Natur

Alkohol och droger

Åre kommun arbetar aktivt för att förebygga alkohol- och drogproblem hos ungdomar. För ett starkt och brett förhållningssätt och hantering av alkohol och droger hos ungdomar har en policy med tillhörande handlingsplan tagits fram i samarbete mellan skola, elevhälsa, fritid, integration, hälsocentraler, kyrkan och polis. Den används av skolorna, elevhemmet, boende för ensamkommande flyktingbarn, fritidsgårdarna och kyrkans ungdomsverksamhet. På föräldramöten i åk 7-9 informeras föräldrar varje år om hur de kan försena alkoholdebuten hos ungdomar enligt den forskningsbaserade metoden effekt.org.

Är du orolig för att någon i din närhet har alkohol- eller drogproblem är du välkommen att kontakta Barn- och elevhälsan. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Effekt.org
Barn- och elevhälsan
Drogsamordnare: 0647 – 168 89
Trygg i Åre

Brister i föräldraskap

Barn har rätt till omtanke, kärlek och respekt under sin uppväxt. Beroendet av vuxna i omgivningen är centralt för att utvecklas som människa. Ibland har en eller flera föräldrar av olika anledningar inte förmåga att räcka till med omvårdnad, mat eller skjuts till skola. En förälder kanske är hotfull, våldsam eller frånvarande. Eller känner du som barn eller förälder någon som lever under sådana förhållanden. Som förälder är det ibland skrämmande att erkänna för sig själv att man inte räcker till för sitt barn. Våga höra av dig till individ- och familjeomsorgen för stöd, genom kommunikation skapas förtroende och förutsättning till förbättring.

Som barn kan du tala med en lärare, skolsköterska eller annan vuxen i din närhet som du har förtroende för. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Föräldrastöd
1177 – brister i föräldrastöd
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647 – 164 10
Barn- och elevhälsan

Dyslexi

Dyslexi är en svaghet i vissa språkliga funktioner som leder till svårigheter att lära sig läsa och skriva. Orsakerna till dyslexi är förmodligen ärftliga faktorer på samma sätt som till exempel bollsinne och musikaliskt gehör. Dyslexi har ingenting med intelligens/begåvning att göra.

Läs- och skrivsvårigheter kan också ha andra orsaker. Svårigheterna kan bland annat bero på syn- eller hörselproblem, bristfällig undervisning, koncentrationssvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet). Oavsett orsaken till dina läs- och skrivsvårigheter har du som elev har rätt att få extra hjälp i skolan. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsanBUP – Barn- och ungdomspsykiatri
BUH – Barn- och ungdomshabilitering

Dödsfall

Om en nära anhörig har gått bort och du behöver någon vuxen att samtala med, vänd dig till elevhälsan på din skola. På varje skola finns ett elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsan
Barn och ungdomspsykatri (BUP), BUP
BRIS - Barnens Rätt i Samhället, 116 111 eller bris.se

Ekonomiskt stöd

En del barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. En familj som har hamnat i en ekonomiskt besvärlig situation kan ansöka om försörjningsstöd som är den juridiska termen för socialbidrag. Ekonomiska problem kan handla om att familjen knappt har pengar för att täcka livets nödtorft som mat, hyra, el och kläder. Det kan också innebära att man klarar att täcka de materiella nödvändigheterna, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som avviker från sociala normer och skälig levnadsstandard. Föräldrar anses enligt lag vara försörjningsskyldiga för sina barn fram till dess de fyllt 18 år eller avslutat gymnasieskola.


Kontakt:
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647-164 10

Funktionsnedsättning

En funktionsnedsättning innebär att en person mer eller mindre har nedsatt förmåga att fungera intellektuell och/eller fysiskt. Vissa föds med funktionsnedsättning medan vissa får dem till följd av en olycka eller sjukdom.
Nedsättningen kan också vara under en kortare period eller under hela livet. Läs mer om olika typer av funktionsnedsättningar, stöd och hjälp på 1177.

Läs mer/kontakt:
1177
Barn- och elevhälsan
LSS-enheten, 0647-161 00

Ilska och utbrott

Att bli arg och känna ilska ibland är en normal instinkt. När ilskan inte kan kontrolleras eller går ut över en själv, andra människor inom familjen, bland vänner, på skolan eller arbetet bör man få hjälp att förstå vad som orsaker ilskan och stöd att ändra på belastande livsförhållande samt hitta sätt att hantera ilskan på ett annat sätt. Okontrollerad ilska påverkar både din och omgivningens hälsa negativt. På varje skola kan elever vända sig till elevhälsoteam bestående av kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog. Om du behöver hjälp och stöd, kontakta någon i hälsoteamet på din skola.

