Medborgardialog är ett sätt att utveckla nya former för engagemang och demokratiskt deltagande för kommunens medborgare som ett komplement till det demokratiska systemet i form av politiska partier, kommunalval med mera som redan finns. Här hittar du information om aktuella och genomförda medborgardialoger i våra olika bygder.

Pågående medborgardialoger

Åre kommun som det ser ut idag bildades i och med den stora kommunreformen 1974. Med anledning av att kommunen fyller 50 år 2024 gav kommunfullmäktige i uppdrag till demokratiberedningen att uppmärksamma detta. Utifrån beredningens reglemente och syfte, samt det uppdrag beredningen redan fått om att identifiera och presentera åtgärder för att stärka medborgares delaktighet och tillit till Åre kommun, har fokuset varit på demokratiutveckling och delaktighet, med samtal över generationsgränser om dåtiden och framtiden, delaktighet och möjligheten att påverka sin egna vardag. 

 

Fem bygdedialoger

Under vecka 7 och 8 2024 genomförde demokratiberedningen tillsammans med tjänsteorganisationen fem träffar i byarna Huså, Mörsil, Hallen, Undersåker och Duved. Träffarna hade som syfte att uppmärksamma Åre kommun som storkommun, men också att utforska och få insikter om hur vi medborgare tycker, tänker och känner kring demokrati och delaktighet.

 

Vi träffade under perioden cirka 120 personer fördelat på de fem träffarna. Ni som var närvarande på träffarna var både ungdomar och äldre. Varje kväll innehöll tre huvudsakliga delar; generationssamtal, historisk tillbakablick och dilemman ur olika perspektiv.

 

Under generationssamtalet använde vi oss av metoden ”fishbowl”. Med hjälp av stolarna möblerade vi och skapade tre cirklar. I den inre cirkeln placerade vi tre till fyra ungdomar och två till tre seniorer från mötet. Med hjälp av samtalsledare hade den här inre cirkeln ett samtal om framtidstro. Hur ser dagens ungdomar på framtiden – och skiljer sig det från de som vara unga på 60- och 70-talet? Hur upplevde dåtidens ungdomar möjligheterna att påverka sin livsstituation, och har detta förändrats över tid till idag?

 

Under samtalet satt de övriga deltagare tysta och ”tjuvlyssnade” ifrån de andra två cirklarna. Deltagarna i övriga cirklar bjöds efter en tid in att prata med varandra på samma tema. Dessa samtal blev väldigt ärliga och bra.

 

Under den historiska tillbakablicken var det en person särskilt utvald och förbered att säga några ord om den specifika bygden från förr i samband med tårta och kaffe. Vi fick höra berättelser om byfester och skidbackar, vålnader och tårtkalas. 

 

Kvällens sista del var dilemman ur olika perspektiv. De olika dilemman var scenarios som påminde väldigt mycket om utmaningar som Åre kommun har idag. Varje dilemma innehöll även några nyckelpersoner, där vi i gruppen hjälptes åt att forma personernas olika perspektiv. Genom att ta fram egna, något mer generella utmaningar, blev nivån på samtalen väldigt bra.

 

pdf Samtliga dilemman Åre kommun 50 år (241 KB)

 

Målet med samtalen i varje dilemma var att leta efter ledtrådar – vad kan/borde Åre kommun göra annorlunda, och vad kan/borde bygden göra annorlunda? I samtalen kunde vi synliggöra olika perspektiv och tillsammans i gruppen prata igenom dessa.

 

Ledtrådar

Det är tydligt att vi behöver gå ifrån att arbeta FÖR medborgare till att arbete TILLSAMMANS MED medborgare. Initialt ser vi utifrån ledtrådarna att kommunens uppdrag och roll är tredelad. Först och främst är kommunen en demokratiaktör och strategisk samhällsbyggare. Att vara detta kan bland annat  innebära exempelvis att kommunen tillsammans med medborgare behöver ta fram accepterade (och kommunicerade) planer och inrätta forum för att underlätta dialog med lokal samordning. 

 

Kommunen är också en serviceaktör och en operativ samhällsbyggare. Här behöver kommunen ta vara på de goda exempel och krafter som redan finns. Det handlar om att vara kreativa och bygga en kultur av öppenhet, inkludering och involvering i den kommunala organisationen för att bjuda in till att lösa problem tillsammans med medborgare och andra aktörer. 

 

När en komplex fråga dyker upp, behöver kommunen vara samordnande i den dialogen. En komplex fråga innebär att ingen aktör ser hela bilden eller sitter på ett svar, utan det är först när aktörer samlas som det går att se alla delar. Kommunen skulle kunna utveckla en dialogarena för att jobba tillsammans med bygderna i denna typ av frågor. 

 

Vad händer härnäst?

Vårt uppdrag är att ge kommunfullmäktige förslag på åtgärder som vi på Åre kommun kan genomföra för att stärka medborgares förtroende, tillit och delaktighet med kommunen. Utifrån de fem bygdedialogerna har vi fått ett antal ledtrådar, som vi kommer att fortsätta arbeta med. Vi vill förstå mer för att kunna ge konkreta förslag på åtgärder. Förslagen kommer presenteras för kommunfullmäktige under hösten 2024, som förhoppningsvis också fattar beslut om att genomföra åtgärderna. Deltagare i bygdedialogerna som lämnade kontaktuppgifter kommer få möjlighet att tycka till om förslag på åtgärder innan kommunfullmäktige beslutar om dessa.

 

Kommunfullmäktige är ett öppet forum för alla medborgare. Medborgare är varmt välkomna att närvara!

 

Kontakt

För frågor, funderingar eller synpunkter? Kontakta:

 

Fredrik Olausson, demokratisamordnare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Efter en serie bygdedialoger i samband med Åre kommuns 50-årsjubileum tar kommunen nu ytterligare steg mot ökad medborgardelaktighet och förbättrad service. Demokratiberedningen har sedan februari arbetat med att omvandla invånarnas idéer och åsikter till konkreta åtgärder för att stärka kommunens relation med sina medborgare.

Så gick bygdedialogerna till

Vid de fem bygdedialogerna som hölls i samband med Åre kommuns 50-årsfirande deltog invånare från olika delar av kommunen för att diskutera kommunens framtid och utveckling. Diskussionerna genererade en mängd idéer och åsikter om hur kommunen kan förbättra sitt samarbete med invånarna.

 

Tydliga fokusområden 

Demokratiberedningen har aktivt arbetat med att bearbeta de idéer och åsikter som framkom under bygdedialogerna. En av de viktigaste slutsatserna från arbetet är behovet av att gå från att tro att kommunen vet vad medborgare behöver till att tillsammans med medborgare ta reda på det.  

 

Två huvudområden har särskilt framhävts under arbetet med att stärka medborgardialogen och delaktigheten i kommunens verksamhet:

 

• Medborgardelaktighet i strategiska projekt och beslut: Kommunen behöver involvera medborgarna i planeringen och beslutsprocessen för strategiska projekt som påverkar medborgare för att säkerställa att medborgares röster och åsikter hörs och tas i beaktande.

• Förbättrad service och handläggningstider: Det finns ett tydligt behov av att förbättra kommunens service och handläggningstider för att öka tillgängligheten och effektiviteten för invånarna.

Fokusområden får konkreta åtgärdsförslag

För att möta dessa behov har demokratiberedningen formulerat flera konkreta åtgärdsförslag:

• Skapande av bygderåd för att underlätta medborgarinflytande.

• Utveckling av bygdeutvecklingsplaner med medborgarnas engagemang.

• Genomförande av medborgardialog vid större projekt och exploateringar.

• Inkludering av medborgarnas synpunkter vid politiska beslut genom uppdatering av tjänsteyttranden.

• Införande av en policy för delaktighet för att skapa en kultur av öppenhet och involvering.

• Genomförande av utbildningar för att stärka kunskapsnivån om medborgarinflytande bland kommunens personal och politiker.

• Användning av klarspråk i kommunikationen för att göra informationen mer tillgänglig.

• Integrering av Åre kommuns strävan efter medborgardelaktighet i rekryteringsprocessen.

 

Vad händer nu? 

Invånarna uppmanas att fortsätta bidra med sina synpunkter och idéer. En enkät finns tillgänglig fram till den 25 april 2024 för att samla in ytterligare feedback. Politikerna i demokratiberedningen kommer att träffas igen för att justera förslagen baserat på den insamlade feedbacken, innan de skickas till kommunstyrelsen för beslut.

Länk till enkäten

 

Åre kommun ser fram emot att fortsätta samarbeta med sina invånare för att forma en mer inkluderande och delaktig framtid för alla. 

 

Kontakt

För frågor, funderingar eller synpunkter? Kontakta:

 

Fredrik Olausson, demokratisamordnare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Under perioden 3 juni – 6 september är den fördjupade översiktsplanen ute på samråd. Läs mer om samrådet och hur du kan vara med och påverka här »

 

Från den 1 december 2022 till och med den 15 januari 2023 genomförde vi en enkätundersökning där alla som ville fick svara på ett antal frågor kring upplevelsen av området idag och vad man önskar framåt. Vi fick in hela 149 svar. Tack alla er som tog er tid att svara på enkäten.

 

Enkäten har därefter kompletterats med intervjuer med utvalda målgrupper som därefter har sammanfattats i en perspektivrapport.

 

Den 26 april 2023 genomfördes ett dialogmöte för att prata vidare om Undersåkers och Brattlands utveckling. Över 70 personer deltog på mötet och vi är väldigt glada över allas deltagande och engagemang. Tack till er som kom och delade med er av era tankar och åsikter.

 

Sammanfattning öppen dialog »

 

Resultatet av dialogmötet har presenterats och diskuterats med den politiska referensgruppen där alla partier i Kommunfullmäktige är inbjudna. Utifrån detta har visioner och strategier för den fördjupade översiktsplanen arbetats fram. Du kan ta del av hela planförslaget här »

Perspektivrapport »

Genomförda medborgardialoger

Åre kommun har genomfört en medborgardialog kring frågan – hur kan Åre kommun, föreningsliv och medborgare arbeta tillsammans för en meningsfull fritid för alla och ta vara på människors engagemang?

Inflyttarservice och Uppdrag demokrati vid Åre kommun har samordnat arbetet med medborgardialogen. Deltagare i medborgardialogen har varit representanter från olika föreningar, medborgare i Åre kommun som upplever eller ser hinder för en meningsfull fritid, förtroendevalda och tjänstepersoner i Åre kommun. I sammansättningen av dialoggruppen var målet att få så många olika perspektiv som möjligt. 

I en inledande fas i denna medborgardialog intervjuades drygt 130 personer runt om i vår kommun; kvinnor och män, unga, medelålders och äldre, inrikes- och utrikesfödda, förtroendevalda och tjänstepersoner, föreningsrepresentanter från idrottsföreningar, kulturföreningar, byalag, församlingar och trossamfund, hembygdsföreningar och intresse-organisationer. Alla med olika erfarenheter, tankar och synpunkter på föreningslivets roll i och relation till Åre kommun, möjligheter och hinder för en meningsfull fritid och hur vi kan ta vara på människors engagemang.

 

Ladda ner och läs sammanställningen av dessa intervjuer och samtal:
pdf Medborgardialog perspektivrapport (449 KB)

Intervjuerna utgjorde underlag för fyra dialogmöten som genomfördes under perioden maj-september där medborgare, tjänstepersoner och politiker tillsammans, utifrån olika perspektiv, arbetade med utmaningar, möjligheter och åtgärder. 

Arbetet fortsätter nu i olika arbetsgrupper för att bredda deltagandet, planera och genomföra följande:

ALLhus – föreningar i samverkan
En mötesplats som föreningar driver i samverkan där det finns möjlighet att träffas och träffa nya personer – en öppen och tillgänglig lokal med ”låga trösklar”.

Nästa steg:
Undersöka intresset hos fler föreningar genom att bjuda in till idé- och planeringsmöte i januari 2023. Inbjudan sprids genom kommande nätverksträff för föreningar i Järpen, skickas ut till föreningar via föreningsregister, sociala medier samt affischering.

Kontakt Röda korset Åre kommun: Marcella Simms, 076-116 43 57
Kontakt Somaliska föreningen: Aden Abdi Farah, 072-849 20 53


Föreningsmässa/Föreningarnas dag
Ett event/dag där föreningar i kommunens byar och bygder bjuder in medborgare till aktiviteter som ett sätt att upptäcka vilka föreningar, aktiviteter och mötesplatser som finns – och att få prova på. Ett led i att nå ut med information och kunskap om allt som finns att göra i kommunen och för föreningar att nå nya målgrupper, ett tillfälle att möta och värva nya medlemmar/ ideella krafter, knyta kontakter och stärka samverkan mellan föreningar. Öka kunskapen och få fler att hitta till föreningslivet. Kan kopplas ihop/bygga vidare på Röjsmodagen och Riksidrottsförbundets ”Idrottens dag”.

Nästa steg:
Kontakt med Riksidrottsförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan kring samverkan för fortsatt arbete. Kontakta föreningar för att ta reda på intresset och forma en arbetsgrupp.

Kontaktuppgifter:

Fritid Åre kommun: Anette Lundin Grip, 0647- 162 14
Inflyttarservice Åre kommun: Kicki Lundström, 0647-162 43
Inflyttarservice Åre kommun: Hanna Moback, 0647-162 47

Internationellt kvinnonätverk
Ett nätverk som samlar kvinnor med olika bakgrund och nationalitet för aktiviteter, möten och gemenskap för ökad delaktighet i samhället.


Nästa steg:
Arbetsgruppen bjuder in till en första nätverksträff i november/december på Bion i Järpen, intresse och idéer för fortsatta träffar och sammankomster tas fram.

Kontakt: Amber Cook: 076-1191006
Anina Troberg: 072-542 91 13


Samisk dag
En återkommande Samisk dag med aktiviteter, föreläsare, ta del av samisk kunskap och erfarenhet från både unga och äldre som ett led i att öka kunskapen om den samiska kulturen.

Denna idé arbetas vidare med genom Åre kommuns samiska samordnare i dialog med Ung fritid och samiska ungdomar.


Kontakt:
Annica Löfgren, samisk samordnare Åre kommun: 0647-164 38
Denise Asp, Ung Fritid Åre kommun: 0708945250

 

 

Kontakt

Har du tankar, erfarenheter eller åsikter i denna fråga som du vill att vi tar del av? Har du frågor eller synpunkter om medborgardialogen? Vänligen kontakta dialogsamordnare Hanna Moback, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.,  0647-162 47.

 

 

 

Vi främjar migrationens möjligheter genom att driva ett projekt som medfinansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Åre kommuns vision 2050 "Tillsammans skapar vi en hållbar framtid för alla i storslagen fjällmiljö", vad betyder den egentligen? Det var frågan som kommunfullmäktige i Åre kommun ställde. Tillsammans med medborgarna ville vi tydliggöra riktningen och gemensamt skapa en visionsberättelse som samlar flera olika perspektiv och tankar om vad visionen betyder och innebär.

I insamlandet medborgares synpunkter och tankar kring visionen för Åre kommun var utmaningen att temat är så brett, det berör alla, hela befolkningen. Det var därför extra viktigt med ett tillvägagångssätt som säkerställer så stor bredd som möjligt på informationsinhämtningen. Med andra ord behövdes en perspektivinsamling i 360 grader. Detta förhållningssätt handlar om att inte bara fånga in de röster som självmant vill göra sig hörda, utan även söka upp dem som vanligtvis inte kommer till tals. Helt enkelt, så långt det är möjligt tillgodose att Åre kommuns mångfald av röster blir hörda och involverade i arbetet med visionsberättelsen.

Medborgardialogerna genomfördes i tre steg:

I april samlades politiker och tjänstepersoner för att ringa upp medborgare för ett samtal om visionen och framtiden. 200 telefonsamtal genomfördes till slumpvis utvalda telefonnummer i Åre kommun jämt fördelade geografiskt, till blandade åldrar och i fördelning mellan män och kvinnor. Totalt fick vi möjlighet att prata med 45 personer och följande frågor ställdes. Klicka på respektive fråga för att läsa några av de svar vi fått tillåtelse att publicera. Observera att svaren inte är direkta citat utan anteckningar från samtalen. 
Några av de insamlade svaren kring vision 2050.


— Vita vidder.

 

— Byggandet verkar vara svårt att få till, jag hör att det tar tid, bygglovsfrågor borde vara lättsammare. Skolor, förskolor, äldreomsorg i alla byar tycker jag ska få kosta.

 

— Det är viktigt att det blir en berättelse som känns som om den gäller hela kommunen, alla platser. Jag bor i Mattmar, här finns det inte så mycket kvar.

 

— Se till att det inte blir någon fiskodling i Storsjön. Vi tar dricksvatten i sjön så det vill vi inte. Släppa på strandskyddet så att folk kan bygga och fler flyttar hit.

 

— Tankar om infrastruktur exempelvis vägar och cykelvägar är viktigt att ha med i en visionsberättelse.

 

— Året runt ort. Ska inte stänga i april. Locka gäster, utförsäljning. Tillflöde av gäster året runt. Allt ska vara öppet året runt.

 

— Ta hand om personalen.

 

— Det måste ha med mig att göra, mina närmaste, de jag bor med, min bygd så att vi känner oss delaktiga, har identitet och att vi har en plats i helheten.

 

— I Åre kommun finns det utrymme för alla olika människor, oavsett intresse, erfarenheter, yrke, ekonomiska förutsättningar, kön, ålder osv. 

 

— Det ska finnas med berättelser från alla åldrar. Jag är pensionär i Järpen - våra perspektiv är också viktiga trots att jag är äldre.

 

— Aktiviteter för äldre, hus med fika, kunna sitta och prata, gammelgympa, se film, möjlighet att umgås, osv. 

 

— Bättre gång- och cykelvägar. Det går väldigt mycket folk på E14, det är inte bra. Många går över Alphyddorna och ner på byn. Vore smart med en gångväg där. Inte bara astmabacken, en genväg. Praktiskt och tryggt.

 

— Man måste börja med medborgarna. Det finns väldigt olika förutsättningar i olika delar av kommunen.

 

— Att bygden ska utvecklas och att kommunikationer ska förbättras (varor och gods). Brandförsvar,  läkarcentral, hämta hem 1177 så att det blir lokalt igen.

 

— Nu känns den så allmän, som att den kan gälla vilken fjällmiljö som helst. Närhet är en viktig känsla som visionsberättelsen behöver förmedla. Den måste skrivas så att den känns mycket närmare oss invånares liv.

 

— Den kan formuleras utifrån korta intervjuer med "riktiga" människor. Typ "Vi är Åre kommun". Och med bilder från olika miljöer så att man ser hela fantastiska Åre kommun.

 

— Allemansrätten och rennäringslagen.

 

— Att infrastruktur hänger med, tillväxten exploderar och vi som kommun hänger inte med.

 

— Viktigt att belysa att fjällmiljön är utsatt för ett större och större tryck året runt. Viktigt att öka kunskapen om naturen och hur man vistas i den året runt.

 

— Åre kommun är och ska vara inkluderande och välkomnande, både vad beträffar kultur och kommunal organisation. Även om det många gånger finns gemensamma nämnare i form av livsstilsval för boende i kommunen måste det finnas utrymme för olikheter i form av intressen och kultur. Här ska man kunna utvecklas som individ oavsett vad man drömmer om. Det måste vara lätt att etablera företag då det etablerar sig människor med drömmar som är villiga att satsa allt på att komma hit. Åre by är en levande by och måste så förbli, det betyder att vi måste anpassa utvecklingen så att det finns utrymme för fler människor som vill bo och verka här året runt, marknadskrafter till trots.

 

— Det bör ge en mer utmålad bild kring både mjuka och hårda värden i Åre kommuns utveckling. Ta avstamp i här och nu, men måla upp en bild av kommunen där det som särskiljer de olika platserna får framträda. Att utvecklingen här i Åre har lett till att vi är en liten stad 2050. Men där allting är nära och att vi är mycket mer självförsörjande. Att vi som bor här också är skrivna här och självklart bidrar till platsens utveckling.

 

— Viktigt att bryta ner i delmål så att alla medborgare kan känna igen sig och relatera till den, annars blir det bara en floskel. den måste ju ta med och betona det vi är bra på, det positiva. Vi är bra på att utveckla vår bygd, våra olika miljöer (inte bara fjäll och Åre) det måste vara viktigt att vi lägger fokus på alla miljöer som är representerade i kommen.

 

— Här blandas många kulturer och det finns många aktiviteter.

