det är i stort sett allt.

Det ljusgula trähuset är Ottsjös hjärta. Hit kommer gäster och ortsbor när fingrar ska plåstras om, när ett klädesplagg för bröllopsfesten glömdes hemma, eller för att få turistinformation. Sedan 1947 har den lilla lanthandeln varit ett nav på flera sätt än när man behöver handla mat. 

 

Här har Lena Naleppa jobbat sedan hon var 12 år. Hennes pappa, Karl-Göran Göransson tog över butiken 1959. När Karl-Göran var 90 år tyckte ICA att Lena skulle ta över, och sedan två år tillbaka är det hon som är den officiella ICA-handlaren i byn.

 

– Min man Peter flyttade hit från Tyskland 1978 och vi driver butiken tillsammans. I våras ringde vår son Markus och frågade om han kunde komma och jobba med oss, och det var bra för vi behöver ju hjälp, säger Lena.

 

I Ottsjö finns cirka 100 åretruntboende samt ett hundratal fritidshus. Lena berättar att när ett fritidshus är till salu så säljs det direkt. Hon tror att byn skulle växa med fler fastboende om det fanns bostäder som var anpassade till dem, i standard och prisnivå.

 

– Mina föräldrar behövde hjälp i butiken, så jag stannade kvar. Byn behöver affären. Vi är en viktig träffpunkt. Turisterna behöver oss. Jag känner mig verkligen behövd, och det är en stark drivkraft i mitt företagande, säger Lena.

 

Regelbördan gör det tufft att vara småföretagare

Lena berättar att en av utmaningarna som småföretagare är en rad nya avgifter, som hon anser är omotiverade i många fall. Avgifter för att någon kommer och kontrollerar saker i butiken exempelvis, trots att de inte beställt kontrollen. Regelbördan blir större och större för varje år, och med den kommer nya avgifter. *

 

– Vi vill jobba för att få ihop pengar till lön och inte till avgifter. Det är tufft, säger Lena.

 

Samarbeten mellan byarna i Södra Årefjällen har alltid funnits, inom olika områden. Just nu finns bland andra två projekt, kopplade till transportlösningar med fokus på Undersåker och Södra Årefjällen. Sedan Länstrafiken avvecklade Bussgods har företagare svårt att finna effektiva transportlösningar. För Ottsjö-Buas del betyder det att de får sina varor levererade till ICA Strandbergs en gång i veckan. Istället för till Ottsjö fem gånger i veckan.

 

– Det är svårt för oss att bedriva en konkurrenskraftig verksamhet och service när vi inte kan skicka eller ta emot leveranser mer än en till två gånger i veckan, berättar Lena.

 

Byarna samarbetar för att lösa samordnade transporter

Det ena projektet drivs av Södra Årefjällen ekonomisk förening Klimatsmarta transporter inom Södra Årefjällen. Fokus är hur besökare och fastboende kan ändra resebeteenden och välja mer klimatsmarta transporter. Det andra projektet Innovativa och samordnande servicelösningar för Undersåker och Södra Årefjällen med hållbarhet i centrum drivs av Åre kommun och handlar i första hand om att hitta former och ekonomi i samordnade transportlösningar för butiker och övriga företag i området.

 

– Är man besökare i Ottsjö kan man inte åka kommunalt till Vålådalen och åka skidor, det måste vi lösa, säger Lena. Min största önskan just nu är att vi får till fungerande transporter i området.

 

Markus och Peter står och plockar in varor i hyllorna. Lena står bakom charkdisken och bläddrar i papper. Kunder som kommer in dröjer kvar och pratar om ditt och datt. Stämningen är social och avslappnad i lanthandeln som i år fyller 60 år.

 

– Men jag tror vi ska fira 60,5 istället, vi har inte tid nu, avslutar Lena och ler stort när hon tittar upp bakom disken.

 

 

 

 

* Alla kommuner i Sverige är skyldiga att bedriva livsmedelskontroll för att säkerställa att livsmedelsföretagarna kan sälja säkra livsmedel. Enligt den lagstiftning som finns får denna kontroll inte bekostas av skattemedel. I Åre kommun arbetar vi utifrån dessa lagar och föreskrifter.

Hur är det att jobba med kultur mitt i fjällvärlden? Det vet scenkonstnärerna Daniel och Sara Oja som firar 10-årsjubileum med sitt företag Nordcirkus i Edsåsdalen.

 

– Här finns en fin bykänsla som vi känner oss delaktiga i. Det har blivit lite av ett konstnärs-mekka, med många artister, konstnärer och musiker. Här anordnas också, för andra året, kulturfestivalen Nordic Soundscapes. 

 

Daniel har alltid haft en dragning norrut. Längtat efter snön, naturen och lugnet. När han fick chansen att starta upp inriktningen Vinterakrobatik på estetprogrammet i Östersund och Järpen 2006 såg han sin chans att flytta från Stockholm. Under sju år drev och utvecklade han utbildningen. Vinterträningen för eleverna i Järpen var förlagda i Edsåsdalen.


