Järpen-Mörsil

Åre kommun har, via medel som kommer från Tillväxtverket, avsatt 300 000 kronor för aktiviteter som ska utveckla Järpen och Mörsils hållbara tillväxt och förbättra företagsklimatet. Under våren 2020 uppmanade vi Åre kommuns medborgare att lämna in förslag på utvecklingsprojekt för hållbar tillväxt och förbättrat företagsklimat i Järpen respektive Mörsil. 

 

Det kom in ett 15-tal idéer varav sex utav dessa uppföljde de kriterier som satts upp för genomförande. Bland dessa sex förslag utsåg sedan Bygdeutvecklingsberedningen det vinnande förslaget som handlade om att med kritiska ögon analysera möjligheterna och utmaningarna i Mörsil respektive Järpen och föreslå åtgärder. 

 

Företaget Placebrander upphandlades för att genomföra uppdraget. Uppdraget är nu klart och du kan nu ta del av själva slutrapporten från Placebrander samt ta del av de presentationer/bildspel för Järpen respektive Mörsil som användes vid en digital presentation den 16 december. Du hittar slutrapporten och presentationerna längre ner på den här sidan. Inbjudna till det tillfället var bland annat de invånare som själva kommit in med förslag samt deltagare i de workshops som arrangerats i samband med Placebranders informationsinsamling under hösten.

 

I slutrapporten och presentationerna kan du bland annat läsa om resultaten i form av styrkor, utmaningar och utvecklingsbehov för Järpen respektive Mörsil som Placebrander uppmärksammat utifrån sin kartläggning. För att visualisera och göra rapporten mer lättillgänglig har det även producerats två korta filmer – en för Järpen och en för Mörsil. Filmerna utspelar sig i en tänkt framtid några år fram i tiden - och är som en slags tillbakablick på nuläget…

 

Film Järpen

Film Mörsil

Nästa steg nu är att titta närmare på förutsättningarna för att kunna förverkliga några av de förslag som presenterats. Till att börja med hur uppfräschning och ansiktslyftning av utemiljön kan göras i både Järpen och Mörsil, möjligheterna till att skapa någon form av företagarnätverk eller företagarförening samt hur Åre kommun kan bli tydligare med att kommunicera kring de framtidsplaner som finns för de båda orterna.  

 

pdf Slutrapport Järpen och Mörsil (1.23 MB)

pdf Presentation Järpen (29.49 MB)

pdf Presentation Mörsil (29.50 MB)

 

 

Efter en pandemianpassning av köket slog Kretsloppshuset i Mörsil upp dörrarna igen inför vintern och blickar hoppfullt mot framtiden. 

 

Felicia Ovin sitter i Kretsloppshusets restaurangdel där växterna prunkar som om ingen pandemi rådde alls. Felicia ser förresten ganska avslappnad ut också. Att det råder en annan världsordning är inget som ruckar Kretsloppshusets existens.

 

– Det är nog värre för restaurangerna i Åre som har en barförsäljning kvällstid som vanligtvis drar in en massa pengar och dessutom har många anställda. Vi är vana vid att trolla med knäna, så det har väl varit vår fördel.

 

Svårt att tolka myndigheternas råd

Hon berättar om hur sommaren gått bra, tack vare serveringen ute i trädgården. Men också hur Kretsloppshuset valde att stänga ner sin renommerade buffé och övergå till tallriksservering och avhämtning. Men också hur det går att vara flexibel och låta ett visst antal gäster sitta till bords, att det faktiskt går att styra över flödet på plats. Det som varit problematiskt har snarare varit att tolka myndigheternas råd och önskemål. 

 

– Jag förstår att de inte vill dra i bromsen om de verkligen inte behöver, men för oss som företagare blir det svårt att planera när vi inte får klara besked. Långa leveranstider gör att vi måste veta hur vi ska göra, tidigt.

 

Ekologisk mat och hållbara varor är stommen

Felicia Ovin klev in i Kretsloppshuset tillsammans med Christi Kampa-Ohlsson och Ann-Christin Engberg år 2012, så det börjar bli några år nu. I stort har Kretsloppshuset behållit sin ursprungsidé med att vara en inspirationskälla till en hållbar livsstil med hönsen och växthuset som båda bidrar till köket. Ekologisk mat och dryck till café och restaurang och en butik med egentillverkat mathantverk och olika hållbara och ekologiska varor är stommen i verksamheten idag. Men det finns önskemål om att utveckla verksamheten ytterligare.