 

— Den måste kännas ärlig. Jag tycker att det är viktigt att berätta mer om de beteenden och attityder som sker redan idag och som vi vill se mer om i visionsberättelsen. Vad känner vi, gör vi och hur är vi idag som vi skulle vilja smittade av sig mer av till andra - både de som bor här och som kan vilja komma hit och bo.

 

— Åre kommun slutar inte vid Staabron. Inflytt barnfamiljer, affär i Ånn. Gärna som Storlien. Levande bygder i hela kommunen.

 

— Inkludera så många sinnen som möjligt. Berättelsen bör vara visuell (t.ex. teatersällskap) och en berättande text. Till exempel en film där medborgare idag beskriver vad "en hållbar framtid för alla i en storslagen fjällmiljö är".

 

— Alla ska få plats, t.ex. Storulvån (samer, turister och ortsbefolkning). Alla får plats i kommunen, så då får man kanske göra en väg så att man inte är där samerna har sina kalvningsmarker. Öppna upp andra områden, peka på andra möjligheter. Det gäller allt från cykling till skoter till fiske där det blir konflikter med markägare.

 

— Gemenskap, att man tänker lite större, att man har förståelse i bredare perspektiv, förstå och acceptera varandra. Även utifrån näringar, jordbruk, mathantverk, skidor. Vi behöver varandra. Att det rent, ren miljö, giftfri miljö t.ex. så att man kan fiska överallt. Håll Sverige rent, inget skräp längs E14. Utveckling, småföretagare, att vi blir större som människor, mer accepterande och tolererande.

 

— Bibehålla det vi har men modernare, vi ska ha bättre infrastruktur.

 

— Behålla det orörda fjället. Ha möjlighet att bo utanför tätorterna. Anpassa naturområden så att de klarar stort tryck. Mer turism. Vi har ett bra samspel med våra samebyar.

 

— Fantastisk miljö redan idag. Vi älskar den här miljön. Man får snabbt hjälp av kommunen då det gäller bygglov. Inte bara hittar fel. 

 

— Bättre vägar. Säkrare vägar och trottoarer. Skolan i Undersåker har byggts ut, bättre möjligheter till idrott, att man inte behöver åka till Järpen, även slöjd i Undersåker. Fler lekparker runt om i kommunen. Man bygger mer hållbart. Man har kommit dit; energin är förnybar. Åre kommun gör ganska mycket för att satsa på barnen men mer fritidsgårdar för äldre barn.

 

— Låt byggnader utanför Åre centrum leva. Barnomsorg och skola utan lång resväg för de yngsta.

— Turismnäringen är så pass central för oss som bor här att den borde borde vara påtaglig i visionen

 

— Byggandet verkar vara svårt att få till, jag hör att det tar tid, bygglovsfrågor borde vara lättsammare. Skolor, förskolor, äldreomsorg i alla byar tycker jag ska få kosta. Det medför att fler vill och kan flytta hit, vilket är viktigt.

 

— Det ska vara möjligt att genomföra sitt arbete för allas trevnad.

 

— Mattmars utveckling är viktig. Berättelsen måste handla om oss som bor här som vill att platsen ska utvecklas. Och här finns ju många barn, de måste stå med i berättelsen.

 

— Se till att det inte blir någon fiskodling i Storsjön. Vi tar dricksvatten i sjön så det vill vi inte. Släppa på strandskyddet så att folk kan bygga och fler flyttar hit. Sluta salta vägarna, det har ingen verkan, det blir bara sämre. tänk vad mycket kemikalier som går åt till detta.

 

— Utbyggnaden mellan Åre och Duved behöver planeras noga för stor tillväxt. Berättelsen bör beskriva att det skall finnas ett nära samarbete och förhållande mellan folket och kommunens förvaltning.

 

— Allt från vatten och avlopp, alternativa transportsätt, utbyggnad av liftsystem, att det blir en hel skidort till hur man transporterar folk, alternativ spårbunden trafik, egen järnväg. Attrahera företag som bygger exempelvis en pilotanläggning. Tips att titta på Kanarieöarna, där man matar med tåg istället för bussar, helt fossilfritt!

 

— Öka inflyttning, svårt att hitta bostäder. Bostäder för äldre.

 

— Samverkan, mötesplatser, man ska känna att man omfattas av visionen (det handlar om mig). Alla delar, boende, yrkesmässigt, socialt, fritid, osv.

 

— För mig är den viktigaste frågan att jag får liv med hög livskvalitet trots att jag har en mycket liten pension. Det är viktigt också att det känns som att Åre kommun har koll på sin framtida riktning. Jag vill känna mig trygg. 

 

— Samarbetet mellan kommuner borde vara bättre, till exempel skolelever. Åre kommun och Krokoms kommun kunde slås ihop tycker jag. Näringslivet, arbetstillfällen. Krafter vill exploatera Ullådalen, men jag tycker Ullådalen ska vara kvar som det är. Om det byggs blir det privatiserat. Istället kan man bygga mellan Åre och Duved. Markägarna är också negativa.

 

— Mera delaktighet hos äldre, skolbarn och andra. Undersöka vad man vill ha (besök, hemtjänst), vara mer proaktiv och fråga medborgarna.

 

— Det är ganska häftiga priser för dem som vill bo permanent. Man kan inte tävla med företagen och Stockholmarna. Kanske tomter bara till dem som vill bo permanent. Så att det inte blir för mycket öde turistboenden. Så att man får folk att flytta in och bo på heltid.

 

— Infrastruktur, planering av samhällen. Bra cykel- och gångvägar, vägar av bra kvalitet. Ibland går det för fort med utbyggnad och samhällsbyggnad. Lyssna på oss som bor här.

 

— Att skola och vård ska utvecklas. Vägunderhållet både för lokalbefolkning och turister.

 

— Den måste ingjuta trygghet. Det är en kommun. Kommunen ska stå för trygghet och visa att det finns en bra grundstruktur i vård, skola och omsorg. Grundstenarna som bygger upp ett tryggt samhälle. 

 

— Transparens, vad görs, vad är slutmålet.

 

— Hur man kan hantera inflyttning hållbart för markägare och rennäring. Stadsplanering måste tänka mer estetik. Bra i Åre by sen Konsum försvann.

 

— Det är en stor fråga som är svår att svara kort på. Ett begrepp som kan användas är Långsiktig planering. Planera för våra äldre. Skapa kvalitetsboende för äldre i alla byar.

 

— Kapacitet och kvalitet måste lira med efterfrågan. Tillgången till gymnasieutbildning för alla, den befintliga strukturen är en liten värld som behöver breddas, kulturellt och utbudsmässigt. Erbjuda utbildningar och erbjudanden som inte bara följer den traditionella boxen av fjäll och friluftsliv. Skola med kvalitet som konkurrensfaktor. Åre by är så mycket mer än vad det varit, kommunen måste följa med i den utvecklingen. Satsa på kultur, det skapar liv och intresse utanför kommersen.

 

— Jag vill att service som brandbil och hälsocentral finns kvar. Det är trygghet.

 

— Skola eftersom jag har barn, miljö och att inte bygga i fjällen. Ullådalen ska bevaras. Ta hand om naturen, den är fantastisk!

 

— Den bör definitivt kännas som en kommunal vision och inte en turistisk slogan. De områden som kommunen huvudsakligen ansvarar för måste vara med. Bostäder, skola/förskola, infrastruktur/transporter, etc.

 

— Skolan är ganska viktig, mina föräldrar arbetar där. Ledarskap i kommunen i stort behövs.

 

— Möjligtvis färjorna till Östersund, bättre med en bro.

 

— Tydliga målbilder för kommunens olika verksamhetsområden. Vi medborgare måste ge uttryck för våra viljor och förväntningar till politikerna. Väldigt viktigt att invånarna och politikerna har en fruktsam dialog. Politiken måste bli tillgänglig och attraktiv så att medborgarna vill engagera sig.

 

— Stor diskrepans mellan utbud och kommunal service. Hållbarhet genomsyrar alla kommunala verksamheter. Hitta en jämn hög nivå på service. Bra bemötande från kommunen även i framtiden. Gång- och cykelväg för hållbarhet och trygghet. Höjd lägsta nivå. Skapa gemenskap, mötesgrupper, forum.

 

— Visionsberättelsen behöver synliggöra vad kommunen vill! Jag tycker att den ska skrivas så att det känns som att man redan är där och att det känns härligt att vara där. Klart att det behövs skapas en känsla att kommunen har koll på grunden, men det viktigaste är att berättelsen förmedlar en känsla.

 

— Kommunen håller på och försöker lägga ner. Skola och äldreomsorg ska finnas åtminstone. Lättare för folk att bygga. Vi är ju bara äldre som bor här, synd om byn dör med oss. Viktigt med fiber överallt i alla byar. Viktigt med bra mobilnät. Tråkigt att skogsbruket har lagt ner. Det var fint förr när folk kom och jobbade i skogen, nu är det en skogsmaskin som försvinner.

— Lyssna mer på folkarna i byarna. Att det händer ngt i småbyarna, vi får ingenting, allt ska till Åre. Vi blir helt off i utkanterna. Motion och hälsa borde prioriteras. Förbättra transporter för att komma till allt i Åre. Bättre med bussar. Vi som bor i byarna åker inte till Åre för det är bara Stockholmare där och dyrt. De har egen dialekt och det kostar skjortan där. Finns inga pengar helt plötsligt för oss ute i byarna. Satsa på ungdomarna, bygg sporthallar och skateboardramp. Och cykelvägar, istället för att folk dör på E14.

 

— Skola är något som man verkligen vill skall vara bra. Jag tror att vi har en bra skola i kommunen. Jag tycker om att det finns skolor ute i byarna. Behåll ålderdomshemmen i byarna.

 

— Den behöver visa mångfald och ha med både de demokratiska processerna och vård, skola och omsorg.

 

— Skydda stränder mot bebyggelse i byarna, behålla grönområden i byarna. Bygga för turisterna och lokalbefolkningen. Balans mellan ortsbefolkning och turister. Turisterna kommer inte hit för att uppleva betong och rulltrappor. 

 

— Kommunen känns mer sluten nu än för 10 år sedan. Skulle vilja ha en mer öppen känsla. Att kommunen också har en större förståelse för helheten. Kommunens berättigande bygger ju på de verksamheter och personer som bor och verkar här. Viktigt att värna och komma ihåg det. Bygga för en stolthet och helhet. Så att HELA kommunen känner sig delaktig, inkluderad och medräknad. Kommunen måste alltid jobba utvecklande, ej stagnera. Också vara lyhörd för behov och önskningar som är. Tänka helhet, Hallenbygden lika viktig som Storlien, som Åre osv. Jämlikhet.

 

— Bättre framkomlighet i trafiken men också på berget. Lättare att ta sig över järnväg och E14 (broar) koncentrerat boende med högre hus typ Brolägdan.

 

— Barnomsorg och skola utan lång resväg för de yngsta.

 

— Överlag, har en tendens att bli stelbent och trögt. Bra med snabbare vägar till t.ex. politiska beslut. Kortare beslutsvägar överlag.

 

— Hjälpa varandra mer. Det är svårt att få hjälp.

 

— Vi vill bygga attefallshus och det är som att köra in huvudet i en vägg, det är som om man ska bygga ett slott. Kommunen är inte lätt att ha att göra med då det gäller bygganmälan och bygglov. Vi är så besvikna. Utveckling i Storlien, skola, bostadshus. Ingen pandemi som stänger gränsen. Tillvarata gränshandeln och norska stugägare. Mer verksamhet gör att fler folk kan flytta hit.

— Med Krokom som förebild har vi ordning och reda i vår skolorganisation med behöriga lärare vilket ger ett bra lärande på sikt. Kommunen är bra på att kommunicera och föra en dialog med invånarna via hemsida och sociala medier.

— Den ska berätta hur våra unga och äldre ska ha det bra och hur vår service ska bli bättre och hur vi ska kunna producera och köpa närodlad mat.

— Ja. Byggandet skulle vara intressant att vara aktiv i. Kunna ringa och fråga för att få snabba svar.

 

— Varit involverad i föreningsverksamhet, det borde ha större utrymme. Bättre förutsättningar och lättare med tillstånd. Föreningar har stora kostnader och det borde vara lättare för föreningar.

 

— Jag bidrar redan i största grad till utvecklingen genom mitt jobb som lärare och vill fortsätta med det.

— Så ser jag det alltid som kommunmedborgare. Lättare att engagera sig, få fram sina idéer, bli lyssnad på. t ex kommundagar så som Åre dagen som var på Copperhill.

— Ja, om man känner att man omfattas, inte är glömd och om man känner att man kan vara med och påverka.

— Ja, men jag vill att det ska kännas som min utvecklingsinsats är anpassad till vad jag kan bidra med och vad som är meningsfullt för mig. Jag skulle kunna engagera mig i utvecklingen av boendemöjligheter för äldre t.ex.

 

— Jag vill bli inbjuden och involverad och diskutera det. Det ska kännas som att de tänker in mig som potentiell gäst och involvera mig i att utveckla ett boende tillsammans med mig.

 

— Nej, jag är för gammal. Men det är viktigt att man får träffa människor och inte blir isolerad.

 

— Idrottsmänniskan, där skulle jag kunna engagera mig t.ex. i en förening.

— Jag bidrar som företagare.

 

— Ja, om det handlar om saker som ligger mig nära. Som t.ex. frågor om mina barns förskolor/skolor.

 

— Hållbart året runt, inte bara turism. Är gärna med i medborgarpanel.

 

— Ja, kanske. Men då måste det verkligen kännas som att den tar avstamp i oss som faktiskt bor och lever här. Och att den drar upp riktlinjer för t.ex. miljöer som inte är utformade för turisterna, t.ex. grönområden i byn, lekplats eller andra aktivitetsytor (som betongparken), mötesplatser för medborgarna osv.

 

— Ja, om det finns gemensamma temadagar som kommunen skulle kunna interagera mer med invånarna. Det behöver vara på enkel nivå för att alla ska kunna engagera sig. Jag kan vara med att inspirera andra, men vill inte engagera mig.

 

— Om man känner att man är delaktig så är man motiverad till att engagera sig, då finns det ett incitament. 

 

— Självklart, under förutsättning att kommunen tar sitt ansvar, jag kan gå som vuxen på byn, deltar gärna i dialoggrupp om utveckling, jobbar gärna ideellt om det finns stöd och hjälp. Det är idag för långt mellan politik och medborgare

 

— Nej, förmodligen inte.

 

— Nej, jag har varit så aktiv förut. Jag vill inte engagera mig så. 

 

— Vi måste ha något till ungdomarna. Jag kan vara med ideellt om det finns möjlighet. 

 

— Boende orenoverad. Ambassadör för Västjämtland. 

 

— Ja, absolut! Jag kan tänka mig att sitta i en arbetsgrupp.

 

— Ja genom att få mig att bli mer hållbar, från mitt hushåll och skala upp det därifrån.

 

— Man kan alltid prioritera så länge det faktiskt märks, ger skillnad och resultat. Man blir ju inte lockad när det bara blir hyllvärmare och prat, då väljer man hellre bort. Jag är uppväxt med föreningsliv, mycket av det har försvunnit i den yngre generationen, men tror att det kommer tillbaka. 

 

— Ja jag är gärna med och tar ansvar för min by.

 

— Törs inte svara, har fullt upp i övrigt.

 

— Insyn skulle få mig engagerad, veta var det finns ett behov. Mycket transparens, glasväggar. Mycket information. Ungdomar, jag ser ju att de faller mellan stolarna. Och att bli inbjuden! FB m.m. verkar vara där folk hittar mest info, även Årebladet för äldre. 2050 ny generation, men nu missar de äldre mycket info. 

 

— Jag är inte främmande att hjälpa till men jag vet inte, Jag vill absolut utveckla området. 

 

— Ja, jag vill gärna bidra men vet inte hur just nu.

— Bykänslan måste behållas.

 

— Låter som att det inte är politiskt. De som är engagerade mest som hörs mest. "Vi" avser väl alla som bor här? Men vi som inte är politiskt engagerade ställs utanför. Konstigt att det kommer från kommunen att "vi" ska göra det, otydligt vem eller vilka "vi" är.

— Att alla i befolkningen är med och inte bara politiker (inte klubba igenom beslut).

— Jag är rätt gammal nu (pensionär) och bidrar kanske inte till att skapa särskilt mycket. Men jag har arbetat i hela mitt liv och tidigare var jag plåtslagare och var med och byggde mycket i Åre.

— Vad vi gör för något.

 

— Jag tänker både privatpersoner, företag, kommun och turister som jobbar tillsammans. Alla hjälps åt att dra åt rätt håll.

— Trygg och trivsam miljö, där alla trivs. Möjlighet att förkovra sig och utvecklas. 


— Mötesplatser, samverkan.

 

— Det betyder att alla nivåer som önskar är delaktiga i processer och produktion av/till något.

 

— Att vi får vara med att skapa framtiden, t.ex. bostadsutveckling.

 

— Tillsammans är kommunen och de som bor här.

— Bra att det står i en vision. Positivt med tillsammans.

 

— Vet inte. Betyder inget annat än att det är ord.

 

— Tillsammans är medborgarna, alla kan göra något litet. Att man vårdar sin natur och inte skräpar ner. Ingen gruvdrift i bygden.

 

— Att kommunen vill utvecklas tillsammans med invånarna.

 

— Fin grundinställning. Har man valt att bo i en fjällkommun så vill man ha ett liv som inte följer den urbaniserade normen vilket borde sammanföra oss bor här.

 

— Socialt ansvar, input från alla olika. Gärna medborgarforum.

 

— Vilka är vi? Vi behöver fler som engagerar sig för att skapa. Tänk till innan man bygger en massa. Vi måste bestämma oss för hur det skall fungera framöver. Planera för infrastruktur som vägar och parkeringsplatser. Jag jobbar inom vården och vi har jättesvårt att hitta parkeringsplats inne i Åre by.

 

— Att den utgår från oss som bor här.

 

— Jag tänker ju att vi kommuninvånare + politik + tjänstemän är ett "vi" och även de som bor på Norderön är ett "vi". Ett perspektiv som är lite vidare än sin egen omgivning. Utmaningen ligger i att få "vi" att omfatta hela kommunen, utan att konkurrera med de andra kommundelarna.

— Gör det tillsammans. T.ex. kommunen vill bygga en boulebana då är jag gärna med i planeringen och även driften av den.

 

— Gemensamhet, i samarbete, att vi kan påverka framtiden.

 

— Vi röstar ju. Det är klart att kommunen  ska värna om medborgare. Kalls intresseförening stöter ibland på patrull med kommunen. Tror kommunen tycker de är lite besvärliga. Man ska värna och främja ideella föreningar, massor av ideellt arbete, borde avlönas. 

 

— Sammanhållning och intresse är ett måste för att kunna skapa ett bra samhälle.

— Mycket enmansföretag. 

—Tillsammans betyder för mig att vi skapar tillsammans demokratiskt i samhällskollektivet.

 

— Att kommunens invånare engagerar sig och inte bara rycker på axlarna. Att människor knyter kontakter och nätverkar. 

 

— Klingar positivt för mig. Viktigt att så många som möjligt känner sig delaktiga. Behövs för att vi ska ha en livskraftig kommun. Ju fler som drar åt samma håll desto längre kommer vi.

 

— T.ex. markägare och aktivitetsanordnare har hittat bra samverkan.

 

—  Vi-känsla, utveckling utanför Åre by.

 

— Tänker vi som bor här i kommunen. Tror det är lätt hänt att man tänker att man inte är delaktig. Kan vara de som redan är drivna. Är nog många som upplever att de inte ingår i tillsammans. 

 

— En rejäl mack behövs här i Storlien. Tillsammans skapar vi ett bra samhälle med bra samhällsservice. Allt som gör att man kan leva här, skola, mack.

 

— Det är alla vi som bor i kommunen, inte bara kommunens tjänstepersoner eller politiker.

— Den utveckling som sker måste harmonisera med sin historia. Miljöfrågor.

 

— Låter bra.

 

— Alla ska kunna fortsätta bo där de bor med bibehållen service. 

 

— Att alla kan ta del av och gynnar alla på något vis.

 

— Det är svårt att vara hållbar när man bor i Mattmar där all grundservice är någon annanstans och man måste resa överallt.

 

— Folk ska kunna hålla på med jordbruk och som vi gjorde förut.

 

— Vi måste tänka miljö med tanke på att vi blir fler och fler i kommunen. Vi måste ta hand om våra alla naturtillgångar.

