Åre kommuns del av Storsjöbygden består av vackra landskap mellan fjäll och sjö. Nära vattnet breder den bördiga odlingsbygden ut sig och i sydväst ligger Bydalsfjällen, med skidbackar och fiskevatten i Dammåns dalgång.
Längs Storsjön hittar du byar som Månsåsen, Vällviken, Gärdsta – och Hallen som är en naturlig servicepunkt. Mattmartrakten utmärker sig för sitt högt belägna odlingslandskap med vackra vyer över Bydalsfjällen och har ett strategiskt läge där väg 321 möter E14. I dessa bygder är det de gröna näringarna, förädling av skogsråvara, tillverkningsindustri och besöksnäringen som dominerar.
Möt personer ur bygdens näringsliv
Det tog lite omvägar, livet, innan Anna Fors Ward och Johan Ward hittade varandra. Och när det stod klart att de båda drevs av samma intresse för att lära andra mer om hund och jakt släppte de sargkanten och startade eget.
Anna Fors Ward jobbade som lärare, visserligen på Dille gård och inom ”rätt” ämnen. Men hon hade ändå en fast anställning i glesbygd. Hundar hade hon haft sedan barnsben så att extraknäcka som hundinstruktör vid sidan av var naturligt. Så blev hon änka. I det läget håller man hårt i det som står fast.
På sitt håll jobbade Johan Ward på Karlorsbua, Ica i Hallen. Även han var intresserad av jakt och höll kurser kvällstid och på semestern och slet med att tiden inte räckte till. Och här någon gång fick de upp ögonen för varandra. Han pausade Icajobbet, gick en jakt- och fiskeguideutbildning och provade sedan att gå tillbaka.
– Men det gick ju inte, så 2008 registrerade vi vårt företag, berättar Johan.
2011 flyttade de till Getåsen till Johans föräldragård och tillsammans började de smida planer för vad den gamla gården som tidigare hyst mjölkdjur och travhästar skulle kunna användas till.
– Lokalerna fanns ju redan, så vi ombildade hela gården till konferensbyggnad och hundpensionat, berättar Anna.
Till gården hör lite skog, en bra trygghet för två som satsar rakt ut i något okänt och lustfyllt.
– Man måste nog vara lite galen för att våga, men vi brinner för det här! Jakt, hundar och utbildning, fortsätter hon.
En verksamhet med flera ben
Anna håller föreläsningar om hund och kommunikation och relationen med hund, med inriktning på jakthundar och problemhundar. Oftast är det ägarna som har problem med hunden, inte tvärtom, berättar hon. Med lite hjälp och stöd brukar kommunikationen komma igång.
Johan håller bland annat i utbildningar i jägarexamen och skytte. Men verksamheten är bredare än så och den har växt under åren. Johan jobbar nämligen även åt vattenregleringsföretagen med provfiske och utsättning av fisk, han styckar älg åt olika jaktlag och sköter skogen om höstarna. På gården finns även en butik med hundmat och hundartiklar.
Ny fart under pandemin
I början kom de flesta kursdeltagarna från Jämtland och trakterna runt om men snart drog gården i Hallenbygden folk även från andra landsändar. Och till skillnad från vad man kan tro ökade tillströmningen till både Annas valp- och hundkurser och Johans jägarexamenskurser när pandemin tog fart.
– Folk vill ut i skog och mark! Och väldigt många skaffade hund under 2021. Jag tror att folk har haft mer tid över och många som har drömt om att köpa hund kan plötsligt göra det när de jobbar hemifrån, säger Anna.
Ett tacksamt jobb
Anna och Johan berättar om jägarexamenskursen att det idag kommer många som vill krydda friluftslivet med att kunna jaga. Och om tidigare kursdeltagare var unga killar och tjejer som växt upp med jakt i familjen och som kanske tagit över ett vapen de vill lära sig att använda, kommer dagens kursdeltagare från alla möjliga bakgrunder.
– För 10-15 år sedan hade de allra flesta anknytning till jakt. Nu kan det vara en eller två i en grupp som varit med på jakt, säger Johan.
Och att det de gör lämnar avtryck vittnar inte minst det mail från en tidigare kursdeltagare som Anna tagit emot om.
– Hon skrev och berättade att hon nu efter att ha haft sin jägarexamen i sex, sju år hade ändrat hela sitt liv efter den. Hon hade ändrat livsstil och bytt bil, boendeort och karl. Det bästa hon visste var att ta med barnen och finnspetsen ut på jakt! Det är ett väldigt tacksamt och roligt jobb!
Publicerat 11 juni 2021.