 

– Just nu står det lite still på grund av pandemin, men Kretsloppshuset har en enorm potential. Vi har ett jättefint område här runt huset som vi skulle vilja kunna använda oss av. Just nu kostar trädgården och parkområdet pengar, men om vi kunde nyttja den mer i verksamheten…

 

Felicia tillägger att de har lite grejer på gång men som hon inte kan berätta om än, och ler stort.

 

Otippad verksamhet i en liten by

Med dragplåstret Åre några mil västerut skulle man kunna tro att Kretsloppshuset hamnar i bakvattnet som en destination som de flesta bara passerar på väg till destinationen, eller hem. Men Felicia ser inte placeringen i Mörsil som någon nackdel, snarare tvärtom.

 

– Jag tycker själva charmen är att det ligger just i Mörsil! Det är otroligt roligt att se hur imponerade många blir, som aldrig varit här förut. Många tror att Kretsloppshuset är byggt för några år sedan, när ekoboomen kom till Sverige. Då är det häftigt att kunna berätta att vi har funnits i 20 år och att huset är byggt av bybor! Charmen är att något så otippat finns i en sådan liten by.

 

Nackdelen är att det kan vara svårt att få till någon kvällsverksamhet. Upptagningsområdet blir för litet och det är svårt att kunna servera alkohol eftersom besökarna är beroende av bil. Men om man får tro Felicia så kan det där med upptagningsområdet vara på väg att förändras.

 

– Jag tror att landsbygden kommer att gå vinnande ur den här krisen. Folk kommer att fortsätta att semestra på hemmaplan och vi ser redan att mycket folk flyttar in här i byn!

Texten publicerad: december 2020

Området kring Röjsmohallen i Järpen har på bara några år gått från att vara en liten idrottsanläggning i en by i norrländskt inland till att vara ett självklart val för både ishockeylag och skidåkare på båda sidor av riksgränsen. Anledningen? En oerhörd mängd ideella timmar och ett engagerat näringsliv.

 

Benny Ljungdahl, ansvarig för Föreningen Röjsmohallen, tittar efter ungdomarna som stakar iväg ut från den alldeles nyinvigda arenan uppe vid Röjsmon. Även den asfalterade elljusslingan som ställts i ordning vid Röjsmon är sprillans ny. Allt för att föreningsliv, allmänhet och längdåkarna på skidgymnasiet ska ha så bra förutsättningar för träning som möjligt. På innerplanen har freestyleeleverna ett fyspass med sin lärare.

 

– Gymnasiet är viktigt för oss. Det finns siffror på att 15 procent av de som går gymnasiet i Järpen stannar i kommunen efteråt. Det är en oerhört viktig siffra!

 

Benny är själv född och uppvuxen i Järpen. Ishallen har länge varit en central fråga i byn, allt sedan 90-talet när, när Järpen kunde ståta med flera curlinglag på hög nationell nivå. Själva curlinghallen kom dock till lite för sent, när succén började dala. Men engagemanget i ishallen har hållit i sig.

 

– När jag tog över ansvaret efter Pekka Eriksson tänkte jag att anläggningen hade enorm potential. Den var fint skött tidigare, men nu är den i toppskick!

 

Ett väl fungerande föreningsliv

Grundförutsättningen, menar Benny, har varit ett väl fungerande föreningsliv. Föreningen Röjsmohallen ägs av fyra idrottsföreningar: Järpens idrottsförening, Järpens skidklubb, Järpens curlingklubb och Järpens gymnastikförening. Föreningen Röjsmohallen har som uppgift att tillhandahålla en idrottsanläggning som skolor kan använda dagtid och föreningar kvällstid.

 

En annan nyckel i framväxandet av Röjsmon är näringslivet. Benny berättar om curlingsuccén på 90-talet, där det lilla laget från den lilla byn hade flest sponsorer i hela serien. Så gott som alla företag ställde upp bakom laget. I färdigställandet av konstgräsplanen har till exempel Norrmontage spelat en stor roll, berättar Benny.

 

– Norrmontage ser nyttan av en bra idrottsanläggning eftersom det ger ett mervärde till byn. De får bra arbetskraft som dessutom vill stanna i byn, därför gick de in i gräsplanen.