 

— Inga konflikter om mark. Trygghet även för nyanlända, de ska inte göra skitjobben och bli andra klassens medborgare. Ta till vara deras resurser. Att de lär sig språket och att fruarna får komma ut, ej bli låsta i hemmet. 

 

— Man börjar med sig själv och börjar tänka. Vuxna ska vara förebilder och visa unga hur man gör, t.ex. inte skräpa ner, det är viktigt.

 

— Något som inte är flyktigt, tillfälligt, en seriös satsning på lång sikt men samtidigt inte statiskt utan en dynamisk rörelse framåt.

 

— Att det vi gör idag inte sker på bekostnad av någon annan i morgon, och det utan geografisk avgränsning.

 

— Att vi alla är värdefulla - även vi som är gamla och fattiga. För mig är det den ekonomiska hållbarheten som är tuffast.

 

— Dels att folk bosätter sig här. Stabilare året runt. Bra buss och tågförbindelser. 

 

— Vet inte. Betyder inget annat än att det är ord.

 

— Arbetstillfällen, schyssta kommunikationer till Östersund, 

 

— Att vi inte förstör när vi utvecklar = utvecklas hållbart och inte för snabbt och fort.

 

— En ganska svår men bra målsättning (demokratisk hållpunkt). Det beror helt på vad man lägger i ordet hållbar, lite för vitt begrepp då de ofta ställs i konflikt med varandra. Kompromiss som riskerar att ge lite till alla utan att riktigt ta ställning.

 

— Miljömässigt, vatten, energi, allt är underdimensionerat.

 

— Kommunen är stor. Det är olika förutsättningar var man bor. Vi måste tänka på alla invånare när vi formar en hållbar framtid.

 

— Viktigast är tillgänglighet och mångfald. Att vi bygger en framtid där alla är välkomna. Klimatet i Åre by kan var lite strävt idag, det finns inte idag möjligheter för alla. Det måste kunna gå att bo för alla i Åre by. Med priser som skenar exkluderar det vilka som kan bo och det gynnar inte en framtid för alla.

 

— Miljön, men hållbart innebär också hållbar samhällsservice, hållbart för alla oavsett ålder, ort eller livssituation.

 

— Ska genomsyra allt från skolmat till byggplanering och infrastruktur som gång- och cykelvägar, laddstolpar. Det ska vara möjligt för alla oavsett socioekonomi att leva hållbart. 

 

— Hållbarhet betyder för mig att vi utgår från de gränser som planeten sätter, för alla = mångfald.

 

— Det ska finnas mer folk, skolor, sjukvård, äldrevård. Det ska inte bara satsas på Åre, mer jämlik fördelning.

 

— Vej ej.

 

— Att kunna bo och verka i byn. En affär. 


— Hållbar framtid = att jorden inte går under, att vi kan fortsätta leva här, då måste vi minska vår konsumtion , hushålla med jordens resurser. Alla = vi tar hand om de som inte har samma förutsättningar. Vi hjälps åt!

 

— Människor kommer att få göra uppoffringar från allt från kollektivtrafik, arbetstider och arbetsplatser till hemtjänst ute i byar.

 

— Framtiden är en självklarhet. Hållbart betyder för mig klimat, men lika viktigt att vi har en god hälsa. Att vi människor mår bra. Nästan viktigare att vi får goda liv. Medborgare som mår bra, får utvecklas, arbeta, vara människa fullt ut. 

 

— Cirkulär ekonomi, tillbaka till mer lokalproducerat som Fjällbete. Plasten är nästan borta.

 

— Önskar en hållbar framtid för barnen, flera behöriga lärare, få ungdomar att stanna i kommunen.

 

— Vi får inte med alla som det är idag. Det är vissa grupperingar, cykelfantaster eller skidfantaster som grupperar sig. Förr var det en annan bykänsla för alla åldrar, alla generationer vid t.ex. bybingo. Vi missar de äldre många gånger.

 

— Jag är inte förtjust i vägsaltet, det förstör vattentäkter, måste bli ett slut på. Vintervägar funkar bra, ploga vägarna, det räcker. Jag har lång erfarenhet av att jobba på vägarna. 

— Vi ska tänka och agera hållbart för hela vår planet och bidra så gott vi kan.

— Det betyder ingenting om det inte finns något för människor att göra där och möjlighet för oss att ta del av den.

— Håller med.

 

— Vad ska jag säga? Har ju tillgång till fjällen på många sätt. Det tycker jag är viktigt. Det är värt väldigt mycket och jag vill att det ska fortsätta så och att det inte blir områden där man inte kan vistas, t.ex. vindkraftparker eller naturreservat. Att alla kan vistas i vår natur, det är storslaget!

 

— Vi bor ju så vackert, vi har det runt hörnet. 

— Jag är ju född och uppvuxen här, så det här är min hembygd. Det ligger mig varmt om hjärtat. 

 

— Personer som står på fjället med ryggsäck. Då har man väl gått lite för långt? Hur tänkte man? Kommunen borde tänka mer på att allt inte ska vara i Åre by. Det är för mycket centrerat till Åre. Det finns ju fler besöksplatser i Åre kommun.

 

— Man ska vara rädd om fjällen.

— Vi har och skall fortsätta att ha en storslagen fjällmiljö som skall nyttjas men ej skövlas.

— Man får inte sönderexploatera, vissa områden ska vara orörda. Folk kommer ju hit för de orörda fjällen. Inte förbygga sig t.ex. Ullådalen. Kabinbanan är viktig för utländska gäster, det som profilerar oss som skidort. Det som gör oss till en riktig skidort. Både praktisk och marknadsföringsfunktion. Bra balans för minska liftköer utan att förbygga sig. 

 

— Både flashigt och flummigt. Vår miljö är verkligen storslagen, frisk luft, rent vatten, gott om plats. Kan vi ta vara på detta så har vi enorma utvecklingsmöjligheter, men vi kan inte exploatera det för snabbt eller för mycket, utan lite lugnare, mer balanserat.

 

— Då är vi långt från närmsta bilväg.

 

— Ja, det är vackert här. Men den biten känns mest som något för dem som ska lockas att flytta till Åre.

 

— Bra slogan, tycker jag. Vi har ju rent vatten också, att kunna dricka rent vatten från en bäck är värdefullt. Viktigt behålla kvaliteten, inte förstöra naturen!

 

— Det håller jag med om. Vackert både på vinter och sommar, året om.

 

— Se till att ta hand om fjällmiljön! göra spångar och grejer på leder. Så att det inte blir som Blanktjärn. En arbetsgrupp som aktivt arbetar med fjällmiljöer. 

 

— Vet inte. Betyder inget annat än att det är ord. För ambitiöst, går inte att nå, för mycket vision, inte greppbart. Måste kännas nåbart. Måste förankras hos dem det berör.

 

— Närheten till fjällen.

 

— Den miljö vi har runt omkring, både i de storslagna fjällen och närmiljön (i Järpen).

 

— Vi bor på ett ställe som är väl värt att vårda och väl värt att upptäcka - vår främsta reseanledning, vi är beroende av turism och måste vara försiktiga med vår miljö.

 

— Sparsamt byggande på smart sätt. Det är många intressen som trängs på fjället. Det är fjället vi måste värna. 

 

— Möjlighet för mer närproducerat, skapa kolonilotter. Skapa möjligheter för odling för fler. Gärna att fler får möjlighet att producera mat.

 

— Betyder inget förutom att det låter bra. Man har ju hört många slogans, men det händer inget. Det enda som jag tycker stämmer är "storlagen fjällmiljö". Naturen är anledning till att jag flyttat hit. Jag kan stå och titta både på Storsjön och fjällen. Det är underbart!

 

— Vi ska ta hand om fjällmiljön. Den fungerar.

 

— Här kommer det bli en stor utmaning behålla de storslagna fjällen och inte exploatera sönder fjällkänslan. Den starkt närvarande fjällmiljön är det som är unikt!

 

— Att vi ska hjälpa varandra, oavsett var det är för fråga. Vi ska hjälpas åt, tex med sociala frågor även om civila behöver kallas in. 

 

— Jag känner mig inte så engagerad i det hela. Miljön och naturen är viktig.

 

— Undrar hur mycket fjäll man tänker på nere i Marby, utmaning med att få med alla på tåget 

 

— Det ska vara lätt för alla at ta sig ut i naturen och på fjället, mer tillgänglighetsanpassat. Idag är det konsensus i byn att värna djur och natur men det får inte stänga ute andra. 

 

— Alltså vi är inte fjällmiljö här, vi är "storslagen sjönära jordbruksbygd".

 

— Levande skogsbruk. Se till den, bevara den, men vi har ju naturbevakare. Den är viktig, men mest ur turistsynpunkt tror jag. 

 

— Det betyder bara luft! För allt ska till Åre. Vi tillhör också en typ av fjällmiljö, va fan, vi finns inte ens med i visionen!

 

— Vet ej.

 

— Bara gå ut på bron. Kunna samverka med alla i fjällen, samer och turister. 

 

— En geografisk placering som beskriver var vi är. Kärleken till naturen är vad hållbarhet handlar om för mig.

 

— Det är en storslagen fjällmiljö och alla får plats i den om den sköts väl. Välskött i allt från leder, skyltar och raststugor.

 

— För mig är Åre kommun så mycket mer än fjällmiljö. Vet inte om det egentligen är så viktigt för mig att det står med. Vi har ju allt, Storsjön, genom skogslandskapet upp till fjällen. Vattnet, åkermarken, skogen, fjället. Vi har ju helheten. Det är ju mer det storslagna. Lika som Jämtlandsflaggan.

— Fjället ska vara tillgängligt för alla och olika aktiviteter samsas.

 

— Hålla öppet fjällstationen, bevara naturen, möjlighet till fjällvandring och skidåkning. elljusspår finns kvar.

 

— Ja, det är det ju. Vi har ju fantastiska resurser runt omkring oss, vi får inte förbruka dem, vi ska vara försiktiga med dem. Vi har ju jättemycket gratis tack vare att vi har den här storslagna miljö, men den ska vara storslagen för alla.

 

— Nej.

 

— Jag älskar ju det, vi går ju ofta i fjällen, det var ju därför vi flyttade hit. En kärlek till bygden. 

 

— Det är det som gör den här kommunen till en fantastiskt plats att bo på. 

Mellan den 27 april - 8 juni uppmanades medborgare (och andra) att dela med sig av tankar och idéer via e-tjänst, brev och telefon. Denna möjlighet kommunicerades genom kommunens Facebooksida och gratistidningen Årebladet som skickas ut till samtliga hushåll i Åre kommun. Sammanlagt 68 enkäter fylldes i genom denna uppmaning. Under respektive rubrik nedan kan du läsa om de perspektiv vi fick in. 

Några av de insamlade svaren kring vision 2050.

— Att öppna Åres natur för större frihets upplevelser. Och gemenskap anpassat till samhället men med unicitet.

 

— Att hela kommunen lever, förenkla för människor att bo i ytterkanten.

 

— Att infrastrukturen för ett hållbart resande är utvecklat med fler cykelvägar som knyter ihop byarna på ett fint sätt, tex Kall-Järpen-Åre/Duved-Mörsil-Vålådalen, att kollektiv resandet fungerar bättre och med fler avgångar, även till de mindre orterna än längs stråket Järpen-Duved.

 

— Att Järpen tar ett ytterligare steg i utvecklingen av en aktivitets ort, gör det till ett sportcenter där vi kan få fler att vilja röra på sig samt att fler besöker Järpen för träning, träningsläger, motion i allmänt. En stor inomhushall med fotbollsplan skulle utveckla fotbollen i kommunen markant samtidigt som man kan bygga en friidrottsanläggning runt den för att utöka möjligheterna att skapa event/aktiviteter/läger osv.

 

— I Mörsil skulle man satsa på närodlat, tillsammans med Kretsloppshuset och Ocketrädgård utöka odlingen lokalt med kolonilotter som borde lämpa sig väl med jordmånen som finns där längs Indalsälven. Detta skulle öka integreringen i samhället när alla får vara delaktiga.

 

— Kallbygden lämpar sig som en fin cykeldestination med stor slagna vyer över fjällen, om man skulle kunna bygga en cykelbana/troattoar runt Kallsjön kan man locka dit en helt annan målgrupp, då kommer det skapas event med tävlingar osv. samt att det kan knytas ihop med Järpens som sportort.

 

— Minska byggandet i fjällmiljö för att bevara tex Ullådalen som en tillgängligt kalfjäll för mänskligheten.

 

— Utöka tomter i Romo/Edsåsen/Undersåker/Brattland osv för året runt boende.

 

— Utbyggd liftkapacitet, bättre gång och cykelvägar. Genomtänkta byggplaner så att byn inte blir överexploaterad. Miljövänligt tänk som genomsyrar allt.

 

— Mer kollektivtrafik, mer cykelvägar för att kunna ta sig till lch från jobb o skola hållbart

 

— Cyckelvägar. Nere vid sjön samt uppe vid E14 hela vägen till järpen. Samt upp farter till alla delar av byn.

 

— Vara en plats för gångtrafikanter, cyklister men även för rullskidor.

 

— E14 dras om till andra sidan sjön

 

— Bättre infrastruktur, bra vägar för både långsam trafik såsom bilar. Städade byar och vägrenar.

 

— En tydlig plan och detaljplan för både våra samhällen och byar. Bygga hus som inte passar ihop som får poppa upp överallt. Men ingen tanke på att få det samstämmigt, att tänka längre. tex. att avloppet räcker till, att det finns skolplatser. Att bygga i tid för stora barnkullar istället för att skjuta på besvärliga beslut.

 

— Våga säga nej och stå för det. Bevara lika mycket som att utveckla.

 

— Ansvarsfullt markanvändande. Inkluderar turistnäringen. Allemansrätten utarmas på fjällens bekostnad.

 

— En kommun som tar hand om sina anställda!

 

— Cykelbana mellan Sta-Duved-Åre-Björnen-Undersåker-Järpen.

 

— Gång- och cykelbana över älven vid tågbron i Duved.

 

— Kommunal simhall i Åre eller Duved.

 

— XC-cykling i Duved.

 

— Vi satsar på en fantastisk skola både undervisning lokaler och utemiljö. Våra barn skall ansvara för framtiden. Vi i lever i organiserade bymiljöer med hållbarhet och miljötänk i fokus. Våra när naturområden är strukturerade för att klara trycket från ett ökat friluftsliv. Vi bestämmer nivån på turismen och inflyttningen inte exploatörerna.

 

— En kommun där allas röst görs hörda, barn som gamla, och där rösten blir viktig på riktigt och leder till inflytande. En plats där alla blir viktiga och behöver varandra, gamla som får de ungas energi och de unga som får de gamlas erfarenhet. Cykelvägar som tar oss igenom hela kommunen. Kollektivtrafik som linbanor, båt, el-buss som med generösa tidtabeller tar oss genom kommunen under hela dagen, alla dagar om året. Att Åre inte bara är en plats känd för sport och friluftsliv utan också för kultur, och då inte bara "fjällkultur" utan kanske pop-up kultur från olika delar av Sverige och världen som gör gästspel. Open stage där kommande musikartister kontinuerligt får chans att uppträda. Odlingsplatser på tak och gårdar för boende i lägenhet. Energi som helt drivs av sol, vind, vatten.

 

— 1.Turistskatt. 2. Cykelväg/gångväg Duved-järpen. 3. Bevara ullådalen! Obebyggd mark vara ifred. OM något ska behövas byggas, satsa på permanentboende. 4. Gymnasie i Åre alt Duved

 

— Mindre byggnationer och upprustning/uppfräschning av befintliga byggnader. Fler barnaktiviteter/lekparker.

 

— Bevarad odlingsmark. Hållbara inflyttningar och boenden där familjer kan hitta drömboendet direkt Idag möter de små lägenheter och höga huspriser. Inga förhastade projekt riktade mot turism. Turismen finns inte kvar 2050. Vi behöver hållbara arbetstillfällen istället för säsongsanställningar.

 

— En kommun där invånarna är producenter av förnybar energi med tillgång till ett stort utbud av närodlade livsmedel och där näringslivet består av en blandning av turism och bolag som vill förgylla sina medarbetares krav på att ha en naturnära arbetsmiljö.

 

— En kommun som har satt naturvärden i fokus, inte exploatering och inflyttning (gäller främst Åredalen). Jag vill se en ledning som inte sätter likhetstecken mellan utveckling och nybyggnation. Under alldeles för lång tid har man stått med mössan i hand och varit tacksam för att folk vill bygga i Åredalen. Åredalen är i den sitts att vi kan ställa hårda krav på de som vill bygga. Jag saknar en hållbar plan för Åres framtid som turistort. Jag vet att våra turister kommer för att uppleva naturen, skid-cykelanläggnibgarna, restauranger mm. Jag är helt säker på att de inte kommer hit för boendet. Låter vi exploateringen äta upp ännu mer orörd natur så är det början till slutet för Åre som turistort. Fjället kan inte hantera hur mycket folk som helst. Rödkulleprojektet är en katastrof.

 

— Åre Kommun är ett större vi, där vi arbetar mer tillsammans och där alla delar i kommunen har utvecklats och det finns samhällsservice i alla bygder.
Kommunen arbetar mer tillsammans med sina invånare och för en ständig dialog med varje bygd så att man tillsammans kan utveckla sina bygder.

 

— möjlighet att ta sig mellan alla byar utan bil (trottoarer och cykelleder). Nödvändigt för folkhälsan och miljön! I nuläget måste jag och många med mig ta bilen för att komma till skola och affär, trots att det bara är 2km dit.

 

— Järpens by skulle behöva rustas upp så att bykärnan får vara attraktiv (stor potential om nuvarande vackra husen rustades).

 

— Mer fotbolls ställen just nu handlar åre bara om några en bara sporter. Många talanger som flyttar från åre unga till östersund tille exempel för man kan inte bli en framgångsrik fotbolls talang i åre för att allt fokus är på alpint.

 

— Jag vill att det ska finnas flera butiker och lekpark.

 

— att det ska vara bilar som flyger och mer folk och robotar och mer hus.

 

— jag skule vilja att det skule bli störe skola och kultur skola och att man skule kuna gå klass 7-9 i järpen.
och jag skule ochså villja att vi skule sluta med att förstöra klimatet och betre bostäder

 

— cykel bana, sommar jobb, flera restaurang och en stor fritid gård öppet hela tiden.

 

— Cykel bana fler sommarjobb fritidsgård och skateboard park.

 

— Lite större skola, och att det skulle finnas MAX eller MAC, H,M satt man köper kläder från Järpen. Alla träd som finns och skog ta bort och bygga hus istället satt mer folk bor i den.

 

— jag önska att de va mer ämne och kortare skoldagar. Och mer saker att göra liksom affärer restaurang och masa mer.

 

— Jag skulle önska att Åre kommun byggs upp och blir typ som Östersund. Jag skulle vilja att Järpen skulle vara lika stor som Östersund, med det menar jag att det ska finnas flera restauranger som Max och många nöjesparker, mera snygga lägenheter och mera poliser för att hålla säkerheten. Jag skule också vilja ha tunnelbanor för att troligen kommer det vara mycket folk och att det ska bli enklare att transportera sig.

 

— Jag önskar att det var flera grejer att göra t.ex en tennisplan där man kan spela tennis eller en cykelväg. Jag önskar att det var lite mer "bra stämning", t.ex mer färgglatt eller lite finare företagsbyggnader. Det hade varit bra om det var mer affärer eller kanske en till restaurang eftersom att nu är det mest pizzerior. Jag skulle vilja ha flera lägenheter och villor år 2050. Det skulle vara bra om det fanns mer saker att göra på skolgården, flera saker för de stora barnen att göra, t.ex en skateboardramp eller liknande. Man skulle kunna ha en fritidsgård för barnen/ungdomarna där de kan t.ex spela pingis, fotboll eller bara ta det lugnt, en plats där man kan hänga helt enkelt.

 

— 2050 idag, Vad jag önskar mig i 2050 svävande bilar. mera lägenhet , mera affärer till exempel som restauranger , Max, Donken ,Mc Donalds. Och kläder. Det är vad jag vill ska hända och tror det kommer att hända.

 

— Om trettio år så önskar jag mig att det ska byggas mer restauranger, godis affärer, klädbutiker, internationell flygplats på mo landa, Jumpyard för att det blir enklare för invånarna att hitta ett jobb så man inte behöver åka långa väg för att hitta ett jobb och för att det blir roligare för barn att kunna göra olika aktiviteter här i Järpen.

