Foto: Matavfall enskilt hushåll

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall. Insamlat matavfall i Åre kommun körs tills en biogasanläggning där matavfallet rötas och bildar fordonsbränsle och biogödsel.

Hämtning av matavfall och restavfall är behovsanpassad i Åre kommun. Det innebär att du ställer ut avfallskärlen på anvisad plats för sopbilens kärltömning när de är fulla eller du önskar få dem tömda. Matavfall och restavfall töms med en sopbil som har dubbla avfallsfack.

Placera kärlen, senast kl. 07.00 samma dag som tömning eller kvällen innan, med draghandtag och hjul vända mot vägkanten och lockets handtag och öppning vänd ut mot vägen. Kärlen ska stå plant och med cirka 0,5 m avstånd till nästa kärl för att underlätta tömningen för sopbilen.

Matavfallet samlas in i papperspåsar för matavfall. Papperspåsen ska placeras luftigt medan den fylls för att minska risken för att den går sönder. På Åre kommuns bibliotek och återvinningscentraler finns matavfallspåsar och hållare att hämta för hushåll som deltar i Åre kommuns matavfallsinsamling.

 

Bostadsföreningar kan kontakta renhållningen på kommunen om de önskar komma överens om var de kan hämta de antal buntar matavfallspåsar samt Mathilda-hållare anpassat för föreningens medlemshushåll.

 

Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i papperspåsen. När påsen med matavfall är fylld viks papperspåsen ihop och placeras försiktigt i det bruna matavfallskärlet. Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten för att avfallet ska vara ventilerat och minska risk för fastfrysning.

 

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

 

Mer information om papperspåsarna och Mathilda-hållaren hittar du här

* Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.
* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.
* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

Exempelvis
* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben     
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter   
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

Exempelvis
* Krukväxters jord och rötter
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter

För att räkna ut hur många kärl ni behöver kan man schablonmässigt räkna med att ett standardhushåll (4 personer) producerar ungefär 10 liter matavfall i veckan.

Exempel:
10 lägenheter med hämtning varje vecka.

* 10 lägenheter x 10 liter matavfall = 100 liter matavfall per vecka

* 100 liter matavfall delat på 140 liters bruns kärl = 0,71 kärl

10 lägenheter behöver alltså 1 brunt kärl om det är hämtning varje vecka.

Miljömässigt är det alltid bättre att ha fler kärl och färre tömningstillfällen. Denna riktlinje gäller särskilt i kommunens ytterområden såsom Bydalen och Storlien eftersom mellanlagringen av allt avfall sker i Järpen.

Innan utsortering av matavfall kan ske behöver du som fastighetsägare eller styrelse för bostadsrätts- och samfällighetsföreningar gå igenom följande:

* Anpassa och se över soprum så att det finns plats för matavfallskärlen och att hämtning fungerar bra för chauffören.

* Placera matavfallskärlen så långt in i soprummet som möjligt för att undvika att annat än matavfall slängs i dem.

* Står kärlen utomhus bör de inte stå i direkt solljus eller så att förbipasserande kan använda dem som soptunna.

* Se över och gör eventuella justeringar i abonnemanget för restavfall (brännbart hushållsavfall). Vid utsortering av matavfall kommer mängden restavfall minska. Glesa ut tömningstillfällen eller minska antal kärl för restavfall.

* Stora containrar hör inte ihop med bra sortering av matavfall, det är en fördel om dessa ersätts med gröna kärl för restavfall.

* Informera hyresgästerna/föreningsmedlemmarna i god tid före uppstart, när, hur och varför de ska sortera sitt matavfall. Dela ut brev.

* Utforma tydlig information om hur sorteringen går till och vad som ska sorteras som matavfall.

* Märk upp med tydliga dekaler samt vad som ska sorteras som matavfall i soprummet.

När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor.

 

Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i matavfallspåsen. Vik ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt och problem med flugor. Lägg ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så att den inte går sönder.

Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite hushållspapper innan det läggs i matavfallspåsen. Du kan även frysa in fiskrens/skaldjursavfall och lägga det i matavfallspåsen strax innan tömning.

När kärlet har tömts kan du spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlet. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar fastighetsägaren för att lossa inför tömning av kärlet.

 

Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan du lägger ner det i matavfallspåsen. Förvara matavfallspåsen luftigt för att ventilera bort fukt innan det läggs i matavfallskärlet.

Säkerställ att påsen är ordentligt ihopvikt så att matavfallet inte trillar ut i kärlet och fryser fast. Kontrollera alltid att avfallet inte är fastfruset inför tömning av avfallskärlet. Avfallskärlet och området intill ska vara snöröjt inför tömning.

Insamlat matavfall i Åre kommun mellanlagras i Järpen och körs 14 mil till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, det vill säga biogödseln som blir kvar efter rötning, används som gödningsmedel på betesmark samt till anläggnings- och odlingsjord i Norge. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna tillvara och sluter kretsloppet.

 

På 1 kilo matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 kilometer.