 

Kommunen ställde upp med projektsamordnare

Men inför projekteringen av den 1 840 meter långa rullskidbanan längs elljusspåret ville Benny prova andra vägar. Skidgymnasiet behövde bättre förutsättningar för att kunna erbjuda eleverna en bra utbildning. Privatpersonerna och företagarna i Järpen hade gjort sina ideella mantimmar. Vad kunde kommunen göra? Jo, kommunen visade sig kunna ställa upp med en projektsamordnare.

 

– Vi vände oss inte till kommunen för att få pengar, utan för att få hjälp med att söka pengar. Projektsamordnaren har varit helt ovärderlig i jakten på bidrag. Vi fick hjälp från bland andra bygdemedel, Arvsfonden och Länsstyrelsen. Så ska en kommun jobba!

 

En grupp elever från Stamgärde skola i Undersåker passerar på väg till en idrottslektion. Röjsmoområdet sjuder av liv både dag- och kvällstid. Området har även haft en stor del i integrationen i Järpen. Integration via idrott vinner alla på, menar Benny, både byn, idrotten och näringslivet.

 

Men det stannar inte här. En start för skicross är under uppbyggnad men det finns även fler planer.

 

– Skidskytte! Det är nästa stora plan. Det är inget vi har fått någon förfrågan om men intresset växer i Sverige och det är en naturlig fortsättning på det arbete vi har gjort. Vi har redan pratat med Skidskytteförbundet. Man kan inte vänta på att kommunen ska göra ne åt en. Man måste göra ne själv!

Sandra Alstergren är sedan början av 2020 majoritetsägare och VD i företaget Hallens El & Byggmaterial AB och Järpens El & Byggmaterial AB. Hon är andra generationens byggvaruhandlare och har tagit över verksamheten från sina föräldrar. Vid sin sida har hon maken Stefan som sitter i styrelsen och är arbetsledare för butiken i Hallen. Generationsskiftet har varit en lång och ibland utmanade process under många års tid. Nu har både den äldre och yngre generationen landat i förändringen.

Pappa Kalle Engblom startade verksamheten 1986 i Hallen, han insåg behovet eftersom människor ville köpa byggmaterial direkt av honom. Han drev då elinstallationsfirma. Först byggdes en lokal på samma gård som de bodde på privat, sedan byggdes en ny på andra sidan vägen, där butiken ligger idag. Mamma Pia-Lena slutade sitt jobb i Östersund och började också jobba i firman. År 1999 fick pappa Kalle erbjudande om att köpa fabriksfastigheten i Järpen, det fanns en allmän önskan om att en byggvaruhandel skulle finnas i Järpen också. Han gjorde slag i saken mot mammas vilja och köpte fastigheten, med planer att starta en byggvaruhandel.

– Då var jag mellan studier och hade inget att göra, så jag hjälpte till med att göra om fabriken till butik. Vi var klara och öppnade i mars 2001. Under den perioden gick jag från att inte vilja ha något med firman att göra, till att tycka den var riktigt spännande. Jag fick vara delaktig i stället för att stå på sidan och se konsekvenserna av att min pappa jobbade jämt. Nu fick jag själv uppleva den stora tjusningen att vara med och bygga upp något, och få uppleva att människor ville ha det vi skapat. Vi känner oss mycket välkomna i Järpen och blev väl mottagna när vi etablerade verksamheten i byn, menar Sandra.

 

Butiken i Järpen som har tretton anställda omsätter 39 miljoner, i Hallen finns fem anställda och omsättningen är 18 miljoner. Sandra äger 90 procent av aktierna och hennes föräldrar äger 10 procent. För fem år sedan, när beslutet var klart att den andra generationen skulle ta över, började Stefan jobba på heltid i firman. 

 

– Det var en mentalt utmanade process. Jag ville verkligen att pappa skulle förstå att jag var redo att ta över. Vi haft våra svackor under tiden och har kämpat med dispyter. Vi har ju innerst inne velat samma sak, men har på olika sätt inte lyckats förstå varandra, berättar Sandra.

 

Det bästa med att vara egen företagare är friheten

Greger Mårtensson på Deloitte har varit en viktig spelare mellan generationerna. Han har kunnat coacha båda parter i processen. Sandra och hennes syster Lisa ägde 10 procent sedan flera år tillbaka, men Lisa ville inte vara delaktig i firman. Då köpte familjen ut henne och därmed hade de på allvar tagit första steget till att slutföra generationsväxlingen, som till slut blev en process på fem år. Rent praktiskt har Sandra drivit verksamheten i tio års tid men det är först nu som det känns på riktigt – när plånboken och ansvaret är hennes. 