 

— Jag skulle önska att kommunen på ett tydligare sätt tog täten för utveckling. Med tydligare menar jag både externt ut mot/med medborgare och internt mot/med medarbetare. Idag känns det spretigt och det behöver rätas upp. 2050 har vi lyckats möta klimatförändringarna och ställa om för att möta en annan, bredare publik som inte behöver skämmas för att de trampar sönder mark eller att de tar plats i fjällen som invånarna ser som sin.

 

— Vi samåker oftare och där går kommunen i bräschen för en mer klimatvänlig kollektivtrafik - inom Åre och i länet. Näringsidkare känner att kommunen tar täten tillsammans med dem och skola/barnsomsorg samt äldreomsorg blomstrar och samverkar ständigt för att skapa mervärde för de vi är till för.

 

— Kommunen jobbar aktivt för att hela tiden utvecklas och förbättras och har under lång tid har chefer i Åre kommun haft tid att vara tillgängliga för sina medarbetare och för medborgare. Det ingår i deras tjänster på ett naturligt sätt. Det finns en transparens som gör att medborgarna och medarbetarna känner sig trygga med att bo och verka i Åre kommun.

 

— Att de som har möjlighet jobbar några dagar per vecka hemma och är på kontoret några dagar per vecka.Det finns bra uppkoppling i hela kommunen. Jag får virtuella besök på mitt äldreboende de dagar mina anhöriga inte har möjlighet att åka och hälsa på. På äldreboendet finns det både massage och spa och yogainstruktör och ledda meditationer. När min son ska på jobbet har han beställt skjuts med den kommunala transporten var han ska kliva på och av och samma sak när han ska hem. Stationen i Mattmar är åter i bruk så om min son ska till Östersund så går det alldeles utmärkt att ta tåget. Maten på affären går att beställa så att den är färdigpackad när man hämtar eller får den direkt hem. Det finns kolonilotter till alla som vill odla sina grönsaker och vattentoaletterna håller på att avvecklas/förändras - dricksvattnet är för dyrbart för att vi ska använda det i toaletten. Fler är självförsörjande och det är stor andel som handlar närproducerat. Besöken på utlandet är färre men det går alldeles utmärkt att besöka många ställen virtuellt. Det finns flera som bevakar att vår fina natur inte blir nedsliten av alla besökare och det finns på vissa områden en begränsning av antal besökare. Vattnet är numera drickbart i alla våra vattendrag utan rening.

 

— Man kan röra sig fritt i kommunen genom olika lösningar av kollektivt resande.

 

— Vård, skola och omsorg är topp i Sverige genom att vi vågat tänka nytt och anpassat.

 

— Vi tar emot nysvenskar och flyktingar med öppna armar för att det är bra för vår kommun och för att det är solidariskt att hjälpa när det behövs.

 

— Integreringen är en del av lösningen att göra vår vård, skola och omsorg bäst i Sverige. En ökad mångfald ger en rik kultur.

 

— Åre kommun är då en hållbar destination, med hållbara logistiklösningar som elbussar, bilfri bykärna i Åre by och med moderna tågförbindelser. Det är möjligt att åka kollektivt till alla delar av kommunen.

 

— Skolan har utvecklats och är en attraktiv arbetsgivare, vilket innebär att kvaliteten har höjts och eleverna gör goda resultat. 

 

— Åre kommun är om trettio år en kommun med stark gemenskap, en kommun där man hjälper varandra och stöttar över bygränser.

 

— Att det fortfarande är en plats som går att leva och bo på, att det inte byggts för mycket och för stort utan i den takt som behövs för att fler ska få plats och trivas.

 

— Att det fortfarande finns närhet till naturen men även till kulturen, möjlighet till större och bredare utbud av kultur vore kul.  Barn, vuxna och äldre ska kunna ha möjlighet till bra skola och jobb och en meningsfull fritid. 

 

— Det ska finnas plats för utveckling i samhällsstrukturen men även ett värde i kulturarvet.

 

— Mer diversifierat näringsliv, ett starkare och tydligare kulturliv - att Åre kommun är lika känt och uppskattat för sitt kulturliv som det är för sitt sport- och frilutftsliv idag. 

 

— En bättre balans mellan tillväxt och hållbarhet, med större hänsyn till natur- och kulturvärden. "vackrare" och mer omhändertagna bykärnor som idag känns oplanerade, ostrukturerade och inte omhändertagna. 

 

— Mer jämlika skolor, både inom kommunen men också på regionalt/nationellt plan.

 

— Att man bygger för framtiden inte åt människor från Stockholm med mycket pengar som är i byn 2 gånger per år.

 

— Att bevara Duveds öppna ytor som finns och låta skogen inne i byn vara ifred. Duved riskerar att bli lika sönderbyggt som Åre inom kort. Lägg boplikt på del av nybyggen. Att alla som bor här betalar skatt och inte är skrivna nån annanstans och ökar skattetrycket på oss som bor här. Mer skattepengar kanske skulle fixa flera av de urusla vägarna vi bofasta dras med året runt och sätta upp gatlampor i kommunen.

 

— Fler har bosatt sig i Åre kommun men inte längs stråket utan i hela kommunen dels för att deras jobb kan göras hemifrån men också för att internet fungerar som mobiltelefonin gör idag. 

 

— Kommunen har också som första kommun i landet lättat på hur man får bygga och vad. På så sätt har all jordbruksmark blivit brukad igen. Landsbygden lever igen och en väldigt stor del av maten vi äter kommer från länet. 

 

— Turismen vintertid har tyvärr minskat till följd av dåligt insatta politiker världen över under 2020 och 2030-talet inte tog sitt ansvar. Nu 2050 ligger medeltemperaturen vintertid runt noll grader, vilket inte riktigt fungerar för skidanläggningar. Detta har också tyvärr lett till att många invasiva arter både växter och djur har hittat hit. Kalfjället har till stora delar växt igen. Även om nu forskningen har gått framåt på Malariavaccin så finns parasiten i våra delar av världen nu också.

 

— 2050 fungerar samhället och är ganska starkt men förutsättningarna har ändrats radikalt för att arbetet med vår framtid kom igång för sent.

 

— Tänker mig området Åre-Duved. Att naturområden står orörda, att det finns öppna ängar och ostörda platser som är relativt lättillgängliga utan folkvimmel. Inte "fjället är fritt attityd" utan tillgänglighet av natur även för de som inte eftersträvar extrema turer/terräng för att ta sig till vackra platta platser i naturen. Bryggor och stränder fria för alla att nyttja. En gång/cykel/skoter/rid-bro över älven i Duved för att kunna njuta av naturen på andra sidan älven. Att det får finnas skoterleder, ridvägar, skatemöjligheter och xc-leder där på andra sidan.  En ridanläggning utanför Duved. 

 

— Cykel- och gångvägar i hela våran kommun. 

 

— Ett museum över våran kommun med samiskt tema. 

 

— Lekplatser med olika teman med lokal anknytning i varenda by. Kommunala badanläggningar ifred från turisterna. Jag vill inte behöva trängas på ett hotell för att simma eller träna. Att alltid stå tillbaka och anpassa vardagslivet efter hur mycket folk det är byn är tröttsamt när man ska ha en fungerande vardag med handling efter hämtning på förskola och innan barnens kvällsaktiviteter och läxläsning. Det måste gå att få en vettig vardag utan spinn.

 

— Jag önskar att Åre och Duved inte ser ut som ett mischmasch av olika byggnader i olika byggstilar. Inga höghus utan hus som passar in i en genuin stil som Diplomat. 

 

— Jag hoppas att centrum i Duved är fint och välnyttjat med låga byggnader så vi fortfarande kan se att vi bor i en fjällby. Med hus i Trädgårdens storlek så syns inte Mullfjället från byn vilket är helt fruktansvärt. Om inte fjället syns från bykärnan så ändras karaktären på hela byn. Den blir opersonlig och en bygata i mängden. Jag hoppas att man inte lämnar Duved i sticket som en utjämnad labbråtta efter allt experimenterande på 2020-talet.

 

— Mer cykelvägar där vi inte är beroende av bilar på samma sätt. 

 

— Fler och stabila förskolor.

 

— Lättare att hitta bra boende även om en inte är miljonär. 

 

— Vi låter fjället leva utan att ta ned fjällnära skog och exploatera för nära fjället. Vårt vatten går fortfarande att dricka i bäckarna. Naturen är fortfarande nära, grönytor är bevarade även centralt i byarna så en inte behöver bil för att njuta av naturen.

 

— Att Åre kommun är en kommun som i första hand är till för oss som bor här permanent med satsningar på skola, sociala tjänster och infrastruktur.

 

— Att exploateringen och nybyggnation av nya turistbäddar bromsas in och utvecklingen görs med det som finns idag.

 

— Att utvecklingen sker på naturens villkor och Åre kommun vågar ställa höga krav på de kommersiella aktörer som vill verka här.

 

— Att vi som invånare som har valt att flytta till en storslagen fjällmiljö inte blir undanträngda av kommersiella intressen.

 

— Att Åre kommun blir bäst i Sverige på hållbar turism på naturens villkor

 

— Bättre kollektivtrafik och bättre cykel/gångvägar. 

 

— Att naturen (skogar, myrar, ängar etc) har bevarats och lyfts fram på ett naturligt och hållbart sätt. Vi har gjort vackra och tillgängliga stigar och leder på fler platser i kommunen.

 

— Lugnet och det storslagna är fortfarande lika starkt. 

 

— Fler bostäder har byggts men dessa har planerats smart - vi vill inte ha ett till Björnen/Sadeln.

 

— Cykelvägar skall ha byggts så att man inte behöver ta bilen överallt.

 

— Utegym i Duved.

 

— Infrastruktur + gång- och cykelvägar längs med alla stora bilvägar i kommunen. Med e-cyklar och andra e-fordon är möjligheterna så mycket större att ta sig runt än med bil. Och att springa!

 

— Vi har en utveckling som tydligt utgår från Agenda 2030, där vi har en tillväxt i balans och som utgår från de ekologiska, sociala och ekonomiska ramar vi har.

 

— Cykelvägar. 

 

— Demokrati process som i CH med digitala omröstningar.

 

— Att vi ska ha en bilfri kärna inne i Åre by.

 

— Att vi ska ha en elektrifierad rälsbuss inom kommunen längs stråket som går ofta så att man kan dirigera den mesta av kollektivtrafiken dit. 

 

— Att vi ska ha adekvata eftergymnasiala utbildningar som matchar techindustrin.

 

—  Att vi kan locka hit fler företag som genererar mer pengar så att vi kan sänka skatten. Att vi kan behålla åk f-3 i små skolor och sen låta skolorna växa. 

 

— Att vi har en fungerande förskola i de orter som efterfrågan kräver. Att det blir mobila bygglösningar typ Isotimber så det inte behöver vara känslan av baracker men att snabbare kan ändra den kommunala omsorgen efter befolkningens behov. 

 

— Att vi som kommun blir attraktiv arbetsplats med attraktiv arbetssituation (läs god ekonomi och slippa besparingskrav) så att vi kan rekrytera den kompetens vi behöver när det gäller lärare/rektorer, vårdpersonal men även inom tjänstemannasidan. 

 

— Att vi ska få en simmhall i Duved och en friidrottsarena.

 

— Vårt miljöarbete har fördjupats och utvecklats med innovativa lösningar. 

 

— Markanvändningen och slitaget har balanserats upp i områden med extra hårt besökstryck och samerna har fått lugn och ro i sina känsliga renbetesområden. 

 

— Besöksnäringen har kompletterats med året-runt-stabila verksamheter som inte vilar på turism.

— Ökat inflytande i den gemensamma utvecklingen, samt transparens.

 

— En gemensam framtid där alla får plats, bostäder för alla och inte bara för semesterboende.

 

— Bykänsla.

 

— Det finns en gemensam politisk plan på längre sikt var vi vill att Åre kommun ska. Den kan vara uppdelad på olika områden som tex äldreomsorg, skola osv

 

— Kommunen tar täten, håller medborgarna i handen. Det kan inte medborgarna göra själva.

 

— Alla har möjlighet att påverka, både fritidsboende och fastboende.

 

— Det som medborgarna behöver långsiktigt.

 

— En Hållbar trafiksituation för alla.

 

— En trevlig tillvaro.

 

— En hållbar miljö för framtiden och nuet.

 

— Få bort svågerpolitiken. I nuläges minskar chansen att skapa saker så länge du inte är kompis eller ingift. Gäller även inom den offentliga förvaltningen.

 

— Åre kommun bidrar till att vi kan leva i i en miljö som känns trygg harmonisk och ger oss möjlighet till ett rikt friluftsliv med många olika aktiviteter.

 

— Att alla ska känna sig viktiga på platsen.

 

— Att vi arbetar bottom-up och alla kan bidra på sitt unika sätt.

 

— Lyssna på alla.

 

— Jämlikhet mellan byarna, stora som små. Odlingsmöjligheter.

 

— En transparens som möjliggör att invånarna får vara del av besluten (via sociala medieplattformar eller dyl).

 

— sammanhållning, utveckling och dialog.

 

— Skapar gemenskap och ett framgångsrik kommun tillsammans.

 

— mer hus och mer grier som man kan göra mer bilar.

 

— betre ut bildning och bostäder.

 

— gemenskap, glädje.

 

— Det folk faktiskt vill.

 

— Att äta med varandra istället för att gå till stan.

 

— bättre utbildning och bättre fritid.

 

— Om vi får mera restauranger kan det locka folk och folk att köpa mat.

 

— Tillsammans skapar vi glädje genom att skapa bra stämning när vi bygger fina färgglada företagsbyggnader. Vi skapar glädje när vi får en fritidsgård för ungdomar att vara på. 

 

— Det är upp till alla att vara med på resan.

 

— Alla delar av kommunen är viktiga för framtiden.

 

— Att vi hjälps åt för att skapa den gemenskap vi vill ha i kommunen.

 

— Inkluderande. Att kommunen verkligen anstränger sig för att nå, kommunicera och ha dialog med alla de medborgare som inte hörs eller nås idag.

 

— En hållbar by med många bofasta skattebetalare.

 

— Ett bättre samarbete mellan valda politiker och medborgarna. Fler omröstningar om åtgärder som påverkar oss alla.

 

— Medborgare i dialog med tjänstemän och politiker. Och politiker som möjliggör för medborgare  att  framföra visioner och åsikter utan att bli nergjorda i hård ton i varenda tråd på Facebook. Lyssna mer och tro inte att ni sitter på alla lösningar.

 

— Alla, oavsett social "status", har lika stor möjlighet att påverka. Idag har den politiska majoriteten män och exploaterare samt privata intressen högst på agendan

 

— Att vi alla är med och skapar hur vi vill ha det där vi bor. Basen i samhället är kommuninvånarna och se till att de har de bra och att barnen får de bästa förutsättningarna.

 

— Alla inkluderas, inte bara dom stora kommersiella intressen som nu driver på utvecklingen för egen lönsamhetsskull.

 

— Alla får höras och ge sin synpunkt.

 

— Tillhörighet och gemenskap. Stolthet över platsen vi bor på. Särprägel för de olika delarna och egen identitet för orterna i kommunen.

 

— Att ingen kan lösa utmaningarna vi står inför i framtiden tillsammans. Vi som kommun måste lösa utmaningar tillsammans med näringsliv och föreningsliv.

 

— Inkludering och möjlighet att få tycka till.

 

— Inget som går att skapa bara utifrån en näring/bransch.

— Att utveckla och optimera utvecklingsprocesserna. Samt öka konkurrens i området affärsmässigt och invånarvänligt.

 

— En kommun där vi ser till att värna om naturvärden, satsar och bidrar på lokala företag av olika sorter men framförallt utöka lokalt lantbruk/odlingsbruk för ett cirkulärt tänkande.

 

— Lokaltrafik.

 

— Gäller både bofasta, nyinflyttade, nyanlända och turister. Alla ska ha möjlighet till gott välmående genom natur, mottagande och omsorg.

 

— Mer kollektivtrafik, bättre tågtrafik, mer närproducerat och fler som odlar själva.

 

— Kommunen som arbets- och levnadsplats och som turistort är en plats där alla är med - även rullstolsburen person kan ta kaffe i cafeterian! Och hen behöver inte ta hissen ner i det låsta IFO för att komma till cafeterian.

 

— Hållbarhet handlar om omtanke kring både människor djur och natur.

 

— Förnybart, hållbart för människa natur och djur.

 

— i trafiken.

 

— Innebär kanske mest av allt att alla har en chans till bra arbete vilket möjliggör bättre miljömedvetna val. En bra miljövänlig energikälla är önskvärt.

 

— glöm inte bort kultur och att gynna befintlig befolkning. Allt är så mycket nytt häftigt och locka nya. Det finns tex ingen verksamhet att bara måla i kulturskolan.

 

— Utöka kollektivtrafik och bygg ut cykelbanor. Utöka möjligheten att odla med exempelvis odlingslotter och växthus.

 

— Åre kommun är ansvarig för helheten och måste sätta gräns för komersiella krafter. Turism måste styras annars tappar den sin attraktionskraft.

 

— Hållbart- socialt, ekonomiskt och ekologiskt där vårt sätt att leva och våra handlingar sprider positiva ringar på vattnet och inte äventyrar kommande generationer.

 

— Vad betyder hållbar? Vilka är alla?

 

— Rusta upp befintliga byggnader.

 

— .. byar att överleva. Utökad infrastruktur och decentraliseringstänk. Alla byar är lika viktig och potentiella inflyttningsorter.

 

— Solenergi, infrastruktur för elbilar med möjlighet för batterilagring och återladdning, närproducerade livsmedel.

 

— Förvaltning istället för exploatering.

 

— Alla har nära till skola, affär, hälsocentral och alla andra samhällsfunktioner.

 

— Cykel- och gångvägar längs hela E14.

 

— Miljövänlig kommun som har bra utbildning grundskola och gymnasium och bra förutsättningar att lyckas.

 

— Miljön.

 

— En hållbar framtid för alla skulle vara att det finns flera lägenheter och bostäder att bo på. 

 

— Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som tar hänsyn till alla medborgare i kommunen.

 

— I vår kommun är alla välkomna med möjlighet att skapa sig sitt liv.

 

—  "Alla" är nog omöjligt att nå i verkligheten men tycker absolut det ska stå med som vision.

 

— Balans och långsiktighet. Balans mellan tillväxt och hållbarhet, och där man gör långsiktiga konsekvensanalyser kopplat till hållbarhetsmålen.

 

— Bygg hållbart för bofasta.

 

— Forskning har blivit KRAV "märkt" så det kvittar vad missnöjespartier tycker det är forskningen som ger oss de bästa förutsättningarna.

 

— Rimlig bebyggelse av våra byar. Bygg i glesbygden och inte bara i Åre/Duved.

 

— Där alla kan komma ut i naturen utan bil, där det är lätt att göra ekologiskt rätt genom att det inte finns ohållbara alternativ (ex uppvärmning i huset du köper, kollektivtrafik är norm).

 

— Inkluderande. Lyfta upp de grupper som av olika anledningar inte har samma möjligheter. Utjämna skillnader. Främst genom att stärka upp skolan.

 

— En framtid där orörd och oexploaterad fjällmiljö i närområdet fortfarande går att uppleva.

 

— Naturen, människan och djuren.

 

— Klimattänk i fokus.

 

— Servicemöjligheter för alla invånare. Med fungerande kollektivtrafik för de yttre delarna (t.ex. möjlighet till anropstrafik utöver ordinarie avgångar längs 321:an och Kallvägen, Södra Årefjällen m.m. Samt cykel- och gångbanor som knyter ihop byarna.

 

— Detta betyder att vi sätter en HÅLLBAR utveckling främst samt att vi ska INKLUDERA alla och VÄLKOMNA alla i vårt hållbara arbete.

 

— Att den inte bara är hållbar (långsiktig miljö, ekonomi och social) inte bara idag utan för efterföljande generationer. att man inkluderar all olikhet med respekt för individen.

 

— Balans mellan att bruka-förbruka-missbruka jordens resurser.

— Att öka områdesplanering och vårda leder och transport vägar.

 

— Att vi har rent vatten och en begränsning i antal besökare där miljön blir för mycket påverkad.

 

— Vi har bevarat vår natur, lyckats skapa en fjällvärld som är välkomnande och som har ett minskat slitage, trots att besöknäringen blomstrar.

 

— Varsam utbyggnad. Inte exploatera mer fjällmiljö!

 

— Kunna bo vart man vill i fjällvärlden. Allt från skäcker till vallbo till storlien. Goda kommunikationer bidrar till det.

 

— För alla trafikanter.

 

— Finns och ska förbli tillgänglig.

