Hösten 2022 beslutade kommunfullmäktige i Åre kommun att ansöka om medlemskap i Jämtlands Räddningstjänstförbund (JRF). Här hittar du svar på vanliga frågor kring ansökan och medlemskapet.
Hösten 2022 beslutade kommunfullmäktige i Åre kommun att ansöka om medlemskap i Jämtlands Räddningstjänstförbund (JRF). Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten den 17 november 2022 och den 20 februari 2023 fick Åre kommun beskedet att Förvaltningsrätten beslutade att avslå överklagandet. Den 28 mars 2023 fick Jämtlands Räddningstjänstförbund Åre kommuns officiella ansökan om inträde.
Arbete pågår nu med att förbereda båda organisationer för en övergång per den 1 januari 2024. Det slutgiltiga beslutet tas för Åre kommun i kommunfullmäktige den 26 oktober 2023, även samtliga kommuner i Jämtlands Räddningstjänstförbund ska ta beslut i respektive politiska organisation om att bevilja Åre kommun inträde.
Det tjänsteorganisationen och den politiska organisationen ser är att i framtiden kommer Åre kommun ha svårt att klara kompetensförsörjning och att upprätthålla en verksamhet i god standard om vi står ensamma.
Åre kommun och Jämtlands Räddningstjänstförbund har sedan 1 januari 2021 ett samverkansavtal. Avtalet anger att ”under avtalstiden skall förutsättningarna för ett fortsatt samarbete utredas”.
Åre kommun är den enda kommunen i Jämtland som har räddningstjänst i egen regi. Idag samverkar Åre kommun med Jämtlands Räddningstjänstförbund i delar som berör utbildning, teknik, samhällsskydd och ledningsförmåga.
Det som talar för att vara medlem i Jämtlands Räddningstjänstförbund är att kunna möta kraven på en kompetent räddningstjänst, det är en betydande fördel om kommunerna samordnar sina resurser i ett kommunalförbund. Ett större förbund hanterar på ett mer effektivt sätt de många områdena som innefattas av räddningstjänst och med högre spetskompetens än den enskilda kommunen.
I ett riksperspektiv har det visat sig svårt att som enskild kommun hålla kompetensnivån på räddningstjänstens olika ansvarsområden.
Bedömningen är att det inte kommer påverkas i någon större utsträckning. Fördelarna med att vara en del av ett förbund är att organisationen har ett fokus, i det här fallet räddningstjänst.
I ett riksperspektiv har det visat sig svårt att som enskild kommun hålla kompetensnivån på räddningstjänstens olika ansvarsområden. Varje räddningstjänstorganisation ska ha kompetens inom många områden som ett större förbund hanterar på ett effektivare sätt och med högre spetskompetens än den enskilda kommunen.
Det som kan bli en utmaning är att det finns ett nära arbete tillsammans med andra kontor i kommunen och att vi idag har en liten och flexibel organisation som fungerar väl.
Det kommer inte bli någon förändring för medborgare i Åre kommun.
Samordning av kommunernas räddningstjänst ska på sikt resultera i en effektivare och gynnsam ekonomi för kommuninvånarna.
Det kommer inte bli någon förändring i hur brandstationerna är bemannade med räddningspersonal.
Idag har Åre kommun fyra brandstationer som är bemannade med brandmän som har beredskap. Den typen av anställning brukar kallas RiB-anställning (Räddningspersonal i beredskap). Idag är Åre kommun med och delar på ansvaret för det som heter ”Inre befäl”. Det innebär att Åre kommun har en anställd som arbetar från Trygghetens hus och tillsammans med Jämtlands Räddningstjänstförbund leder insatser.
Tidigare har säkerhetsfrågor placerats ihop med räddningstjänsten på grund av den kompetens och samordning som fanns inom enheten. Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Arbetet med säkerhetsskydd regleras i säkerhetsskyddslagen som omfattar kommuner och regioner. I Åre kommun kommer det finnas kvar en säkerhetsavdelning som har fokus på ovanstående frågor.
Åre kommun kommer vara delägare i förbundet och ha representant i den politiska representationen. Ägarna har också tecknat ett konsortialavtal sinsemellan som reglerar den gemensamma viljan kring bildandet och ägandet av förbundet.
I dag består Jämtlands Räddningstjänstförbunds politiska representation av nio ordinarie ledamöter och nio ersättare. Fördelningen är att Östersund har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund och Härjedalen en ordinarie ledamot och en ersättare vardera.
Det kommer bli positiva förändringar i samarbetet med andra räddningstjänster utifrån att samtliga länets räddningstjänster är samlade i en organisation. När det gäller samarbetet med övriga myndigheter kommer nivån fortsatt vara på samma höga nivå, om inte bättre med tanke på Jämtlands Räddningstjänstförbunds placering i Östersund – med närhet till andra myndigheter.
Brandmän i beredskap har en ersättningsnivå för beredskap som är densamma för alla som går på RiB (avtal för räddningspersonal i beredskap). Grundersättningen per beredskapstimme är 30,30 kr/timme, därutöver får brandmannen ytterligare ersättning per timme hen är på larm. Den ersättningen är densamma oavsett om brandmannen tillhör Åre kommun eller Jämtlands Räddningstjänstförbund.
Det som skiljer sig åt är några ersättningar som arbetsgivaren har möjlighet att göra lokala lösningar kring, i dessa ersättningar skiljer sig Åre kommun och Jämtlands Räddningstjänstförbund åt. Det gäller ersättning för styrkeledare, FIP (första insatsperson), viss utbildningspremie samt bilersättning.
Vid en verksamhetsövergång får arbetstagare behålla villkoren från den gamla arbetsgivaren (Åre kommun) under de första 12 månaderna. Därefter övergår arbetstagarens villkor helt till den nya arbetsgivaren (Jämtlands Räddningstjänstförbund).