I julas var det återigen dags för fjällrestaurangen Fjällhalsen i Bydalsfjällen att slå upp dörrarna för sina matgäster. Nu väntar intensiva sportlovsveckor för tredje generationens Fjällhalsen med fik & butik – och med en sprillans ny läsk på menyn!
Det är lite hisnande att det finns platser som Fjällhalsen. Det är lätt att bli stående på verandan och blicka ut över Drommens imponerande branter. Eller att låta tankarna vandra tillsammans med blicken ut över de tillsynes oändliga skogarna bortom. Någon gjorde ett riktigt fynd i form av platser på jorden där det går att vara och verka. I det här fallet var denne någon Madelén Hemmingssons farfar och farmor, de två som drog vägen upp och öppnade den lilla våffelstugan 1961. Originalstugan finns fortfarande inbyggd i den restaurang som Madeléns föräldrar tog över och utvecklade 1980 och som Madelén nu arrenderar.
– Det här har legat mig varmt om hjärtat. Jag jobbade säsong här när jag var yngre. Men att jobba säsong är svårt att kombinera med småbarn. Nu är de äldre och jag kan styra arbetet lite mer efter mina förutsättningar.
Målet är att driva Fjällhalsen som en enklare verksamhet beskriver hon det som, att backa lite från pappa Jannes och mamma Maggans dygnetruntjobb, som restaurangen med kvällsöppet ofta innebar. Tanken är att det i stället ska bli en kaffestuga med försäljning av lokalt och eget mathantverk, lokal slöjd, inredningsprodukter och bra-att-ha-saker inför fjällturen.
Bredare utbud när Fjällhalsen öppnar
Fjällhalsen har stått på vänt i två år efter att ha drivits av arrendatorer och medan Madelén har gått en kurs i mathantverk hos Eldrimner och har funderat på hur hon ska ta Fjällhalsen vidare. Idag njuter hon lyxen av en redan etablerad verksamhet och kundkrets.
– Det känns som en nystart, men det är en enorm lyx att ta över ett Facebookonto med mer än 1 500 följare och det är dessutom ett känt ställe i Bydalsfjällen. Just fikaställen och restauranger är dessutom ett lite uppdämt behov här, det finns inte så många att välja på.
Madelén berättar att det under högsäsong brukar kunna vara rätt fullt på de fyra matställen som finns, Höglekardalens pensionat, Höglekardalens restaurang Drommen, Bydalens värdshus och restaurangen i Gräftåvallen. När Fjällhalsen åter öppnar blir utbudet bredare.
Unik fjällbrus
Kursen vid Eldrimner gav dessutom Madelén idén till en ny brus, läsk, som hon jobbar på att ta fram.
– Det bryggs ju jättemånga olika lokala öl som man kan beställa på restaurang, men det finns inte så många alkoholfria alternativ. Så jag tänkte försöka göra en hantverksläsk utan tillsatser.
Hon kallar produkten Fjällbrus. Läsken ska bryggas på källvatten och smaksättas med lingon och blåbär, är utgångspunkten. Men helt enkelt är det inte att nå målet att inte använda några tillsatser. Men Madelén har fått löfte om stöd till de nödvändiga investeringarna i form av maskiner och har dessutom kontakt med en läsktillverkare som är villig att hjälpa till så läsken är på god väg att ta form.
– På sikt är tanken kunna flytta tillverkningen hit upp och att kunna göra läsken på fjällvatten från egen brunn! Jag vet inte varför, men det skulle vara extra roligt att få till den grejen.
Det får ta sin tid
Madelén berättar att hon ligger sömnlös vissa nätter och funderar på hur hon ska hinna med allt, men att hon också slutit fred med tanken på att hon inte behöver ha maxat utbudet till den dag när hon slår upp portarna. Det kan få ta sin tid. Och hon verkar ha hittat hem. Hon verkar vara rotad här i dalen, hon som bodde här tills hon var 13, flyttade härifrån och som hon säger försökte att göra annat, men som ändå drogs tillbaka till den lilla orten, med den naturnära skidåkningen.
– Det är ett speciellt ställe, med lugnet, naturen och närheten till kalfjället…
Längs Europaväg 14, mitt emellan stad och fjäll, ligger Mattmar. I Mattmar är avståndet detsamma till Östersund som det är till Åre, knappa fem mil. Byn är långsmal där gårdar och bostadshus är glest utspridda över en tre kilometer lång sträcka. Mattmars samlingspunkt är Agdas Café som funnits i tio år, öppet året runt. Numer är det Ulla Jonsson som huserar här och ser till att det finns gott fika till bybor och besökare. På övervåningen i huset bredvid caféet, kallat Vita Huset, finns planer på att skapa ett co-working-center.