 

— som vi är rädd om och respekterar - vilket innebär att sätta ramar och låter det genomsyra beslut!

 

— Fler kommer välja att flytta till kommunen.

 

— Fjällmiljön styrs av domstolsbeslut för samerna. Det måste vi väl bara förhålla oss till.

 

— Att vi människor är en del av en vår storslagna fjällmiljö, och där vi anpassar oss till den (miljön), dess förutsättningar och behov, inte tvärtom att miljön får lida för våra behov.

 

— Låter vackert.

 

— Sluta bygga sönder!

 

— vistas vi med kunskap och respekt. Fjället kommer att bestå av nationalparker med bevakning. Det slitage vi ser nu kommer att påverka allemansrätten. Allemansrätten kommer inte finnas kvar år 2050.

 

— Bebyggelse som ger möjlighet att växa kommunen utan att ge avkall på natursköna fjäll genom en strikt arkitekturell policy och fredade naturreservat.

 

— Bevara den fjällmiljö som är kvar.

 

— Där turister gärna besöker oss.

 

— Exploatera lagom och vackert. Fortsätt underhåll och rusta leder!

 

— Bevara fjällmiljön och göra byn lite ?Finare? det finns många förbättringar som trafik mycket ungdoms hets om alkohol och tobak. Bättre koll på vad som sker i byn.

 

— I norrland.

 

— Att vi bevarar fjällen och inte bebygger dessa med hotell osv som kommer förstöra landskapet.

 

— Kom ihåg att knyta ihop alla byar med sommar och VINTERLEDER.

 

— En av vår viktigaste resurs och något att värna både för besöksnäring, samiskt kulturland och övriga bofasta.

 

— Vi är beroende av vår natur, den ska vi tillsammans använda och utveckla hållbart.

 

— Att vi värnar, respekterar och tar hand om den plats vi valt att bosätta oss på.

 

— Att konflikterna kring vår fjällmiljö (fler besökare, rennäringen, slitage och störningar etc) hanteras och spänningen minskar.

 

— Ska det inte byggas fula billiga hus utan hus som smälter in för bofasta.

 

— Storslagen är den men 2050 ser den helt annorlunda ut!

 

— Låt naturen vara ifred och unik och därmed storslagen. Förstör inte naturen med byggnader och hotell. Bygg inte sönder det unika, det fria, det som är hela poängen med att bo här.

 

— Miljön överlag kommer först, ska bevaras och prioriteras i alla beslut eftersom det är anledningen till att vi får turister hit och varför vi bor här. Respekt för det arv vi har i och med samiska kulturen och de fina naturvärden som fjället besitter.

 

— Värna om den fina naturen och bygga klokt och med respekt för allt det naturliga och kommande klimatfrågor.

 

— En fjällmiljö där inte allt behöver vara kommersiellt drivet.

 

— Att vi har väldigt mycket mer än bara Åreskutan/Storulvån att upptäcka i vår magiska kommun.

 

— Ej exploatering såsom Åre/björnen/sadeln!

 

— Den har vi på köpet. Behöver vi inte jobba för. Det vi behöver göra är att se till att den är tillgänglig även för de resurssvaga i samhället.

 

— Denna del placerar oss i geografin - att vi finns i en storslagen fjällmiljö! Men denna del kan också kännas bitvis exkluderande eftersom vi också har en storslagen jordbruksbygd i vår kommun.

 

— Att vi behåller platsens unicitet att ha vidderna och fjällen samtidigt pulsen och kulturen/maten det är det som gör det storslaget. Kombinationen av att få komma ut på fjället men ändå ha civilisationen i närheten skapar trygghet för många.

 

— Fjällmiljön finns kvar med tydliga säsongs- och vädervariationer. Fjällen är inte mer exploaterade utan framstår som orörda.

— Säkra transport, rekreation och träningsmöjligheter på ett Ecovänligt sätt. Att utbildning, vård och omsorg stärks till en topp position. Skapa miljöer för forskning och utveckling.

 

— Jättebra att detta görs och att vi äntligen fyller vår vision med innehåll. Viktigt att det inte bara blir floskler utan att kommunchef, ledningsgrupp och politisk ledning tar täten i detta.

 

— Hållbarhet måste genomsyra allt. Exploatering måste ske varsamt! Inga fler bäddar!

 

— Mindre barngrupper i förskolan för barnens bästa.

 

— Gällande gång och cykelvägar så har man inte så höga förväntningar. Så de kanske ska vara vision 2100 :)

 

— Bevara åkermark - tillåt inte husbyggen på åkermark och stäng inte in vårt kulturarv mellan moderna byggnader. Ska det byggas - anpassa till befintlig miljö!

 

— Förutom fjällen har vi ett ansvar att hålla landsbygden levande. I det ingår att inte bara tacka ja till all nybebegyllelse. Särskilt inte om de nu nya grannarna ogillar att de hamnat i en levande landsbygd.

 

— Värdet av tystnad för människor i framtiden kommer att öka. Många söker lugn och ro. Borde ingå i all planering i alla miljöer. Krav på byggnader fönster trafik planering utemiljöet möjligheterna i rörliga friluftslivet.

 

— För mig personligen är processen att nå dit mer intressant än innehållet.

 

— Ta pandemins efterverkningar i beaktning genom att bli den bästa kommunen i Sverige på att skapa flexibla kontorslösningar och innovationshubbar till företag som vill erbjuda sina anställda kontor på platser som fyller deras behov av att kombinera arbetsliv med natur och hälsa.

 

— För att få de demokratiska processerna att fungera behöver även dialogen fungera mellan kommun och medborgare. Varje människa vill kunna känna sig hörd och lyssnad på, även om det inte säkert påverkar beslutet ändå i slutändan.
Man kommer att få en bättre förståelse för de beslut som tas om man har varit med i processen och man kan även då finna nya vägar på att lösa problem.

 

— ja att göra skolan störe och bättre och man kan gör att matsalen ger bättre mat.

 

— Att Järpen ska ha egen kläder klatts istället gå till stan för att köpa en tröja.

bättre klassrum så eleverna kan va i lektioner.

 

— Jag skulle vilja ha bättre skolor och många skolor så att barnen kan gå i vilken skola dom vill. Jag vill också att det ska byggas flera bio som har jätte bra film visningar för både barn och föräldrar eller vuxna.

 

— Ser fram emot ett Åre kommun som satsar lokalt!

 

— Kommunen vill att det utlokaliseras jobb fr städerna, men själva så centraliserar dom så mycket dom kan.... Sluta med att förtäta och börja med att förglesa. Bygg längs med vålådalsvägen och liknande vägar så ökar underlaget för busstrafik och sophämtning bla.

 

— Våga ta i.

 

— Tänk grönare för att vi ens ska kunna nå till 2050 på den här planeten.

 

— Sunt förnuft måste implementeras på alla plan! Vi kan inte ha en "vision" om vi inte gör något praktiskt utav den. Goda exempel finns redan över hela Sverige och runt om i världen. Vi vet vad som är bra och dåligt, det är bara våra egna ego som väljer vad vi gör och kan man inte välja det som är bra för oss alla kommer ett problem fortsätta vara ett problem. Vi har nu fått en förvarning i Corona om hur något oväntat kan ske och förändra ett samhälle helt från grunden. Restriktioner fungerar kanske denna gång men vad kommer härnäst? Jag är kanske inte orolig för min egen del för jag kommer nog missa det värsta men för min dotter och hennes barn, hur kommer deras liv bli? Visserligen bor vi i en av de tryggaste länder i världen men vi är beroende av import av i stort sätt allt utom socker, potatis, morötter och spannmål! Hur kommer era Tacofredagar se ut om det värsta inträffar?

 

— Politikerna som sitter nu borde vara mer intresserade av vision 2050 och 2070 och inte bara tänka nästa mandatperiod.

 

— Låt kommunen bli grönare, ta ett modigare hållbarare ansvar med framtidsperspektiv!

 

— Fokus på skola, barnomsorg och socialtjänst. Alla behöver få bästa möjligheterna still utveckling. Tänk Barnkonventionen!

 

— Utveckling behöver inte alltid vara tillväxt och utbyggnad. Våga sätt en nivå som är hållbar över tid, det vinner alla på i längden.

 

— Se närmare på vad som krävs för att göra Åre kommun attraktivt året runt. Återuppliva servicen i samhällena (Mattmar, Kall, Huså, Undersåker m.fl). 

 

— Sätt krav på fastighetsägare att underhålla fastigheter och tillhörande områden för att skapa en visuellt tilltalande miljö i alla delar av kommunen. Rent och snyggt. 

 

— Stimulera småföretagande. 

 

— Caféer och butiker i varje by. Naturliga samlingsplatsen.

 

— En kommunal badstrand i varje samhälle med tillgång till vatten.

 

— För mig är det viktigt att det finns tydlig återkoppling på detta arbete till oss medborgare! Hur, när och var kommer arbetet att återkopplas? Kommer vi att kunna tycka till när visionsberättelsen är på gång att skrivas ihop?

 

— Att 2050 är snart och vi hinner inte med att påverka så mycket men om jag talar för hur det såg ut när vi flyttade hit för 20 år sedan har det hänt en hel del. Då med knappt en trottoar i Järpen ingen lekplats på Järpens skola, inte den utvecklingen i småbåtshamnen i Järpen för att inte tala om det som skett runt Röjsmohallen med konstgräsplan osv. Att Åre torg har gått från en konsumparkering till ofta vara en hav av liv med pumptrack osv. Att fått flera paddelhallar på G. Att få etableringen av Holidayclub och Jump. Att fått till utbyggnaden av Mörsil skola, att vara på G med utbyggnaden av Duveds skola och allaktivitetshall i Undersåker. Konstgräsplan i Duved. Förskola snart klar i Mörsil. 

 

— Jag tycker att vår vision för 2050 ska mer stå för kommunens unicitet vi har av orter och vida fjäll och puls. Att vi strävar som glesbygdskommun att inkludera fler, man behöver inta vara 20-25 och säsonga för att känna sig välkommen till Åre kommun. Vi kan erbjuda anställningar även om du är utbildad och du kan tack vare det goda transportsystemet bygga en karriär från Åre. Jag skulle önska att vi skulle våga sticka ut hakan och säga i vår vision att vi är Jämtlands motor fylld av entreprenörskap och kreativitet tack vare de människor som valt att bosätta sig här.

 

— Fjällmiljön är bra och har sin plats, men att vi som Sveriges enda kommun kan erbjuda ett levande och storskaligt lantbruk i närheten av fjällen är unikt och bör komma fram på ett tydligare sätt.

— Den storslagna fjällmiljön är attraktionsvärdets kärna och kärnverksamhet för besöksnäringen som utgår från naturens/landskapets skönhet, en frihets upplevelse med såväl äventyr, spänning som avkoppling och rekreation. Orden; "tillsammans skapar vi en hållbar framtid" pekar ut en tänkt strategi och ett ansvar för hur och vilka beslut som bör fattas i framtidens samhällsbyggande. Landskapets natur- och kulturresurs är basen i en storslagen fjällmiljö och dess bevarandevärden ska då rent logisk också uppgraderas och ges ett skydd mot överutnyttjande som undergräver andra områden att fungera. Ex Fritidsfisket längs Åreälven, resipient av slam /grumling och förorening från kommunala reningsanläggningar. Delar i kommunens översiktsplanen sid 24 menar strategiskt positivt för landskapets potential är: bevara biologisk mångfald, vardagslandskapet och rekreation är viktig för folkhälsan, landskapets tillgänglighet ger ökad attraktivitet till bofasta, för inflyttning och bestående besöksnäring. En sådan strategi innebär med all sannolikhet begränsningar för exploateringar och åtgärder. Då så stora värdens står på spel som biologisk mångfald, vardagsladskapets naturvärde och dess tillgänglighet måste också små sannolikheter för förändringar bli av praktisk betydelse. För att bättre skilja mellan rätt och fel prioriteringar i beslutsprocessen krävs logiska och etiska övervägning för att hålla sig inom visionens riktning för hållbarhet. Ordet "tillsammans" i visionen skulle stärkas om ett etiskt råd bildas för att på logiska och etiska grunder skapa väl underbyggda värderingar och argument som står för visionens hållbara framtid och bevarande av den storslagna fjällmiljön. Den demokratiska processen får härmed också ett nytt verktyg som sannolikt gynnar kommunen långsiktigt. Översiktsplanen för Åre Kommun är ett dokument som speglar kunskapsfältet under perioden, med arbetet och processen vid framtagningen åren 2013-2017. Planen är ett utmärkt underlag som borde så väl aktualiseras och höjas som ges ett starkare styrande värde.

Den digital infrastrukturen har i och med Covid pandemin omvärderat betydelsen av fasta arbetsplatser. Fritiden och livsstilen med naturens attraktionsvärde har också aktualiserats. Troligt är att flera människor kommer att bli "säsongs boende" i kommunen vinter eller sommar tack vare den digitala arbetsplatsen möjligheten och tillgången på privata bäddar. Större rörlighet bland "bofasta" betyder att mycket kommer att behöva styras om inom kommunal service, skola, vård, omsorg och transporter. Allmän kommunikation till och från kommunen. Ex. Fjärrtågen borde innehåll särskilda digitala arbetsplatser som attraktiv del i resandet, allt för att underlätta en flexibel tillvaro som också är klimatvänlig.

 

— Ökad transparens och skapa effektivitet i leveranser till individen och företagen.

 

— Långsiktiga planer på många områden, hemvård, skola, förskola, byggplaneringar, bredband till alla, utökad kollektivtrafik, tågen stannar på alla stationer.

 

— Jag tror att vi måste skapa bättre villkor för kontoren att ha "fasta" verksamheter som inte måste bygga på projekt. Och då tänker jag inte på sådana projekt som görs inom ramen för PI - PIverksamheten är snarare vägen att gå. Nej, jag menar projekt inom exempelvis inflyttarservice - där verksamhet bedrivs som torde vara inom ram. I utvecklingsplaner är det viktigt att se över organisation och strategi, snarare än hur det ser ut idag. POlitiker och ledning behöver ta mer riktnings-mässiga beslut och sakteliga arbeta framåt för att beta av de delar och steg som måste tas för att arbeta i denna riktning.

 

— Kollektivtrafik behöver utökas, beslut o cykelväg mörsil- duved möjjluggör cykelpendling, kommunen mpste stå för den pedagogiska helhetsiden de tagot fram och därav minska barngruppwrna i förskolan.

 

— En säker trafikmiljö för alla trafikanter. Få bort den tunga trafiken.

 

— Byggplanering tycker jag ska inte handla om förtätning utan om att erbjuda människor en möjlighet att bo med livsglädje. Inom de ovriga områden känns det som att mycket av resurserna går till de som styr arbetet istället för att utföra själva arbetet.

 

— Som kommunivånare - och kommunanställd - önskar jag se mer ansvarsfull budgetering och resursanvändning. Vård & skola är verksamheter som inte ska gå med vinst, de är verksamhet som fyller ett behov. Det måste få kosta. Vi kan omöjligen ha någon som helst kvalité med ständiga besparingskrav och minskade resurser. Samtidigt som lönerna bara är en tragik och komedi. Outbildad personal får 5000 eller mer än behörig personal som jobbat som trogen och pålitlig personal som utför sitt arbete troget och med gott resultat. Ergo, kommunen sänder signaslen att det lönar sig inte att utbilda sig, och verkligen inte att vara pliktrogen och duktig på ditt jobb.

 

— Byggplanering - här önskar jag att det i större utrsäckning byggs planerat och mer estetiskt. Alltså, ska det byggas nytt i ett område - titta på befintligt närområde och följ samma estetik. Tänk också steget längre... är det permanentboende behövs också mer resurser till skola och omsorg!

 

— Kommunen bör bli mer effektiv och modern och få bort svågerpolitiken. Ta tillvara på de kompetenser som finns i kommunen. Många med stor kompetens får inte ens återkoppling på sina arbetsansökningar. Känner man inte folk i byn är det svårt att få in en fot.

 

— Kommunen måste styra och begränsa inom alla områden. Initiativet till dialog och konfliktlösningar ligger på politiker och tjänstemän.

 

— Vi behöver bli bättre på att se oss människor som en del av något mycket större- vår värld. Vi behöver ta efter andra länder som har gett naturen rättigheter likt människors. Att bygga så att naturen förstörs är inte långsiktigt hållbart- hur kan vi bygga så att, sjöar och skog mår bra? Vi behöver se på befolkningen i vår kommun som en grupp där alla behöver känna sig viktiga. Vår skola behöver ställa om till den framtid våra barn har framför sig- att lära sig utantill kunskaper i separata ämnen är kanske inte det barnen kommer att ha mest nytta av på sina framtida arbetsplatser. Vilka kompetenser kommer de ha behov av i sitt vuxna liv?Det är utifrån det vår skola behöver formas.

 

— Kommunen samordnar sina processer bättre till förmån för t.ex den som ska bygga fastighet. Kommunen är proaktiv i sin samhällsutveckling.

 

— Jag tror att förändring startar inifrån och att det kan vara bra att internt göra ett inre förändringsarbete och sedan låta det genomsyra kommunens aktiviteter.

 

— Vi behöver inte fler turister, vi behöver fler som bor fast och skriver sig i kommunen!!

 

— Ta in statistik och gör prognoser utifrån data. Som det ser ut idag har vi karismatiska personer med grandiosa vaneföreställningar. Se projekt Duveds framtid.

 

— Gör en gedigen underslkning för att ta reda på hur en sänkning av inkomstskatten skulle påverka antalet som skriver sig i kommunen. Satsa stort på transperens och tydlighet för att nå ut till invånare med beslut som påverkar kommunens framtid och bygg kommunens arbete på vad invånarna vill se.

 

— Kommunen behöver en ständig dialog med byarna med regelbundna möten ute i bygderna för att kunna diskutera om det som berör byn och bygden.
Tillsammans blir vi en kommun som alla kommer att känna sig välkommen och betydelsefull i.

 

— Planera för fler än vad ni tror. Bygg mindre förskolor, de stora skapar otrygghet för barnen och är inte kloka ur smittsynpunkt, även om det förenklar att kunna flytta runt personal på större enhet.

 

— Bättre koll på skolorna då mycket tobak förekommer och mycket press och hets om alkohol och få ihop byggnader bättre i byn så dom matchar med varandra. Eporna nästa 90% av eporna är trimmade och vissar stor oansvarig het mot andra.

 

— Dom måste tänka mer på barnen i skolor till exempel som mörsils.

 

— att sluta förstöra klimatet innan något dålig kanske händer.

 

— att sluta förstöra klimatet så vi kan nå 2050 medans det fortfarande fins en jord.

 

— fritid gård. de ska planera.

 

— En miljard klimatflyktingar från tropiska områden, Amazonas och korallrev kollapsar, nationer suddas ut i stigande vattennivåer och kärnvapenkrig hotar. Civilisationen som vi byggt upp under 2000 år kan gå under i kaos ? år 2050. Med det sagt så jag tror inte vi kommer finnas år 2050.

 

— Att kommunen och människor som bor i Järpen hjälper till och tar bort alla träd och bygga hus istället.

 

— fel med i utvecklingen inom it.

 

— Jag tycker att det är viktigt att kommunen spara pengar till det jag vill ska hända till Järpen, för att bygga bio, restauranger och flera tunnelbanor, nöjesparker måste man ha jätte mycket pengar för att kommunen ska betala tunnel bana chauffören och dom måste anställa folk för restauranger och nöjesparker. Jag tycker att regeringen måste acceptera att kommunen vill bygga flera saker för att just nu är det en tråkig kommun och för att våra barn ska ha roligt måste vi göra en ska åt det, och inte bara kommunen, vi kan t.e.x starta ett företag där vi samlar ihop pengar till kommunen om det inte räcker och sen kan kommunen eller regeringen göra allt annat som behövs.

 

— De kan försöka anställa personer för att bygga fler byggnader. De kanske kan riva vissa byggnader och bygga upp nya. Skolan kan hjälpa till med en bättre skolgård.

 

— Att försöka tänka hur bilar ska sväva. Bygga fabriker som restauranger, kläder.

 

— Modiga beslut som inte alltid är de populäraste i stunden.

 

— Beslut med målet att ibland bryta gamla mönster och skapa nya och ibland befästa de redan fungerande.

 

— Det krävs att vi står förankrade i vår kultur men vågar se att vi utifrån förankringen måste våga släppa på nya idéer.

 

— Stabilitet och långsiktiga mål.

 

— Hållbart fokus i alla frågor.

 

— Vara modig och våga satsa på en modern infrastruktur.