– Vi blev förtjusta i Edsåsdalen direkt och knackade dörr för att hitta någonstans att bo. Vi hade tur att få hyra en lägenhet och efter ett tag fick vi köpa huset. Samtidigt drog vi igång verksamheten i Nordcirkus på helger och kvällar. När elevantalet till utbildningen minskade och den las på is, blev det naturligt att satsa mer på Nordcirkus, berättar Daniel.

 

Föreställningar och workshops

Sara, som kommer från Umeå och tidigare jobbade på kulturskolan i Åre kommun, har precis som Daniel lång erfarenhet som scenkonstnär. Tillsammans erbjuder de föreställningar och workshops för skolor, både förskola och grundskola, ungdomsverksamhet och vuxna. I nuläget arbetar de främst med cirkus, dans, teater, magi/eld och muntligt berättande.

 

– Det kan vara allt från cirkusföreställningar till utvecklande prova på-aktiviteter. Vi har varit med i många projekt och turnéer i kommunen, bland annat ett för samtliga barn i förskolan i kommunen. Åre kommun är en stor kund, som tycker om det vi gör och vill satsa på kultur. Dock är befolkningsunderlaget inte så stort och därför ger vi oss ut på turnéer runt om i landet, även utomlands. Svalbard, Island och Grönland är några exempel.

 

Att kombinera karriär och familj

Långsamt har de byggt upp ett bra rykte genom att erbjuda kvalitetsprodukter. Varje föreställning har lett till fler. Nordcirkus anlitas också av besöksnäringen och evenemangsarrangörer vid exempelvis konferenser, invigningar, stadsfester och gatufestivaler sommartid. 

 

– Helst skulle vi vilja jobba mer lokalt, speciellt nu när vi har fått barn. Någon av oss måste finnas på hemmaplan så vi har fått tänka om lite, turnera var för sig med soloprojekt eller med andra artister och pedagoger när det behövs. Vi gör det vi brinner för och precis som andra egenföretagare jobbar vi mycket. Men vi har turen att ha föräldrar som ställer upp och tycker om att göra det.

Ena delen i företagsupplägget består av Olle Sundemo. I september 2018 tog han över Undersåkers Snickeri, samtidigt som han startade en egen byggfirma. I bolaget finns idag 8 personer. Parallellt med uppstarten av byggfirman bar Olle och hans hustru Karin en vision om att leva hållbart och naturnära. Detta ledde fram till starten av Rabarbergården på Kläppenvägen i Undersåker. Rabarbergården är ett långsiktigt livsstilsprojekt för att erbjuda mark till odlingar och djurhållning samt fungera som ett nav för verksamheter inom mat och hantverk.

 

Den andra delen i företagsupplägget är Behboud Zare, en biodlare från Iran. Innan flykten till Sverige 2015 arbetade han heltid med 160 egna kupor. Under den långa asylperioden jobbade han bland annat som städare i Åredalen, men köpte också in några bikupor för att hålla liv i sin kunskap. När Behboud fick beskedet om att han skulle få stanna utökades antalet bikupor succesivt och snart var Bi-Bhouds honung ett faktum.

 

Olle och Behboud sammanfördes av goda vänner, vilket ledde till att bina fick ett nytt hem på Rabarbergården. Där finns nu 27 bikupor och Behboud är numer anställd i Olles företag. Upplägget är att Behboud under lämpliga tider på året ska sköta biodlingen och de kommande odlingarna. Övrig tid går han ett lärlingsprogram kopplat till byggverksamheten.

 

Utmaningar och framtidsdrömmar

– Det största utmaningen med företagsupplägget är att vara biodlare i Jämtlandsfjällen, säger både Olle och Behboud med ett skratt. Bina lämnar ogärna kuporna när det är under +15 grader, så kalla somrar är alltid en utmaning.

 

Olles och Behbouds dröm är att kunna ha 100 kupor, men det kräver en hel del investeringar. De måste köpa in både fler bin och kupor. Kuporna måste också fördelas ut i Åredalen för effektivare skörd. - Men vi skyndar långsamt och får se hur allt utvecklas, menar Olle och Behboud.

 

Företagsidé som bygger på de anställdas passion och driv

– Hela min företagsidé bygger på styrkan och passionen hos de anställda. Mitt driv är att ge dem utrymme att vara sig själva och verksamma i sina områden. Jag kan till exempel inget om finsnickeri, men ser till att de som kan och vill det ska få göra det. Viktigast är att dra nytta av de anställdas kompetens, berättar Olle.

 

Behbouds tips till någon som vill komma vidare i sitt nya hemland

– Var beredd att göra många olika saker, innan det du drömmer om kanske blir verklighet! Detta är mitt nya hem och jag vill inte flytta, men inser att det blir en utmaning att syssla med bin här. Jag har åkt bil genom Sverige och sett stora områden som skulle passa jättebra för biodling, men detta är mitt nya hem. Så jag stannar. Och med Olles hjälp vill jag försöka, avslutar Behboud.