 

– Det bästa med att vara egen företagare är friheten, även om man har tider och vardag att förhålla sig till. Att vara spindeln i nätet och få bestämma, säger Stefan. Sandra nickar samstämmigt.

 

Sandra studerade till personalvetare på universitet. När hon får frågan vad hon hade gjort om hon inte tagit över efter sina föräldrar funderar Sandra en stund.

 

– Det är svårt att säga. Jag har nog alltid varit intresserad av handel och organisation utan att riktigt förstå det. Jag är fascinerande hur man får stora företag att fungera och får människor att gå mot samma mål, säger Sandra.

 

Tips till andra som är i generationsväxling

Sandra ger några handfasta tips till andra som är i generationsväxling. Det är viktigt att hitta en rådgivare som alla inblandade har förtroende för. En person som kan ge en utomståendes synvinklar. Vidare är det bra att sätta en tidsplan för när man tänker sig att växlingen ska vara klar, så alla har en tidsram att förhålla sig till. Det är också viktigt att kommunicera med varandra – ta reda på vad både föräldrarna och barnen verkligen vill med framtiden.

 

– Man måste våga vara obekväm ibland och lyfta de jobbiga frågorna, säger Stefan.

 

Sandra och Stefan vill strukturera upp och skapa mer ordning och reda i organisationen, samt effektivisera. De önskar bli mer proaktiva mot sina stora kunder. Kunderas förändrade sätt att handla gör att de måste förändra sitt sätt att sälja. Det syns att makarna och arbetskollegorna har levt och jobbat ihop under många år. När Stefan pratar nickar Sandra instämmande och vice versa. Den andra generationen ser ut att ha landat i sin nya situation och utstrålar lugn tillförsikt inför utmaningen.

Johan Hyttsten är entreprenören som tror på sin hembygd och alltid vetat vad han ville bli.

– Det var självklart att börja jobba på åkeriet, att köra lastbil var något jag sett fram emot sedan jag var liten.

 

Han växte upp med familjeföretaget Hyttstens Åkeri i Järpen, som hans morfar startade i början av 70-talet. Efter transportgymnasiet var vägvalet enkelt. Nu driver han åkeriet tillsammans med sin mor Susanne. Här har han satsat på att utöka företaget, bland annat med entreprenadarbeten där han sett nya möjligheter i takt med att byggandet ökat i området. Besöksnäringen och större evenemang, som alpina VM, har haft stor inverkan.

 

– Det finns en stark framtidstro här och det är många byggprojekt på gång, inte bara i Åre, utan hela vägen västerut mot Storlien. Idag gör vi många markarbeten, husgrunder, VA-ledningar och vägarbeten.

 

Inflyttning och arbetstillfällen

Järpen är centralorten i Åre kommun och ligger vid porten till fjällvärlden, precis där Järpströmmen mynnar ut i sjön Liten som är en del av Indalsälven. Här finns både offentlig service och många företag samlade.

 

Företagsklimatet är bra och Johan känner att alla hjälps åt, även om man är konkurrenter. Med sina 32 år är han en av de yngre krafterna i branschen. Han har hunnit med en period i Reaxcers styrelse och sitter även med i styrelsen för Svenska Åkeriförening. Här driver han större frågor för transportbranschen, bland annat hur man ska lyckas bättre med nyrekrytering.

 

– Det finns ett stort behov av arbetskraft, speciellt svårt är det att hitta yngre förare. Ett sätt är att erbjuda praktikplatser och få in personer direkt från skolan. Här är det glädjande nog också allt fler tjejer bland eleverna. Det tror vi kommer att påverka branschen positivt. Samtidigt ser vi att inflyttningen ökar och allt fler vill bo här. Så för den som vill jobba inom det här området finns det absolut jobbmöjligheter.

 

Nära till fjäll och fiske

Johan ser ljust på framtiden. Själv har han nyligen sålt sitt hus i Undersåker till en nyinflyttad familj från södra Sverige och bor nu i Järpen. Det är fortfarande nära till fjäll, fiske och stugan i Kall där mycket av fritiden tillbringas. Han kommer att fortsätta utveckla sitt företag, testa nya saker och vara flexibel.

 

– Det är lätt att bli hemmablind, men det här är verkligen en bra plats att bo och leva på, konstaterar Johan.