 

— Att arbeta och tänka tillsammans via alla kontoren. Samarbeta kring beslut som rör många. Ta del av vad kommuninvånare tycker och tänker. Skapa större gemenskap och hör många röster för att bilda en så klar uppfattning om vad som behövs göras.

 

— Involvera medborgare i vägval, prioriteringar (av budget exempelvis) och strategier. För att få in medborgares kunskaper, värderingar och erfarenheter i det arbete som kommunen gör, så att det blir MED medborgarna och inte FÖR medborgarna. Det ökar den gemensamma förståelsen för en kommuns utmaningar, minskar konflikter/spänningar och ökar förtroendet och tilliten till varandra.

 

— Tänk efter och planera och bygg inte bara hysteriskt hela tiden. Duved tappar helt sin charm om de öppna ytorna inne i byn försvinner. Bygg hus som smälter in och passar i miljön vi bor i. Sätt upp gatlyktor överallt och ta tag i de problem som finns i t.ex. Duved med avsaknad av gatlampor, dåliga vägar, avsaknad av trottoarer, med tåget som låter dygnet runt.

 

— Tillsätt en person som kan jobba med en hållbarhetsstrategi och som samarbetar med forskare och andra kommuner i hela landet. Denna person (behöver vara fler) bör kunna se behoven från alla delar i samhället. Kommunen måste också hitta den forskning de tror på och hålla sig till den och aldrig prata om sånt dom inte förstår sig på. Har dom "läst" in sig på ämnet på nätet kan ju vad som helst hända.

 

— Miljöarbetet bör prioriteras och inte läggas åt sidan längre vi kan ju inte med rent samvete köra till återvinningsstationen och slänga plats i brännbart! Det finns ingen cirkulär ekonomi i det! Skärpning.... Det finns många fler exempel, tyvärr.

 

— Hemsidan med möjligheter att lämna in förbättringsförslag, synpunkter, samråd och service med kontaktpersoner och e-tjänster måste få utvecklas. Titta på Östersund t.ex. Där jobbar man på helt andra sätt med förbättringar, användarvänlighet och möjlighet att lämna synpunkter vid samråd t.ex. Det finns ingen kapacitet digitalt i Åre, allt känns eftersatt. 

 

— Politikerna behöver vara nära verksamheterna och vara nyfikna på ett positivt sätt och ha medborgardialoger utan att trycka ner svar på tal i halsen på befolkningen.

 

— Mer ansvar för hållbarhet och för att klimatet är hotat och miljön behöver tas på allvar!!! Inom alla led!

 

— Öka kunskapen om olika grupper i samhället och hur man ger dem bäst förutsättningar. Större kompetens, erfarenhet och öppenhet för personer av alla de slag! Alla är olika - behövs olika typer av verksamheter för möta upp de behov som finns både i skola och socialt. Tänk Barnkonventionen - barnets bästa - i samtliga politiska beslut. Barnen är vår framtid!

 

— Våga tänka hållbart. Spara fjällmiljön från vidare byggnationer. Bromsa innan det är för sent.

 

— Ur ett Åreperspektiv så mjölkas det lite väl mycket ur den kon just nu. På sikt kommer det att bli en spökstad som den lokala befolkningen jobbar, men kan inte bo i. Ur ett perspektiv utanför Åre så är det nog bra att satsa på en upprustning av infrastrukturen på lite varstans då allt folk som ska jobba i Åre kommer behöva att bo och handla mat i gränsbyarna.

 

— Fler mindre skolor - Duveds skola är alldeles för stor...!

 

— Skapa en skolstruktur som är fast. Det ska gå att bo, gå på förskola och grundskola upp till 6an i varje samhälle. Högstadie i Duved, Järpen och Mörsil. 1-6 bör finnas i Ånn, Duved, Åre, Undersåker, Huså, Kall, Järpen, Mörsil, Mattmar, Hallen. Ju närmre verksamheter hamnar hemmet = större engagemang i bygden.

 

— Planera långsiktigt framåt. Ge politiken mindre beslut att fatta utan bättre underlag att rita de stora penseldragen resten lämnas åt tjänstemännen. Fokusera på det som gör skillnad. 

 

— Samverka tydligare mellan avdelningarna. Ta bort mellanchefer som skapar för många led. Förstå att det finns självständiga och drivna medarbetare. 

 

— Se till att skapa samma vision och mål på alla skolor inom omsorgen så att det blir likvärdigt. 

 

— Se till att det finns bra underlag för att fatta beslut och våga fatta beslut som är obekväma. Åre kommun styrs allt för mycket av att politiker drar sig för obekväma beslut som blir bra i längden för att man riskerar att göra grannen upprörd. 

 

— Jag tror t.ex. att många gamlingar skulle behöva få flytta in på trivselboende tidigare för att frigöra hus för barnfamiljer och få ett socialt liv för de äldre, om man är behov av hemtjänst flera gånger om dagen så kan det vara bättre på ett trivselboenden både för individen och kommunens ekonomi.

 

—  Småskola i Hallen men sen kan man antingen samverka med grannkommuner eller skicka barnen till Mörsil. Små enheter är bra för små barn sen tror jag att kompetensen och utvecklingen hos lärare blir bättre på större enheter. 

 

Se över äldreboendet och skolan i Kall det är kortare för dem att åka än för barnen i Storlien eller Ånn eller Vålådalen eller Huså. 

 

— Se över barnens skolskjutsar kan vi effektivisera upphandlingen inför den kommande skolstrukturen.

 

— Avsett mer resurser till skolan låt dem jobba mer med hållbarhet. Jag tror att de flesta företag har insett att hållbarhet är lönsamt.

 

— Den viktigaste pucken just nu är trafiken se till att det går smidigt att ta sig över kommunen med frekventa små rälsbussar och bra gång- och cykelvägar en dröm vore cykelväg mellan Mörsil till Duved.

 

— Fortsätta arbetet mot ett bredare näringsliv, så att inte besöksnäringen ges extra företräde i olika processer.

— Observera hur låst Åre blivit med vägar och tillgänglighet till naturen. Turisterna tror att bommar på vägarna utesluter dem från naturen.

 

— Göra det lättare för studenter.

 

— För en hållbar närmiljö behöver också krav ställas på turistnäringen och att de jobbar hållbart med hänsyn till aktörer runt omkring. Kommunen ska inte gå i turistnäringens ledband. Näringen ska stå på egna ben.

 

— Överlag är Åre kommun en fantastisk plats. Tyvärr saknas det framförallt cykelbanor. En dröm är ju att kunna använda dessa med cykel/rullskidor på sommaren och skidor på vintern. Sen bör kommunen ta tag i svågerpolitiken som lyser igenom gång på gång.

 

— Bra initiativ med den här typen av dialog.

 

— Fortsätt att utveckla med omsorg om natur och människor i vårt område. Tänk på att trygghet är en viktig källa till den livskvalite som så många söker som kommer hit.

 

— Använd er av det oerhörda intresset för att turista i kommunen tillsammans med den digitala utveckling som påskyndats av pandemin till att ta klivet som sveriges bästa arbetsgivare för invånare som vill kombinera arbetslivet med frilufsliv.

 

— För varje bygd, behövs det regelbundna möten som tar upp de ämnen som har betydelse för den bygden. Kan läggas upp kanske så här: 3-4 möten per år per bygd, som har fasta datum varje år för att få kontiniuitet. I god tid, bör man anslå vad mötet skall ha för huvudämne. När mötet sedan är, så börjar man alltid med att man får skriva ner det som man gör sig arg/irriterad om det ämnet, som man sedan lämnar i en korg utanför lokalen, Sedan tar man en fika och går in i själva lokalen. (Denna korg går man igenom efteråt för att se vad som "kliar" i bygden). Där man har förberett bord där man har de frågor som man har anslått i förvag som kommer tas upp under kvällen. Sedan diskuterar man detta vid varsitt bord och man kan röra sig fritt mellan borden, Det viktiga är att man skall hitta innovation, lösningar, sammanhållning och glädje här. Sedan avslutar man med att presentera det man kom fram på vid varje bord.

 

— Fortsätt jobba aktivt för samernas frågor.

 

— Nej bara ha egen kläd plats och en plats där man kan träffa och hänga med kompisarna.

 

— Planarkitekter och övr tjänstemän måste börja fråga sig själva varför vi bor här. Jag tror inte någon vill bo i en storstad / större tätort, vi vill ha möjlighet att ta skidorna från gården bla.

 

— Kämpa på!

 

— Slopa maktspel som leder till att enskildas intressen väger tyngre än samhällsnyttan, vår kommun bör ta beslut som stöds av vetenskapligt baserade undersökningar.

 

— Vi har ett riktigt bra varumärke i ÅRE och vi behöver förvalta det och visa att vi är en framtids kommun och att vi är en del av Sveriges landsbygd och inte ett litet Stockholm. Låt landsbygden leva och utvecklas. Hitta tillbaks till gamla värden men kanske med ny teknik som är effektivare och mindre energikrävande. Vi har förutsättningarna i vår fortfarande storslagna fjällmiljö.

 

— Det känns viktigt att vi genom näringslivet = skatteintäkter även möjliggör för näringslivet på olika sätt. Med mark när det behövs, snabba bygglov för alla både privat och näringsliv. Speciallösningar när det behövs i perioder (dvs tillstånd för tillfälliga lösningar av matservering eller event osv.) Sprida viktig information som kan göra företagen mer lönsamma. Nätverkande mellan företagen tillsammans är vi starka. Marknadsföra den troligt styrka vi har i näringslivet med det diversifierade näringsliv vi nu börjar skapa. Att vi har ett näringslivsteam med örat mot rälsen och en samhällsbyggnadsavdelning som förstår vikten av en hållbarutveckling som gör det attraktivt att flytta hit sitt företag. 

Under juni - september genomfördes målgruppsdialoger enligt en metod som kallas "360". Metoden går ut på att fånga in så många perspektiv som möjligt, positiva-negativa, från unga till äldre, nyanlända-svenskfödda, olika geografiska områden och så vidare. Detta sker genom att handplocka personer som bär dessa perspektiv och genomföra djupintervjuer. Totalt genomfördes sexton intervjuer. De representerar inte ”alla” ungdomar, eller ”alla” kulturarbetare osv, men bidrar genom sina särskilda erfarenheter till att bredda och berika visionsberättelsen. Här nedan kan du läsa några av synpunkterna och tankarna som lyftes under intervjuerna. 

— Svårt att se, är 80 år. Har perspektiv på att ha bott 10 år i kommunen. Vi saknar bra hyresrätter, boenden för äldre, trygghetsboenden osv. i alla delar av kommunen. Går inte bara att satsa på folk med pengar, det måste finnas allas perspektiv med i tänket om hur vi skapar platser för alla. 

 

— Naturen bevaras, väljer vissa områden att exploatera, men spara andra orörda.  Satsa mer på miljön, fossilfritt, eldrivet. Rent och fint och med bevarad natur, inget skräp. Att man kan vara ute, balans natur och människa. Inte så kul när man läser om Storulvån med nedskräpning och förorenat vatten. Att man tar större hänsyn till naturens villkor. Att jobba för att hitta en bättre balans. Åre kommer säkert växa mer, men jag önskar med mer balans.

 

— Svårt att tänka ända till 2050, allt kan ju också ha ändrats till dess. Bättre att fråga folk kontinuerligt vad de vill. 

 

— Jag vet ju att det är bra att åka mer buss, men det går ju inte några bussar. Hur ska man åka kollektivt när det inte finns några bussar. Det här har jag tänkt på sen jag var liten. Det är inte lätt att ta sig någonstans när man bor i Kvitsle. 

 

— Det är många ungdomar som flyttar, men det är vanligt att de flyttar hem sen. Så som jag gjorde. Det är en fin gemenskap här, man känner alla. Det ger mig trygghet. En gång jämte, alltid jämte.

 

— Människor bryr sig inte längre om du är homo eller trans eller vad du nu är. HBTQI är så accepterat och naturligt att ingen bryr sig längre.

 

— Det är så viktigt att förstå varandra och att prata med varandra. För mig är målet med visionen ett samhälle med mångfald och förebilder att identifiera sig med. Se att det finns alla möjliga alternativ att vara människa på. 

 

— Vore bra med bra ridvägar, och tydligt var man får rida och inte.

 

— Jag vill ha hållbara friåkningsställen för skoter. Inte bara förbud, utan en avsedd plats där det är okej att köra. Man skulle kunna betala en avgift också. 

 

— En sån plats vore bra för EPA-traktorer och de som gillar att sladda också. Nu är det så många som blir arga för att de stör, sladdar inne i byn, spelar hög musik. 

 

— Det borde går bussar varje dag! I Huså och Kall går det bara en buss tre dar i veckan under loven. Bra också om de kunde hålla tiderna, köra på kvällarna också. 

 

— Man borde kunna hyra cyklar eller elcyklar i Järpen för att inte ta bilen kortare sträckor. Göra som det var i Huså (Huså lokaltrafik) med sparkar att låna på vintern och cyklar på sommaren. Alla som bor där kan få en nyckeltag som låser upp sparken/cykeln. 

 

— En cykelväg mellan Mörsil och Åre. Nu är det så många som går eller cyklar på vägen, det är läskigt. 

 

— Fler arbetstillfällen för ungdomar, sommarjobb. 

 

— 2050 har Åre en välfungerande och väloljad samverkan mellan samtliga aktörer, näringen, politiken, kommunorganisationen och Regionen. Vi märker att vi blir bättre av varandra. Tillsammans når vi våra målsättningar. 

 

— Vi är unika eftersom vi aktivt använder den kompetensskatt som finns hos alla. Istället för att kompromissa hittar vi gemensamma lösningar som alla blir nöjda med. 

 

— 2050 är det attraktivt att bo, leva, verka i Åre. Utvecklingen av inflyttning och företagande hänger sömlöst samman med utvecklingen av infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Andra kommuner imponeras av oss: Åre kommun har Sveriges bästa skola, bästa integration, högsta sysselsättningsnivån osv.

 

— När folk flyttar hit med sina barn får de utan problem barnomsorg och boende m.m. 

 

— En ny dimension av attraktivitet har också växt fram: det hållbara och hälsosamma Åre. Det är en trygg och äventyrlig atmosfär som präglar Åre. Till skillnad mot förut då det var mer fokus på party och fest. Nu kommer man hit för att fylla på med kraft och energi, man tankar det man vill tanka. 

 

— Vi har gjort insatser för att skapa hög kvalitet på upplevelsen på vissa utvalda ställen. Där har vi klustrat ihop utvecklingen och gjort det snyggt och välskött, med en tydlig röd tråd. Det gör det möjligt att samtidigt behålla och värna den stora, vackra, karga och orörda naturen. Vi är alla glada att den är så välbevarad. Denna uppdelning innebär även att de nybörjare som vill utmana sig kan göra det i det kontrollerat utbyggda området. Fjällräddningen kommer därmed inte heller bli lika belastad. Det skapar en utvecklingstrappa från det kontrollerat byggda äventyrsområdet till att gradvis utveckla kompetens och trygghet att vistas i mer orörd natur. 

 

— Det är vi som bor här som skapar och utgör attraktivitetskraften. Att all samhällsutveckling också är på topp innebär en ökad mångfald bland de boende. Ungdomar blir kvar eftersom det finns bra lösningar för boende och vi är duktiga på att värdera och ta hand om deras nya kompetens.

 

— Vi har lyckats med att koppla ihop våra unika skatter, fjället, sjön. Vi har skapat en helhet. 

 

— Alla vi som bor här är mycket stolta över Åre kommun och andra beundrar vårt sätt att ta oss dit vi är idag. Många utomstående ser så på Åre redan idag. Det är helt okej idag, men kan bli MYCKET bättre. Finns en hel del gnissel mellan olika aktörer som står i vägen för utvecklingen.

 

— Det är viktigt att kunna visa utvecklingen genom regelbundna uppföljningar. Vi har även hittat ett sätt att hållbart finansiera utvecklingen. 2050 sker den i ett helt annat tempo. Förut gick det ryckigt och i otakt (kraftig inflyttning men brist på boende, barnomsorg och utrymme på skolan).

 

— 2050 etablerar sig företag här vilket skapar ny kompetens och nya arbetsplatser. Tidigare kunde t.ex. 2 personer från Spotify välja att utföra sitt arbete här, men de var fortfarande etablerade någon annanstans, gjorde ingen skillnad för Åres företagsutveckling. 

 

— 2050 finns det också ett universitet här, studenter bor här och kan också underlätta rekrytering under särskilt intensiva perioder under säsongen, så som nyår, påsk m.m. Det är också en hög ambitionsnivå på gymnasiet i Järpen. 2050 är Järpen en stark inflyttarort. 

 

— Jag önskar att fler skulle prata om vad de önskar, att vi skapade samtal om önskningar. Det är första steget till att göra verklighet av dem.

 

— Vi lever på en plats med fjällnära miljö. Vi har slutat upprätta detaljplaner med biltrafik som första utgångsläge. Se ex. Zermatt, bilfritt med enstaka elbilar. Utbyggda tågstationer, cykel- och gångvägar genom hela byn i alla orter. Det är lätt att cykla, gå eller ta sparken.

 

— Om något inte funkar, t.ex. trottoarer inte blir sandade, så finns en enkel funktion för att anmäla det och sedan åtgärdas det på en gång. 

 

— Ändra förhållningssätt till att tänka hela kommunen inte bara stråket (E14). Ta tillvara på allt näringsliv (inte bara besöksnäring i Åre/Duved). Se t.ex. på Nordlock, 200 anställda och de kör egna bussar för att transportera anställda till arbetsplatsen. Tänk om kommunen istället kunde stötta med billiga bostäder i närheten.

 

— Kommunen borde också stötta små nyföretagare för att på så sätt skapa livskraftiga småorter och därmed blir det inget behov av att lägga ned skolor eller annan offentlig service. Förstår att det kan vara svårt i de riktigt små byarna. Men ta t.ex. Hallen, all samhällsstruktur finns redan på plats. Nytta det, bygg ut det!

 

— År 2050 bor alla typer av människor i kommunen. Från Nordlockanställda till konstnärer. Det finns ett levande lantbruk och lokala mindre livsmedelsproducenter.

 

— Små affärer finns i byarna, kanske ambulerar de, har gått ihop och samarbetar i flera byar.

 

— Kommunen behöver inte bara stötta stora satsningar utan fokusera på de små. De är inte heller lika sårbara.

 

— Alla bygder är stolta över alla kommunens bygder, man reser runt och besöker olika bygder.

 

— Åre kommun är hållbart på riktigt! T.ex. då det gäller sopor och recycling, möjligheterna att återvinna ska vara väl utbyggda. Kommunen ska också inspirera innovativa hållbarhetslösningar i hela kedjan, t.ex. hushålla med vatten. Jag har en idé om ett gym där energin omvandlas till elkraft. Det skulle göra det väldigt tydligt t ex för ungdomar. 

 

— Idag är det ju få människor per kvm i kommunen. I framtiden har det blivit ringar på vattnet, ett litet Big Bang har inträffat som lett till fördubblad befolkning. I hela kommunen, inte bara det överhettade mittstråket. Det här betyder att fler betalar skatt. Förut la man ner alla förskolor och skolor. I framtiden raka motsatsen. T.ex. det som händer redan nu med nytt fjärrvärmeverk och ny skola i Duved. Förr tryckte ihop sig på samma ställe (typ campingplatser). I framtiden har man upptäckt vidderna. Den här utvecklingen ställer stora krav på FÖP i hela kommunen. Även andra krav kommer ställas på kommunen. 

 

— Kommunen behöver skapa såna incitament, så att vi kan vända den här trenden någon gång. Om nu Åre går som tåget, med växtvärk som följd, t.ex. Duved. Så måste ju det också ge effekten att vi slipper lägga ner skolor och förskolor. Det hot vi ständigt lever med idag. Då kan vi lyfta attraktionskraften i ytterområden. 

 

— I framtiden kan jag märka att det finns ett annat folkliv. Där vi kommit tillbaka till det som varit landsbygden förut. Vi använder människor som resurser, ökar inflyttning genom migration och barnafödande. Jag känner igen detta från min egen barndom. Det kommer vara ett gytter, en mängd människor som är beroende av varandra, jobbar tillsammans. Människor lever och bor på ett annat sätt. Det finns en naturlig gemenskap, mötesplatser; det skapar attraktionskraft. Föreningsliv, hobbys och odla de kreativa konsterna som har stor betydelse för människors utveckling. 

 

— Vi kommer ha ett helt annat kulturlandskap, vi har tagit hand om jorden. Vi skulle kunna odla mer. 