Co-working innebär att man delar arbetsytor med andra. Som medlem får man tillgång till en plats samt bastjänster såsom uppkoppling och städning exempelvis. Medlemskapets kostnad varierar beroende på vilken sorts plats du väljer samt hur många dagar per månad som du vill vistas där. Konceptet har vuxit starkt i Sverige och Jämtland de senaste åren. I Åre kommun finns exempelvis House Be i Åre som har 200 medlemmar och 1 500 kvadratmeter yta.
Planerna i Mattmar började smidas av Allan Nilsén och Vidar Saltkjel. Allan är pensionär och Vidar är anställd av ett norskt bolag och arbetar på distans. De hade tittat på olika lokaler för projektet när Ulla kom med lösningen. Hon bestämde sig för att lägga ner sin övernattningsverksamhet i Vita Huset och föreslog att den ytan skulle kunna bli en kontorsyta istället. I närheten finns ett busstopp för barnen, där bussar stannar både för de som går i skolan i Hallen och de som går i Mörsil. Vilket är praktiskt och löser vardagsbestyren för familjemedlemmar som vill sitta på den gemensamma arbetsytan.
Kontorsyta som också stöttar sociala behov av att träffa andra
– Jag har behov av en fast plats, berättar Vidar, men vill inte jobba hemma. Där jag har kontoret nu saknar jag ett socialt nätverk så jag hyr också en plats hos Gomorron Östersund, de har en mycket bra lösning och community. Men känns som det går bort mycket tid i resa. Med ett modernt co-working-center och dess flexibla lösningar kan vi stötta människors sociala behov samtidigt som de får en arbetsplats, individuellt baserad på när de behöver kontorsytan. Mattmar har blivit ett pendlarställe, människor bor här men jobbar antingen österut eller västerut, och familjer har barnen i olika skolor. Det är inget negativt med det, men vi skulle behöva en plats där vi kan samlas på, det skulle underlätta.
Åse Bixo som är bonde i byn utbildar sig just nu till redovisningsekonom. Hon har också varit engagerad i planerna kring co-working Mattmar och är aspirant på en av platserna.
– Projektet var nära att få ett tillskott på 300 000 kronor, på tre röster när, berättar Åse.
Åse syftar på de projektmedel som Åre kommun, via projektmedel från Tillväxtverket, satsar på idéer som gynnar näringslivsutveckling och hållbar tillväxt i västra Storsjöbygden. Kommunen fick in tolv olika förslag. Därefter gjordes en omröstning av bygden. Förslaget som vann var att anställa en bygdeutvecklare, med syfte att undersöka vilka behov som finns i västra Storsjöbygden och också hitta olika lösningar på behoven.
Trots att pengarna inte tillföll co-working-projektet fortsätter gänget i Mattmar att planera för ett genomförande. Det kommer troligtvis ta längre tid nu, men de ger inte upp. Nästa steg blir att prata med pendlarna, visa lokalen och stämma av vilka som skulle vilja sitta här några dagar i veckan istället för att pendla till sitt jobb.
– Vi behöver hitta både de som vill sitta på en co-working-plats, och företagen som kan tänka sig att betala för platserna, säger Allan. Vi hoppas också på mer sällskap på vårt Gubbfika som vi har några förmiddagar i veckan. Tjejer är välkomna de med, trots det lite exkluderande namnet, säger Allan och skrattar.
I Åre kommuns södra del ligger Vällvikens bondgård, med utsikt över både Storsjön och fjällen. Här driver Nina Bixo Jacobsson sedan 25 år ett stort jord- och skogsbruk tillsammans med maken Mats. De har fyra barn som alla på olika sätt är delaktiga i allt som händer på gården. Basen utgörs av de 160 mjölkkorna, som under senare år utökats med både grisar och får.
– För oss är det naturligt att kunna vara så självförsörjande som möjligt. Det gäller såväl köttproduktion och foder till djuren som jakt, fiske eller att plocka bär och svamp, berättar Nina. Det är också självklart att vi engagerar oss i olika föreningar som berör vår vardag där vi står och går. Att samverka med andra i bygden.
Att driva lantbruk blir en livsstil
Storsjöbygden är bördig och präglas av närheten till vattnet och ett bra klimat. Men antalen jord- och skogsbruk går mot att bli färre och större. För Nina, som liksom Mats, vuxit upp på en gård, var det inte självklart att satsa på det livet.