Läs mer/kontakt:
Barn och elevhälsan
BUP – Barn- och ungdomspsykiatri

Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647-164 10

Kriminalitet

Av olika skäl kan man hamna i situationer som leder till att man gör kriminella handlingar. Det innebär att man på något sätt bryter mot lagen, som till exempel att man gör ett inbrott eller skadar andra. Domstolen beslutar sedan om man har gjort ett brott och vilket straff man ska få. Det står också i lagen. Om du är under 15 år och gör ett brott kan du inte straffas, men polisen kan ingripa. De tar då kontakt med dina föräldrar och socialtjänsten. Från 15 års ålder kan du bli straffad om du begår ett brott. Även om det bara är en person som begår brottet påverkas ofta hela familjen på olika sätt. Kanske känner man skam och skuld över det som har hänt, även om man själv inte har gjort något. Om en förälder gör ett brott är det aldrig barnets fel. Du får tycka om din förälder precis så mycket du vill även om du själv eller andra tycker att det var dåligt att göra själva brottet.

Läs mer/kontakt:
UMO – din ungdomsmottagning på nätet
1177 – Stöd och hjälp för barn och unga i Jämtlands län

Kris i livet

Du kan behöva stöd eller hjälp vid olika tillfällen, ibland är det kris i livet och behovet av hjälp varierar. Därför erbjuder socialtjänsten stöd och råd genom flera verksamheter. Känner du dig osäker på vilket stöd du behöver, kontakta individ- och familjeomsorgen så hjälper vi dig. Är du elev kan du också vända dig till någon i elevhälsoteamet på din skola.

Läs mer/kontakt:
UMO – din ungdomsmottagning på näte
1177 – Stöd och hjälp för barn och unga i Jämtlands län
Barn- och elevhälsan

Mobbing eller kränkande behandling

När man blir illa behandlad av människor runt omkring en kallas det mobbning. Mobbning kan vara viskningar, blickar, skratt, knuffar, slag, elaka ord mm. Det kan också vara taskiga sms, mejl eller inlägg på facebook. Mobbning kan också vara att någon blir utfryst bara för att man t.ex. inte klär sig som andra tycker att man ska klä sig, eller för att man ser ut på ett speciellt sätt.

Det är när det händer flera gånger och får den som behandlas illa att må dåligt som det räknas som mobbning. Den som blir utsatt för mobbning kan känna sig rädd, ledsen och kränkt. Man kan förstås bli ledsen och må dåligt om det bara händer en gång, även om det inte kallas mobbning. Men för den som blir mobbad under en längre tid kan det påverka självkänslan och man kan känna sig väldigt ensam. Alla vuxna inom skolan har som uppdrag att stoppa alla former för mobbing eller kränkande behandling. Du kan alltid vända dig till din mentor eller lärare för hjälp. På varje skola finns också elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsan
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647-164 10

Problem i skolan

Barn tillbringar en stor del av sin tid under många år i skolan. Skolan ska vara en trygg plats där man utvecklas som person, lär sig saker och har viktiga vuxenkontakter utanför hemmet. Trivs man inte i skolan kan det finnas många olika orsaker till det. Ibland har orsaken med själva skolan att göra och ibland handlar det om annat.

Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som man kan byta tankar och erfarenheter med. Ibland kan man själv hitta orsaken till att man känner som man gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver man andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Man ska inte behöva må dåligt i sin skola. Om du behöver hjälp och stöd kan du alltid kontakta din mentor/klasslärare eller elevhälsoteamet på din skola bestående av kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsan

Riskbruk och missbruk

Begreppet riskbruk innebär att det finns risk att ett beteende kan utvecklas till ett beroende. Genom att hantera ett riskbruk kan svåra skador undvikas. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för frågor kring missbruk och kan ge stöd, råd och motivation. Mobiliseringen mot droger är Region Jämtland Härjedalens samordning av insatser för att minska droganvändandet och öka tryggheten i länet. mobilisering.nu vänder sig till föräldrar och ungdomar för råd och stöd. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Lugna gatan Åre är ett fryshusprojekt som sedan sommaren 2015 ingår i Åre kommuns ordinarie verksamhet. Ungdomar ansöker själva till att få delta, några rekryteras. Varje år utbildas ca 15 ungdomar i grupputveckling, konflikthantering, ledarskap, individ- och familjeomsorgens uppdrag, polisens uppdrag med mera. Målet är att hitta sin väg i livet med Lugna Gatan-gruppen, Fryshusets nätverk i ryggen samt coachning och träning i sitt eget ledarskap.