 

— Basinkomst har införts. Det som vi ser som vanliga jobb idag är sällsynt, robotar och AI har tagit över. Innebär att vanliga personer har behov av sysselsättning (inte nödvändigtvis jobb) Det kan leda till ökat engagemang i ideella föreningar. Jag är 50% säker på att många arbeten kommer göras av robotar. Då det gäller basinkomst är det mer osäkert. Folk mår sämre, eftersom de sitter mer hemma, färre personer har sysselsättning. Det kommer vara uppgång av kulturaktiviteter och föreningar, folk måste sysselsätta sig. Innebär att folk har möjlighet att göra det som är roligt, behöver inte tänka på försörjning. Friluftsliv och kultur har stor plats i tillvaron här. Åre kommun har ju dessa möjligheter. Det märktes inte minst under pandemin. 

 

— Jag tror att tjänstepersonsjobb och industrijobb kommer försvinna. Hantverksyrken kommer finnas kvar. De kommer vara de enda som fortfarande har riktiga jobb. Hantverk kommer aldrig en robot kunna fixa. Psykisk ohälsa kommer öka då fler isolerar sig hemma, risk att psykisk ohälsa ligger kvar på hög nivå. Folk behöver verkligen träffas för att må bra. Önskvärt för alla grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. 

 

— Det finns ett stort behov av mötesplatser, typ K2. Mötesplatserna ska bygga på DIY medan kommunen kan tillhandahålla en ram te x lokal och anställda, men deltagarna ska själva utforma innehåll. Lokala förutsättningar gäller i olika delar av kommunen. Det går därför inte att göra en lösning för Åre och sen en kopia i Hallen. Varje by måste skapa sin egen mötesplats. Inte bara köpa ett koncept.

 

— Alla kommer stå långt ifrån arbetsmarknaden. Mötesplatsen = aktivitetscentrum. Den kommer fungera både som volontärcentral, dvs. vill man delta i förening kan man bli komma dit och bli fördelad in i en förening. Den kommer också fungera som fritidsbank, så att man kan få låna friluftsutrustning. Dessutom ska den vara en plats för co-working så att folk kan jobba i ett socialt sammanhang. Men co-working måste vara en fristående del. Arbete och mötesplats måste skiljas åt. 

 

— Det kommer forskas mycket i Åre kommun på samband mellan fritid, psykisk ohälsa, rekreation. 

 

— Fler kommer födas med Aspberger och liknande osynliga nedsättningar. Det därmed blir normalt, olika behov och förutsättningar blir norm. De särskiljs inte, i alla fall inte på grundskolenivå. Kan bli kvar på sin födelseort och gå i skol där. Undervisningen kommer anpassas. Barnen kommer vara helt integrerade i vanliga klasser. Detta ser vi till viss del redan idag. Många med Downs syndrom m.fl. särskiljs från andra idag, vilket leder till minskad mångfald. Aspberger blir vanligare, och det hänger ju ihop mer med psykisk ohälsa. Bättre att tidigt få reda på att en person har Aspberger eller annan npf för att tidigt kunna anpassa skolan/undervisningen. 

 

— Att vi inte har byggt sönder och förstört vår natur och fjällmiljö. Då finns inte de utblickar kvar som vi har nu och vi kan inte njuta av utsikt och natur som nu.  

 

— Bättre att skapa incitament/förutsättningar att bygga mer i andra områden än Åre/Duved, som ex i Järpen och Mörsil, särskilt för oss som bor i kommunen.  

 

— Järpen har kapacitet/potential att bli större med fler människor som bor där. Jag kommer från en storstad med 4-5 miljoner invånare och är van och trivs med mycket folk och rörelse. Jag skulle gilla om Järpen blev mer som en stad med fler människor, det blir mer liv och rörelse då. Jag blev väldigt glad när de nya lägenheterna byggdes här i Järpen.

 

— Medan andra delar, ex Vålådalen tycker jag är jättefint som det är, där man ser naturen som den är och inte så många hus. 

 

— Fler platser och aktiviteter för barn och barnfamiljer som ex. Yumpyard. Jag kanske blir pappa och morfar/farfar en dag och hoppas på fler sådana ställen. Men förstår att det är svårt för kommunen att prioritera att bygga såna ställen, men det är bra och jag tycker om såna ställen för barn/familjer ex. nöjespark, parker, strand/iordningsställda badplatser. Som komplement/alternativ till skidåkning, downhill, alla vill inte göra det och det är också lätt att göra sig illa. Det här skulle vara något annat och som också ligger närmare Järpen.

 

— Nummer ett; att det finns en kulturarena, det tycker jag är bland det viktigaste. Att det finns ett stort utrymme för att visa, uppleva och skapa kultur. Det är viktigt därför att idag är många andra behov redan fyllts upp, det finns tillgänglighet till natur, idrott, nöjen och shopping, restauranger och allt det där, kulturen är det som saknas på allvar i ett utbud för att man ska vilja leva på en plats helt enkelt. Det är avgörande för människor, det är ett lika starkt behov som att vara ute i naturen, eller uppleva årstidernas växling. Kulturen är lika viktig, att kunna lyssna på musik, ta del av konst, diskutera. När alla grundbehov är tillfredsställda är det det som är livet. Så känner jag verkligen. Det stora ansvaret för att det ska finnas kultur i Åre har hela tiden legat på ideella krafter, hembygdsföreningar, konstföreningar; de som själva är konstutövare som ordnar olika saker. Jag upplever att kommunen har satsat på kulturskolan, mest med inriktning på musik, inte på bild eller hantverk, skrivande. Det finns ju många sätt att uttrycka sig på kulturellt. Jag tycker att det är en rätt ensidig satsning, bra men begränsad.

 

— Trygghet: gatubelysning släcks för tidigt, känns otryggt att gå hem själv på kvällen. Polis och ambulans finns långt bort, det tar lång tid innan de kommer vilket känns otryggt. Att även mindre byar kan känna sig trygga med att de, även i framtiden, kommer ha kvar ex skola/förskola, mack, mataffär. Den osäkerheten skapar otrygghet i dag.  

 

— Vi satsar på förskola, skola och omsorg, det är superviktigt för mig.

 

— Att vi har en fungerande kollektivtrafik, som funkar så att man kan passa tider, ta sig både dit och hem osv. 

 

— Att det är fler som bor i Åre kommun, att flera av samhällena har utvecklats mer till städer så att Åre kommun är mer känt i omvärlden. Idag behöver man hela tiden förklara var Åre kommun ligger, vad Järpen är etc. Att det finns ett större och bättre utbud av affärer och annan service (ex. AF, FK, utbildningsföretag osv.) så att man inte känner att man måste åka till Östersund för att kunna uträtta de ärenden man behöver, eller köpa det man vill ha.

 

— Känns idag som att vi betalar en för hög skatt i relation till vad vi får. Jag betalar gärna skatt men det måste finnas en balans där jag upplever att antingen ska skatten sänkas eller så måste den kommunala servicen bli bättre.

 

— Åre kommun behöver bygga/underlätta byggande för hyresbostäder så att fler kan flytta hit.

 

— Lekplatser, det finns nästan inga lekplatser idag! Och när vi själva försöker ordna lite kul för barnen (ex. studsmatta) så får vi inte ha det för hyresvärden. Var ska då barnen leka? Det är många barnfamiljer som flyttar härifrån på grund av det. 

 

— Ett bredare arbetsliv. Nu finns det mest jobb inom hotell och restaurang, om man inte kan (ingen utbildning t.ex.) eller vill (har en annan utbildning) så finns det få andra jobb att söka och få.  

 

— Ett bredare fritidsutbud för all de som bor här som har andra intressen än skidåkning, cykling och vandring. Exempelvis inom musik. Lokaler som är tillgängliga att låna/hyra för aktiviteter/verksamheter. Fler mötesplatser. Bättre hjälp att starta och driva föreningar. 

 

— Vi vill se folk på gatan, vi vill träffa andra människor. Större utbud av olika typer av jobb, fler affärer, lekplatser och fler bostäder gör att fler vill flytta hit och då blir det mer människor i rörelse ute på gatorna. Brist på detta gör att folk flyttar härifrån.  

— Kommunen måste ta ett större ansvar för att bygga, i alla falla driva på. Känns inte som att det finns det intresset. Det blir yngre och yngre politiker och då finns inte dessa perspektiv utifrån vi äldre medborgare med. Man måste i tid ta tag i dessa typer av byggnationer. KPR har en viktig roll, vi bör vara ett remissorgan, men så fungerar det inte idag. Vi får inte vara med och påverka på riktigt. Blir oftast att vi får reda på när det redan är gjort.  

 

— Det handlar om pengar och om prioritering av pengar. Vi hör hela tiden hur det är besparingar och neddragning ex. inom förskolan. Då vill jag veta var de pengar som spars in läggs någonstans. Att det finns en tydlighet och transparens i vad som då istället prioriteras. Brist på kunskap om detta skapar misstro idag, är belysningen tänd längre i Åre pga. att det finns turister där, prioriteras de på bekostnad av oss som bor året runt i Mörsil och vår upplevda otrygghet? 

 

— Det Åre kommun gör nu är ett bra första steg, att prata och lyssna på medborgare! Viktigt då med återkoppling! Vad hände där i december? Att få ta del av någonting, hur blev resultatet. Och vad har politikerna för plan med detta? 

 

— Det första är att försöka få bort alla grejer som folk är missnöjda med: infrastruktur (gäst och boende), bostäder (eller brist på), skola och förskola. Sen beror det förstås på vem man frågar hur missnöjda de är. Vissa tycker är att det är rätt okej som det är medan andra tycker det är total katastrof beroende på hur berörd men är. Det är ofta de grejerna man hör när folk pratar om kommunen; det där borde de ju fixa säger de, varför gör de inte det? Är det brist på pengar eller är det organisation eller tycker man inte att det behövs fixas? Tidsaspekten i det har folk väldigt svårt att greppa också, att det kan ta så lång tid att lösa.

 

— Bygga lekplatser till barnen. Fler affärer.

— Bättre kommunikationer och serviceutbud i mindre orter så att man kan och vill bo i ex. även i Kall, Hallen osv. 

 

— Tycker det mesta är bra, men en sak jag har tänkt på är att jag åkte alltid till ungdomsgårdarna i Åre och Undersåker och träffade folk där. Det skulle varit roligt om det fanns aktiviteter här i Hallen som folk från resten av kommunen kom hit och besökte. Det skulle vara kul med något som lockar här också, t.ex. som skidtävlingen Västjämtska eller en riktigt bra ungdomsgård. Så att folk lär känna och gilla den här delen av kommunen också. 

 

— Det som händer här hänger på att personer engagerar sig. Det är klart att det kan bli motigt om man är ensam och får göra mycket själv. 

 

— Tycker att kommunen borde bjuda in ungdomar och andra när man ska bygga något för att fråga hur man ska göra det. T.ex. om man ska bygga en parkering, då skulle man ju kunna göra nåt metallstaket runtomkring som går att använda för att skejta. Det är bra att bjuda in alla möjliga olika människor till såna möten. 

 

— Jag tänker att det finns två typer av turister, de som hyr boende en-två veckor per år och de som äger ett fritidsboende och kommer på besök flera gånger per år. Jag tycker att vi borde fundera mer på hur vi kan få dessa kategorier att bidra till utvecklingen. Turistskatt är ju tydligen svårt att få till, men det skulle vara det bästa för mer långsiktiga gemensamma satsningar. Det skulle kunna skapa en pott för större satsningar. Nu är det mer gemensamma småsatsningar som t ex att alla företagare uppmanas att bidra till att utveckla strandremsan. 

 

— Skulle också vilja utforska vilka kravställningar vi ska ha på stora exploatörer. Det blir skevt när någon gör en stor etablering och tjänar jättemycket pengar, men samtidigt ökar belastningen på övriga samhället. 2050 har vi hittat en balans mellan exploatering och utveckling av byn. Smartare ekonomiska lösningar så att vi slipper tjafsa om pengar. Det är ofta kärnan i gnissel idag. 

 

— Åre kommun måste också våga att vara stolt och kommunicera det. Ställa sig på en scen och berätta hur bra de är. T.ex. genom att hitta inflyttade familjer som hittat ”det rosa livet”, göra ett reportage om det och kommunicera ut det i världen. Viktigt att våga lyfta det som är bra. Ibland viss överdrift, men effekten blir en självuppfyllande profetia. Kommunen kommer bli bättre genom att berätta bra saker om sig själv. 

 

— Jag önskar också att vi kunde hitta ett långsiktigt sätt att gemensam arbeta med Åre Destination. Det är svårt att förstå varför inte kommunen kan vara med och betala för destinationens arbete, åtminstone som medlem. Det skulle ge ett bra samarbete på riktigt. Nu deltar kommunen i styrelsen och är med och tycker, men betalar ingenting. Det är skevt och det blir gnissligt. Önskar att vi kunde hitta en bra väg fram för ett mer likvärdigt samarbete. 

 

— Kommunen bör ta höjd för att fortsätta utvecklingen av demokratiarbetet. Borde satsa på att ha de bästa politikerna, t.ex. genom att skapa bra förutsättningar, bra karriärmöjligheter, bra ersättningar. 

 

— Viktigt med balansen (som är svår) att jobba långsiktigt samtidigt som man får saker och ting gjorda. Min förhoppning är att visionen blir så skarp och träffsäker att den gör att man kommer till beslut och därmed snabbare till handling. Idag tycker jag att frågor kan hamna i riktiga långbänkar. 

 

— Visionen ska ge ett tydligt svar på: Varför finns Åre kommun? Då blir visionen ett närvarande styrverktyg som aktivt används vid beslut. Den ger svar och sparar därmed både tid och energi.

 

— Det här med medborgardialoger är jättebra, att både politiker och tjänstepersoner kommer ut till bygderna och lyssnar på folk. Skönt och viktigt att det finns en kanal in till kommunen. OBS! Viktigt att detta arbete sträcker sig längre än en mandatperiod. Behöver vara en långsiktig satsning och överenskommet över partigränserna. En valfråga i sig. 

 

— Bemötande från tjänstepersoner vid kontakt med kommunen är oerhört värdefullt. Att kunna förvänta sig och få vägledning och lotsning, absolut inte att det ska vara lagöverträdelser från kommunens sida. Man ska följa lagen, men bedömning måste ske i proportion till situationen. T.ex. om det är små fel som gör att en småskalig mathantverkare får kraftiga viten. Det är inte rimligt. Det drar undan mattan för småföretagaren. Viktigt för kommunen att komma ihåg att de allra allra flesta faktiskt vill göra rätt. De behöver bara rätt stöd och vägledning för att förstå och klara av det. 

 

— För att skapa begriplighet behöver en löpande dialog pågå mellan politiker, tjänstepersoner, medborgare. Kommunens inställning måste vara att de jobbar för medborgaren. Bra exempel är Skatteverkets ledord: Lätt att göra rätt. 

 

— Skulle också tycka om att politiken kan svara på frågan ”Vad vill ni på lång sikt?” och att de har en vision för varje bygd. Politikerna ska vara ”visionsmotorer”. Det skulle också skapa tydlighet och begriplighet. T.ex. om det skulle komma ett beslut på att lägga ner skolan i Hallen. Det kommer vara opopulärt, men om man då kunde visa på en långsiktig utvecklingsplan för bygden, ”så här har vi tänkt utveckla Hallen under de närmaste 10 åren” och att skolnedläggningen är nödvändig för att nå dit. Då tror jag det skulle landa bättre. 

 

— Det är mycket som jag ser det. Backa tillbaka till 90-talet. EU-projekt som gjorde att samtliga bygder kunde anställa en bygdeutvecklare. Sedan även en central anställd. Det var massor av aktivitet t.ex. Lantbruksrikstad. Håbis, vindkraftverk i Kall, Kretsloppshuset m.m. är exempel på produkter av detta. Nu förväntar sig kommunen att vi ska vara nyttiga idioter och bara jobbar ideellt! Vi äldre kanske ställer upp på det men det kommer vara svårt att få ungdomar att jobba ideellt. Ska vi ha utveckling ska vi också vara beredd att betala för det vi efterfrågar. Kalls intresseförening, Samägarn, Håbis ek. förening, alla bygger på ideella insatser. Om föreningen vill utvecklas så måste den bedriva kommersiell verksamhet, som man blir bunden av. Ska man ha utveckling måste man ha stor frihet. 

 

— Sen förstår jag att kommunen inte kan, att det finns gränser, ”vi bygger en skola ute i tjottahejti” det kommer ju inte gå för att locka inflyttare. Men däremot att jobba med utveckling så att det skapar lust att bo där. En plats attraktionskraft utgörs av väldigt många delar. Vi måste ha en mångfald av verksamheter i hela bygden. Vi måste ha resurser för att utveckla. 

 

— Jag är mycket inne på det här med nätverkande, t.ex. co-work Tingshuset våning 4. Vi som satt där fick inspiration av varandra. Idéer uppstod hela tiden, och vi fick alltid tips av varandra. Jag ser en risk med att fler och fler jobbar hemifrån. Därför finns det ett stort behov av co-working. T.ex. skulle man kunna ha en co-working lokal i varje bygd. Den ska vara öppen för företagande och gymnasieelever, SFI m.fl. Då skapas nätverkande på ett naturligt sätt. Det skulle till och med kunna ersätta behovet av prao. Det här är ju fullt möjligt att dra igång redan idag. Kommunen kan tillhandahålla lokaler.

 

— Uppmuntra folk att flytta hit och bygga hus/bostäder på andra platser än Åre/Duved. Förenkla för människor att bygga enligt ovan, gör det mer attraktivt och lönsamt för fler att bygga på andra platser i kommunen, så fler bostäder i Järpen.  

 

— Tänka sig in i andra målgrupper, ex. tillgänglighetsfrågan kopplat till Kabinbanan. De diskussioner som överhuvudtaget förs handlar om Kabinbanans kapacitet som lift, men det är också en tillgänglighetsfråga för de som inte kan hoppa mellan olika liftar för att ta sig upp, men som ändå har rätt till Åreskutan. Den aspekten nämns knappt ens. Utan det är bara ”den är inte effektiv”, det bär sig inte ekonomiskt, men det handlar mer om vilka ska få använda den då? Den är inte bara en symbol på ett vykort utan står för så mycket mer. Att tänka sig in i andras situation, ex. en person som älskar natur och friluftsliv men som kanske inte har så lätt att röra sig längre.

— Jag tänker bara på gemenskap. Det är så viktigt för mig. Hjälps vi åt att få ihop den här kommunen så blir det gemenskap. Kul om alla kände sig som en del av hela kommunen. Det skulle nog göra stor skillnad. Att man kunde locka folk att besöka andra ställen i kommunen. Då skulle man nog mer kunna känna ”jag hör hemma här”, fast i hela kommunen. 

 

— Skapa trygghet tillsammans.

 

— En plats man kan bo på året runt på ett hållbart sätt, där det finns bostäder, arbete och vettig fritidssysselsättning. Allt det där pågår ju hela tiden och har gjort det så länge det har funnits folk här i dalgången och det finns ingen quickfix utan det är en pågående process. Få bort allt det där som folk retar sig på (bristande infrastruktur, bostadsbrist, förskola/skola) så skulle det bli bättre stämning. Att fler tycker om att bo här och fler vill besöka området.  

 

— Dels att var och en har ett eget ansvar, att t.ex. hitta ett jobb och betala skatt, men också att kommunen tar initiativ till olika aktiviteter/insatser (ex. som städdagen i Mörsil, eller att bygga en lekplats) som människor kan och har ansvar för att då tacka ja till att delta i. Att vi hjälper varandra i sånt. Att kommunen ber medborgarna om hjälp i såna saker.

 

— Det betyder precis det som vi håller på med, med arbetet med Åre kulturarena, en arena och mötesplats för kultur. Att vi är flera personer som vill samma sak och så försöker vi få det att hända. Och det är ju Åre bra på, oavsett vad man gör. Tillsammans är också de som har en relation till Åre. Åre är ett nav i kommunen för där är det lättare att nå ut till fler men alla de platser i kommunen som jag tycker om har jag alltid sett att de hör till Åre. Jag ser inte Åre bara som den lilla byn utan tänker in olika platser som betyder något för mig i Åre.  

 

— För mig betyder detta en trygg tillvaro, ett tryggt samhälle. Man ska aldrig vara rädd för att berätta vem man är. 

 

— Inför val ska politiker ut och diskutera konkreta frågor och synas.