– Som 20-åring kändes det tungt och som en alltför stor uppoffring, så jag utbildade mig till miljöinspektör. Det blev en period i Stockholm sedan både i Bergs och Åre kommun. Men -94 bestämde vi oss för att arrendera min föräldragård. Sedan dess har vi byggt upp ett helt nytt gårdscentra på egen mark. Mats har hela tiden varit den verkliga motorn i företaget, medan jag jobbat deltid. Sedan två år tillbaka är även jag på gården fullt ut.
God djurhållning, godare smak
Vällvikens bondgård satsar på det närproducerade och levererar sina produkter till restauranger men har även en viss försäljning på gården. Här finns en mindre besättning av får, med ett 40-tal tackor. De ger lamm som man både säljer kött och skinn från. Sedan en tid tillbaka har gården även satsat på grisar under sommarperioden. Det började med en egen gris för husbehov, men intresset ökade och fler och fler ville ha.
– Det är svårt att hitta fläsk att köpa med rätt smak. När restaurangen Arctura, som köper lammkött av oss, testade vårt griskött undrade de om vi kunde leverera mer. Vi lyckades ordna alla delar som behövs, även lösa transporter av levande djur och kött som fungerar som vi vill. Nu köper vi in 100 kultingar på våren som är avvanda och som sedan får gå ute på markbete hela sommaren, med foder, vatten och tak.
Satsar för framtiden
Att prioritera hållbarhet och kvalitet har hittills varit framgångsrikt. Under exempelvis VM i skidskytte 2019 serverades närproducerat och klimatsmart gris-, lamm- och nötkött från just Vällvikens bondgård. Nina berättar att de vill bli ännu mer självförsörjande och ha större kontroll på produktionen. Det gäller allt från solceller för elförsörjning till idéer på ett eget gårdsslakteri för att slippa djurtransporter och kunna ta ansvar för djuren hela vägen.
– Vi vill kunna producera mer av allt det vi behöver, erbjuda hög kvalitet på köttet och komma närmare våra kunder på den lokala marknaden. Vi tror på att göra nytta där vi är. Inte odla vad som helst utan det som har bra förutsättningar här. Gräs till exempel, som kan omvandlas av djur. Det ger oss öppna landskap med fåglar och insekter som behövs. Än så länge är vi konventionella, inte Kravmärkta. Vi kollar dock med jämna mellanrum. Vi använder en liten mängd konstgödning, men ingen besprutning på våra marker. Här märkte vi en tydlig skillnad vid torkan förra sommaren. Skörden gav lite mer och gjorde att vi klarade av att producera fodret för våra djur, avslutar Nina.
I maj 2017 flyttade Hanna Månsson till Åre. Hanna hade pluggat på Handelshögskolan i Göteborg och rest mycket utomlands i sitt jobb under några år. Hon ville testa något annat. Hon hittade jobb direkt, på Nord-Lock i Mattmar som Internal sales and support.
Spännande jobb i storkoncern
– Jättespännande att jobba på ett internationellt företag, som satsar vidare och växer här. Jag arbetar som logistikspecialist. Det innebär mycket kontakter med Asien eftersom vi vill komma närmare de ansvariga där, förbättra vårt samarbete och effektivisera hela logistikflödet, berättar Hanna.
Nord-Lock tillverkar skruvsäkringslösningar och flyttade sin verksamhet till Mattmar på 50-talet. Idag är koncernen Nord-Lock Group helägd av Investment AB Latour, som är noterat på Stockholmsbörsen. Företaget har sitt huvudkontor i Malmö, men har valt att fortsätta expandera i Mattmar. Sedan Hanna började har personalen vuxit med över 20 personer.
– Det finns planer på att bygga ut ytterligare. Vi har en stor kompetens in-house, men företaget behöver kontinuerligt nya medarbetare, främst ingenjörer med olika inriktningar, även medarbetare inom produktion, management, inköp och logistik.
Livsstilen avgjorde
För Hanna var det naturen och friluftslivet som var avgörande när hon valde Åre. Att kunna prioritera sina fritidsintressen som cykling, längdåkning och löpning, och samtidigt ha ett utvecklande jobb.
– Då tänkte jag först och främst på vinteraktiviteter, men insåg att sommaren är minst lika bra. Nu har jag testat fjällvandring och upptäckt många nya platser tillsammans med familj och kompisar. Många vill ju hälsa på. Det är visserligen långt till Skåne, men nattåget funkar bra.
Hanna är uppvuxen på landet utanför Ystad. Så längtan efter ett eget hus, att odla och bli lite mer självförsörjande finns där. Men just nu är hon mest peppad på det nya jobbet och att fortsätta lära känna folk i bygden.
– Jag trivs jättebra här, det är en härlig, positiv stämning på jobbet och det finns många likasinnade i området. Som bor här för att de älskar det.