Läs mer/kontakt:
Missbruk, beroende och våld
Lugna Gatan
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647 – 164 10
Mobilisering.nu
Barn- och elevhälsan

Sexuella övergrepp

Om någon eller några kränker någon annan med sexuella handlingar, mot dennes vilja, begås ett sexuellt övergrepp. Det är bara du själv som bestämmer över din egen kropp, ingen annan. Ingen har rätt att göra något sexuellt mot dig mot din vilja. Är du under 15 år är det också brottsligt att som vuxen eller jämnårig göra något sexuellt med eller mot dig, oavsett om du själv vill eller inte. Om du utsatts, utsätts eller känner någon som utsätts för sexuella övergrepp kan du höra av dig till Barn- och elevhälsan, Individ- och familjeomsorgen eller polisen. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647 – 164 10
Barn- och elevhälsan
SOS alarm, 112

Skilsmässa

Alla kan få problem i sina nära relationer någon gång i livet. Många har föräldrar som har skilt/ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv. Om du som elev behöver hjälp och stöd kan du alltid vända dig till elevhälsoteamet på din skola. Där kan du träffa kurator, skolsköterska, specialpedagog eller psykolog.

Familjerådgivningen erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd som ger er möjlighet att hitta nya vägar. Samarbetssamtal som socialtjänsten erbjuder syftar till att vara ett stöd för föräldrar att tillsammans komma överens om hur barnets situation ska utformas. Samarbetssamtalen bygger på frivillighet och registreras inte i socialregistret.

Läs mer/kontakt:
Barn och elevhälsan
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647-164 10
Läs om familjerådgivningen

Skolfrånvaro

Frekvent och långvarig frånvaro från skolan är en signal om att något inte är bra och ska alltid tas på allvar. Om man är borta ofta/länge från skolan påverkar det ens framtida liv på ett negativt sätt. Hur man trivs i skolan hänger ofta ihop med hur skolarbetet går. Olovlig frånvaro kan ha många orsaker t.ex. morgontrötthet, problem med skolarbetet, mobbning, svårigheter i det sociala samspelet, missbruk, oro för sin/sina föräldrar osv. På varje skola kan elever vända sig till sin mentor/klasslärare eller elevhälsoteam bestående av kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog. Om du behöver hjälp och stöd, kontakta någon i hälsoteamet på din skola.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsan

Stress

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som är bra när man behöver göra något snabbt. Om kroppen inte hinner återhämta sig kan stressen bli ett problem. Stress är den känsla som uppstår när man känner att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när man har för höga krav och förväntningar på sig. Som att man inte får tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan eller på jobbet, samtidigt som man till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med olika fritidsaktiviteter. På varje skola finns elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Barn- och elevhälsanIndivid- och familjeomsorgens expedition, 0647-164 10

Våld och övergrepp

Om du upplevt att du eller någon i din familj blivit hotad, slagen eller hört/sett bråk i din närhet kan du få träffa en vuxen och tala om dina upplevelser. Vid akut behov av hjälp vid exempelvis övergrepp, hot eller misshandel. Kontakta SOS alarm, 112.

Kommunen ger bland annat stöd via träffar i Trappan, där barn och unga mellan 4 – och 20 år får berätta om sin upplevelse under individuella samtal. Individ- och familjeomsorgen erbjuder också hjälp och stöd för att hantera våld i hemmet, kränkningar eller om en partner eller förälder kontrolleras psykiskt eller fysiskt. På varje skola finns också elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, specialpedagog och psykolog som du kan vända dig till om du behöver hjälp och stöd.

Läs mer/kontakt:
Individ- och familjeomsorgens expedition, 0647 – 164 10
Våld i nära relationer
Trappan
BRIS telefon, 116 111
Barn- och elevhälsan

Vad är vad?

Barn och ungdomspsykatri (BUP). Här tar man emot barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år med allvarliga psykiska problem. BUP verkar för att identifiera, förebygga, lindra och bota psykiska besvär.

BRIS kan alla under 18 år ringa, maila eller chatta för att prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ingen kan se att det är du som ringer eller att du har ringt. Du behöver inte tala om vem du är och du bestämmer själv vad du vill prata om. Om du vill kan du också skriva till en vuxen på BRIS eller chatta i BRIS-chatten.