 

— Kommunen ska bidra till att skapa visionsmöten för att träna medborgarna i respektfulla samtal, t.ex. i mellanvalsperioden. Diskutera centrala frågor såsom ”Hur vill vi leva tillsammans här”. Behöver inte alls vara lika omfattande process som i Mörsil, men samma princip.

 

— Det borde finnas en fadder för varje bygd i kommunstyrelsen. 

 

— Kommunen bör vara nyfiken och snabb på att fånga upp lokala initiativ, tillvarata dem, hjälpa till och stötta. Inte problematisera! En väg in, skapa vägar för att utveckla bygderna.

 

— Tillsammans med medborgarna är vi kommunen.

 

— Vad den här strofen betyder för mig är exakt det jag pratade om nyss; dialog och resurser. 

 

— Att yngre som äldre få tycka till och få med sina perspektiv.

 

— För mig betyder det ett mångkulturellt samhälle med folk från olika länder. Jag hoppas att vi kan fortsätta skapa ett mångkulturellt samhälle, eller ett ännu bättre mångkulturellt samhälle. 

 

— Att man är med och bidrar till det hållbara. Alla är med. Åre har blivit lite nischat, bara de som har pengar. "Alla" är inte bara de som har råd att bo i centrala Åre. Att man tänker på det när man bygger så att det inte bara blir lyxlägenheter, även de som bor/växer upp där ska kunna leva kvar. Ny byggs det bara lyxlägenheter. Roligt om det är mer blandat, barnfamiljer med mångfald och blandad sammansättning bland boende och besökare.

— Att fundera innan man gör, för sedan kan det vara försent

 

— Kollektivtrafik som är enklare att använda och som det går att passa tider med.

 

— De som bor här och de som kommer hit som gäster ska uppleva att här är det snyggt och fint och det verkar fungera så bra här och det finns så mycket bra grejer att göra.  

 

— Utvecklingen av elfordon, ex. elskotrar kan innebära att de som inte gillar skotrar idag blir lite mer positivt inställda. Samma sak med bilar. Hållbart då är det ju miljömässigt, men det kommer folk vara vana vid hemifrån. Det ska vara hållbart var man än bor/besöker.  

 

— Att det byggs så lite som möjligt på själva fjället. Inga vindkraftverk på fjället, men på höjder i skogsmark är det okej. Där det redan är exploaterat på fjället, där kan man tillåta mer. 

 

— Ett hot mot ungdomen är bostadsbrist och prisnivån. Det är jätteallvarligt. Jag har ju anställda som knappt har någonstans att bo. Det är ju bostäder det hänger på om de ska kunna fortsätta vara kvar här och jobba här.

 

— Att de som går ut gymnasiet överhuvudtaget känner att här kan man faktiskt fortsätta bo.  Det är så många andra som flyttar in så det kanske inte är så att befolkningen minskar på grund av bostadsbrist men jag tycker ändå att det inte känns bra att en kommun inte kan erbjuda boende till de som är födda och uppväxta här. 

 

— Hållbar är ett ord som jag håller på att spy på snart. Det kan ju vara hållbart på massa olika sätt. Men om man ska tänka hållbart för befolkningen så måste man ju tänka in kommande generationer t.ex. hur ska ungdomar som t.ex. växer upp i Åre och som vill vara där, hur ska de kunna vara i Åre där lägenheterna kostar 7 miljoner? Att det ska vara hållbart socialt. Mycket fokus är ju på miljö, vilket numera borde vara alldeles självklart, det borde man inte ens behöva prata om eller lyfta som mål. Det är väl självklart att man ska tycka att det är viktigt, eller självklart när man bygger nya hus, vägar osv. Det borde vara självklart nu så att man kan börja prata mer om hållbarhet på mera existentiella plan, som tillgänglighet, levnadsvillkor för kommande generationer, åldrande befolkning, kultur och kulturarv när de ideella krafterna som bär upp detta idag dör ut. 

 

— Jag tror på gemenskapen, jag säger det igen. Nu är det alltför uppdelat. Tänk vad enkelt om alla bara accepterade varandra. 

 

— Man måste vara tolerant åt alla håll, både de inom och de utanför rådande norm. Förmå att vara förtjust över olikheter och glädjas åt varandra.

 

— Vi samverkar, kommun, politik, region, näring m.fl. Samverkan med respekt för varandra! Fin samtalston. Alla ska uppleva att det blir bättre. Vi ska vara stolta över varandra och oss själva. Alla delar/aktörer bidrar tillsammans. Inte genom dåliga kompromisser utan man hittar en gemensam lösning. Bra, stark vision och målbild för 2050.

 

— Nyckel är naturen. Vi ska utveckla Åre men hållbart för alla. Vi kan inte heller ha utveckling på bekostnad av andra, t.ex. att ungdomar blir lidande pga. utvecklingen. Utvecklingen måste takta så att allt hänger med. Inga kortsiktiga genvägar för ekonomisk vinning. Ett bra exempel är cykellederna som vi har tagit fram i Björnen. När vi gör något så ska vi göra det till 100%. Väga in alla delar. Vi borde också bli bättre på att engagera unga i vår utveckling. Vi som bor här är huvudsakliga skälet till platsens attraktivitet. 

 

— Det finns en gräns, ett maximum för användandet av jordens resurser. Det borde vara självklart vid det här laget. Det borde vara obligatoriskt att alltid jobba för klimatet och miljön. Åre kommun ska vara en miljömedveten kommun. Intressant med avvägningar t.ex. gällande matinsamling för miljöns skull. Det är ju bra, men det bästa måste ju ändå vara om alla hade egna komposter. Nedskräpningen i naturen måste stoppas, fimpar, snusar mm.

 

— Sen måste det ju finnas en rimlighet i vardagen, t.ex ett vettigt avstånd till förskola. Den sociala hållbarheten.

 

— Då det gäller ekonomisk hållbarhet måste naturresurser som tas härifrån ersättas. Det ska gynna oss. Det måste bli slut på kolonialväldet! Ta t.ex. Ragunda, vad får de tillbaka för all vattenkraft? Hur ser vi egentligen på att resurser som finns i naturen?

 

— Ordet hållbarhet tål jag inte längre. Det gödslas med det överallt. Ett ord måste få substans för att betyda nåt. Det här säger allt men ingenting. 

 

— Grundbegreppet hållbarhet är ju något som håller länge. Kan vara en sko, skjorta, kjol eller vad du vill. Badhuset är 50 år nu. Det mesta original. Det är hållbarhet. Man måste vara så konkret som möjligt. Måste vara varsam om det. Leanprojekt är ett exempel som inte var hållbart för kommunen. Kostade mycket, men ledde inte till något. Satsningar måste leda till ett resultat. Det är lätt att gå vilse, inte ser skogen för alla träd. 

 

— Att man ser möjligheter och använder folks kunnande. Tillsammans gäller ju alla. Det är inte att en grupp ska prioriteras, det innebär att alla ska vara med. 

 

— Hållbarhet har mer blivit en klyscha idag. Den ska ske på lokal nivå, utifrån lokala initiativ.

 

— Att vi har en politik som gör att vi inte förstör naturen och miljön, fjällmiljön genom att bygga sönder den. Att vi fortsätter skapa jobb så att folk som kommit hit för att de gillar att åka skidor vill vara kvar här. Att vi utökar utbudet av saker att göra så att man kan vara här längre/andra tider på året. Så att det finns jobb året runt också.   

 

— Om vi hjälper varandra att göra de saker som vi vill ha i kommunen. Då skapar vi en hållbar framtid för alla.  Hållbar framtid = miljö, alla = att det ska vara tillgängligt för alla, ekonomin ska inte avgöra om man har tillgång till det eller inte.  Alla = inte bara människor, utan även djuren. 

— Det är där vi bor.

 

— Det låter så vackert, men vi behöver bli bättre på att ta hand om miljön och vår natur, fler innovativa lösningar som gör att vi blir bättre på det.  

 

— Ja det är en storslagen fjällmiljö som då också måsta bevaras, att man inte bygger bort det mysiga, att man inte hela tiden tänker på ekonomisk tillväxt. Det är det som är den stora faran på något sätt. Plötsligt vill ingen vara här längre för att det är för mycket folk, eller för höga hus. Samtidigt är jag inte emot utveckling på det sättet, det kan finnas snygga höga hus också. Men att man är lite varsam om det man har. Att expandera betyder inte alltid utveckling. Att bromsa kan vara utveckling. Att få in även social hållbarhet i utvecklingen. Då blir det också naturligt att koppla in kultur och kulturarv i det tänket. Då behövs det mer av det. Här behöver kommunen, destinationsbolag m.fl. ta ett större ansvar för att få in det. Det finns ju ex. nästan inga offentliga miljöer i Åre där man kan vara utan att behöva handla, eller äta eller betala något.

 

— Fjällen. Det är ju det viktigaste vi har i den här kommunen. Men det är nästan för mycket turister nu. Vi invånare blir nästan bortglömda. 

 

— Varför måste man utvidga och bygga mer om det redan går bra för kommunen? Är det ett självändamål att bli fler invånare? Fler invånare betyder ju ökat behov av service = ökade kostnader. Varför är det bra? Varför är det målet? Kanske skulle man stoppa utbyggnaden i Åre och bygga mer här istället. Det flyttar ju in fler barnfamiljer här och det börjar bli riktigt trångt på skolan.

 

— Jag förstår att det är viktigt med turismen och Åre, året runt och det där, men senaste åren har gjort mig orolig över det slitage i naturen som turismen åstadkommer. Naturen är inte vår att slita sönder! Om den här utvecklingen fortsätter till 2050 så kommer vi som bor här inte må bra. Allt hänger ju ihop. Om det blir mer slitage och mer nedskräpning så slutar ju folk att bry sig. Vi måsta värna naturen likväl som relationer.

 

— Vi behöver göra turismen uppmärksam på ansvaret att röra sig i naturen. Att platsen är till låns. Bättre om man kan främja och förebygga slitage istället för att komma med förbud och arga naturvårdare. Bygga på förståelse och respekt mer. Vi bor i en fantastisk miljö men med ett mycket känsligt ekosystem. 

 

— För mig är det känslan av hänförelse. Känslan, upplevelsen av att komma upp på en fjälltopp. Viktigt att fjälltoppen alltid får vara en sådan plats. Viktigt att analysera vad som skulle kunna ta bort den känslan, t.ex. om Åreskutans topp skulle exploateras med butiker, restauranger, boende. Det drar uppmärksamheten bort från storslagenheten. Det enkla, karga och vilda, det värdet behöver paketeras. Det motsägelsefulla är att upplevelsen att storslagenhet och hänförelse, kommer med ett visst mått av ansträngning. Det förstärker upplevelsen att få kämpa lite. Tror att gästerna behöver skapa sin egen upplevelse. Vi ska inte bli en nöjesfabrik, utan de ska vara med och skapa värdet av sin vistelse. Växa, bli nöjda över sig själva. Vi ska sträva efter aktiva, ej passiva besökare. 

 

— Det är för mycket folk i fjällen nu. Fjällen har ett värde i sig själv och ska inte ses som en produkt att tjäna pengar på. Att vistas i fjällen är förknippat med ett stort ansvar. Man borde behöva ett körkort för att få vara i fjällen, vissa grundkunskaper måste man ha. Vi ska vara ödmjuka över att vi har fjällen att vistas i som gäster. Det har förändrats från förr, nu förväntar sig fjällvandrare hotellstandard under fjällvistelsen. Trist när all service måste finnas överallt. Användandet av fjällen är också problematiskt för samerna. Det är ju en jättestor fråga som vi måste hantera. 

 

— Ja, då har jag tänkt på det att det finns faktiskt ganska många i kommunen som inte lever i storslagen fjällmiljö. Jag har också läst första sidan på hemsidan, hur man beskriver Åre kommun. Samma sak där. Problemet är att det finns folk som inte kan identifiera sig med det. 

 

— Det är ju den miljön man aldrig ser för att man är hemmablind. Inte förrän man kommer till Norge blir man hänförd. Ändå saknar man fjällen när man inte är hemma. Fjällen har en stor betydelse för det som är hemma. 

 

— Jag tänker på skidbackar och skidåkning och på så vis vore det bättre om det gick att hitta något annat ord än fjällmiljö. Det är inte alla som håller på med skidåkning. Jag tycker om natur och att vandra men samtidigt vill jag se folk och ha affärer så det blir lite smalt med fjällmiljö. Samtidigt är det många turister som kommer hit och som vi lever av, på grund av fjällmiljön. Men man kan göra fjällmiljön mer tillgänglig och enklare att använda.

 

— Bevara, så att det fortsätter vara en storslagen fjällmiljö. Inte bygger överallt, utan att man bevarar. Balansen mellan utöka och bevara. Hållbar miljö. Så att inte det kommersiella tar över helt. Att man tar vatten från sjön för att göra konstsnö, jag gillar ju det men att det inte tar över helt. Och nu funderar man ju snarare i termer som kommer vi ha någon snö i framtiden? Den global uppvärmning påverkar. Miljömålen från Agenda 2030 att kommunen och individ är med och bidrar till det. Att hela Sverige, EU och världen är med och jobbar kring det. Viktigt att inte göra något nu som vi sen inte kan ändra/återställa/göra något åt i framtiden. 

— Jag bidrar för att jag tycker att det är kul, t.ex. med Trollingen, Glá musikfestivalen. Det är kul när det händer något. Jag vill ju att byn ska leva, att fler ska vilja bo här. Då är det ju enkelt för mig att lägga några timmar på det. Sen är det ju roligt också. 

 

— Mitt/mina intressen/passioner är det som gör att jag bidrar till förändring till viss del, utifrån de möjligheter jag har. Jag tycker också att det är en demokratisk grundrättighet att kunna vara delaktig i det samhälle där man lever, att man har nån möjlighet att kunna påverka eller föra fram åsikter. Jag är inte så idealistisk av mig så men jag tycker att det är viktigt att människor får säga vad de tycker.  

 

— Jag vill men tycker det är svårt/krångligt, ex. att åka kollektivt, öppettiderna på ÅVC.

 

— Jag brinner för en friskare värld. Åre kommun kan vara ett andningshål för andra, för alla att ta del av. Ska inte spela någon roll om man har mycket pengar eller ej. Man ska kunna komma hit och få ny kraft och energi. Bli hänförd, få kraft av naturen. 

 

— Jag tror att bidra själv är det enda hållbara, uthålliga sätt att bygga tillsammans.

 

— Tidigare ansågs det ju att konkurrens var det bästa för utveckling, men nu har forskning visat att samarbete och mångfald är de viktigaste faktorerna.

 

— Min grundinställning, min tro, livssyn och syn på naturen grundar sig i samarbete och mångfald.

 

— Viktigt att politikerna själva avspeglar respektfullt bemötande i hur de beter sig mot varandra.

 

— Jag är redan motiverad. Har alltid varit aktiv. Det kommer från min uppfostran och bakgrund. Jag sitter med i styrelser och engagerar mig. Tycker det viktigt att man engagerar sig i sin bygd. Det ger en tillhörighet, identitet. En samhörighet med andra människor. Frågan är hur man får människor engagerade? Det motiverar mig. T.ex. uppstår det en kris, skolan ska läggas ner. Då blir det engagemang. Men sen då när det inte händer något? I vardagen? Då måste vi ha en plan att arbeta efter. Vi måste ha kommunen med oss och resurser. Inte bara pengar utan know-how, och dialog med kommunen, t.ex. utvecklingsutskottet. 

 

— Det är att jag har sett så många dåliga exempel. Det ger mig drivkraft att förändra.

 

Medborgardialogerna resulterade i ett förslag på en visionsberättelse som antogs av kommunfullmäktige i december 2021 och som nu är en del av vision 2050.

Ladda ner och läs hela rapporten om visionsberättelsen:
pdf Visionsberättelse Vision 2050 (1021 KB)

Under perioden oktober 2020 – januari 2021 genomfördes en medborgardialog i Mörsil kring frågan – hur vill vi leva tillsammans i Mörsil? Deltagare i medborgardialogen var boende i Mörsil, förtroendevalda politiker och tjänstepersoner på Åre kommun.

 

Dialogen resulterade i tre konkreta aktiviteter att genomföra i syfte att hantera identifierade utmaningar i Mörsil kring ”mellanmänskliga möten och mötesplatser” samt ”ansvar, inställning och inkludering”.

 

1. Vårstädning
Att tillsammans i mixade grupper vårstäda och göra fint i Mörsil och på så vis möta varandra och bygga broar mellan olika grupper av människor – som ett sätt att öka gemenskapen och samhörigheten med varandra och tillhörigheten och stoltheten för Mörsil.

 

2. Mörsil i Mitten
Att aktivera den ekonomiska föreningen ”Mörsil i Mitten”. En paraplyorganisation och struktur för att koordinera och kanalisera det engagemang och den vilja som finns hos Mörsilbor, föreningar och företagare till en gemensam kraft för utveckling av byn.

 

3. Skolan i mitten i Mörsil
Skolans lokaler är en resurs, som ska göras tillgänglig för gemensamma aktiviteter där skolan kan bli mer levande och ett nav i byn och kan fyllas med till exempel musik, relationer, engagemang, läxläsning, matlagning mm. Där skolan utvecklas till en plats vill vara och där relationer stärks mellan skolpersonal, elever, vårdnadshavare och bybor.

 

 

Redan 2019 tog Åre kommun initiativ till en medborgardialog kring frågan ”hur vi vill leva tillsammans i Mörsil?”. För att få en heltäckande bild av hur man såg på frågan samlades perspektiv in från så många håll som möjligt, även från dem som vanligtvis sällan deltar i debatten. Samtal och intervjuer genomfördes med nästan 70 personer, både medborgare i Mörsil, tjänstepersoner och förtroendevalda i Åre kommun. Intervjuerna sammanställdes i en perspektivrapport med citat och sammanfattningar av samtalen.

 

pdf Perspektivrapport Mörsil (1.68 MB)


Perspektivrapporten användes sedan som underlag vid dialogmöten som genomfördes vid fyra tillfällen under oktober 2020-januari 2021. Vid dialogmötena deltog inbjudna medborgare i Mörsil, förtroendevalda och tjänstepersoner i Åre kommun. I sammansättningen av dialoggruppen var målet att få med personer i gruppen som representerade de olika perspektiven som framkom i rapporten och för att på så sätt få en så god representation av perspektiv som möjligt. Dialoggruppen prioriterade tillsammans vilka av utmaningarna som var mest angelägna och meningsfulla att arbeta vidare med.

 

Dialogmöten

Vid det första mötet utgick dialoggruppen från perspektivrapporten och prioriterade vilka teman som gruppen ville fördjupa sig i och arbeta fram åtgärdsförslag för. Gruppen valde att fortsätta arbeta med ”Mellanmänskliga möten och mötesplatser” samt ”Ansvar, inställning och inkludering”.

Vid det andra mötet jobbade deltagarna i mindre grupper och tog fram förslag på aktiviteter att genomföra inom de två olika områdena. Följande förslag togs fram:

 

1. Byfest – gårdsfest
2. Temakvällar - skolans lokaler
3. Sportkvällar –ej tävling/träning, familjeturneringar
4. Växthuset!
5. Värdskap i Mörsil/Faddersystem
6. Vårstäda Mörsil, fixa och göra fint – tillsammans!
7. Mindre café på Ica och OK/Q8
8. Skolans lokaler på helg/kväll
9. Lokala ledare!
10. ”Gå med” - Mötas på promenad – nyanländ och äldre
11. Mörsil i Mitten
12. Vi är Mörsil - vår gemensamma berättelse
13. Kampanjen Säg ja – häng med

 

Under det tredje dialogmötet gjorde gruppen en prioritering av vilka föreslagna aktiviteter som de ansåg var mest angelägna, meningsfulla och genomförbara. Gruppen valde då att jobba vidare med och fördjupa arbetet kring aktiviteterna:
- Byfest/gårdsfest
- Mörsil i Mitten
- Temakvällar i skolans lokaler (en sammanslagning av förslag 2 och 8)
- Värdskap i Mörsil/Faddersystem/Gå med (en sammanslagning av förslag 5 och 10)
- Vårstäda Mörsil, fixa och göra fint - tillsammans.

 

På det sista dialogmötet arbetade gruppen vidare utifrån denna lista och beslutade att prioritera  genomförande av tre aktiviteter; vårstädning, Mörsil i mitten samt Skolan i mitten i Mörsil.


Har du frågor eller vill veta mer om medborgardialogen i Mörsil? Kontakta Hanna Moback, 0647-162 47, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

 

Vi främjar migrationens möjligheter genom att driva ett projekt som medfinansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.