Vad är egenkontroll? 

Alla som driver en anmälningspliktig verksamhet omfattas av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Det innebär att ni är skyldiga att ha en dokumenterad egenkontroll. I egen-kontrollen skriver ni ner vilka rutiner ni har och hur ni arbetar för att förebygga miljö- och hälsorisker. Syftet med egenkontrollen är att ni ska få ett verktyg för att skydda människors hälsa och miljön på bästa sätt. 

De krav som ställs på egenkontrollen beror på storleken och riskerna med er verksamhet. För att egenkontrollen ska vara ett bra verktyg för er verksamhet är det viktigt att ni ser till att den är aktuell och uppdaterad. På framsidan av detta blad finner ni en modell för hur ni kan arbeta med er egenkontroll. Det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning så att alla i organisationen vet vilka rutiner de ansvarar för. Det blir extra viktigt när ansvaret är fördelat på flera inblandade.

Rutinerna i egenkontrollen ska ge er svar på: 

  • Vad ska vi göra?
  • När ska vi det göra det? 
  • Hur ska vi göra det?
  • Vem ska göra vad?
  • Vilka risker finns och hur förebygger vi dem?

Dokumentera egenkontrollen

Här följer några exempel på vad ni behöver dokumentera skriftligt i egenkontrollen av er verksamhet.

Verksamhetsförändringar
Skriv rutiner så att ni anmäler förändringar i verksamheten till miljöavdelningen, exempelvis om ni startar solarium eller utökar med fler bassänger. Ni ska även anmäla om ni lägger ner delar av eller hela er verksamhet. 

Utbildning
Skriv ned hur personalen får kunskap om de rutiner och risker som de berörs av. Exempelvis är det viktigt att de som städar vet hur deras arbete påverkar badvattenkvalitén. Dokumentera hur ni ser till att alla i organisationen har tillräcklig kunskap inom miljö-, hälso- och smittskydd. Skriv ned vilka kurser ni gått.

Lokalen
Dokumentera hur ni arbetar för att upp-täcka samt förebygga fukt och mögelskador. Det ska framgå vad ni gör om ni upptäcker problem. Kontrollen kan exempelvis ske i samband med skyddsrond. Skriv ned hur underhållsplanen ser ut för lokalerna. 

Bad- och duschvatten
Skriv ned vilka prover ni tar och hur ofta ni tar proverna. Lämpliga parametrar och intervall för provtagning finns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad (FoHMFS 2014:12). Beskriv också hur provtagningen ska ske. Spara analysprotokollen så att ni kan visa dem för tillsynsmyndigheten. Ni behöver även skriva ner hur ni kontrollerar temperaturen på varmvattnet med hänsyn till risk för tillväxt av legionella. 

Funktionalitet och underhåll
Dokumentera rutiner för hur ni utför drift och kontroll av teknisk utrustning. Ange hur ni genomför tillsyn av reningsanläggningen. Beskriv rutiner för kalibrering, backspolning av filter, larm, doseringsutrustning med mera. Det är viktigt att ni journalför detta löpande.  Beskriv även hur reningsanläggningen är uppbyggd och vad den har för kapacitet. 

Avvikelser eller brister
Skriv ned vilka rutiner som gäller vid oväntade händelser som t.ex. föroreningar i vattnet. Ni ska anmäla driftstörningar till miljöavdelningen i Åre kommun. Driftstörningen kan till exempel bestå av att riktvärdet för mikroorganismer överskrids, fukt och mögelskador upptäcks eller läckage av kemikalier. Kontakta miljöavdelningen genom att ringa 0647-161 00 och be om att få tala med en miljö eller hälsoskyddsinspektör. Dokumentera arbetet med att åtgärda brister som miljöavdelningen eller ni upptäckt i er verksamhet.

Ventilation
Skriv ned hur ni kontrollerar att ventilationen fungerar som den ska. Till exempel ska det framgå när ni gjorde senaste obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) och när nästa ska ske.

Ni behöver beskriva hur ni säkerställer att ventilationsflödena tillräckliga för belastningen. Det ska också framgå hur ni sköter ventilationsanläggningen, exempelvis hur ofta ventilationskanalerna ska rensas och filtren ska bytas. 

Smittskydd
Dokumentera hur ni arbetar för att förhindra smittspridning. Det behöver bland annat framgå hur ni ser till att badgäster tvättar sig innan de badar.

Städning och rengöring
Skriv ned vad som ska städas, hur ofta det ska ske och vem som ska utföra det. Det ska även framgå hur städutrustningen ska göras ren och förvaras. Ni behöver också beskriva vilka rutiner ni har för rengöring av badleksaker, bassänger, bottensugning, skvalprännor, utjämningstankar med mera.

Farligt avfall
Dokumentera vilka typer av farligt avfall ni har, hur ni förvarar det och hur ni blir av med det. Om ni vill transportera avfallet själva måste ni anmälan detta till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Spara en kopia av bekräftelsen på anmälan i er egen-kontroll. Läs gärna mer om avfall på vår webbplats, http://are.se/miljotrafik/avfallatervinning.

Hushållsavfall
Dokumentera uppgifter om avfallsabonnemang. Ni ska ha kommunal hämtning av hushållsavfallet. 

Källsortering
Skriv ned hur ni sorterar era förpackningar (kartong, metall, glas och plast) och retur-papper.

Kemiska produkter
Dokumentera hur ni väljer, förvarar och hanterar kemikalier. Många kemikalier behöver exempelvis förvaras invallade. Ni ska ha aktuella säkerhetsdatablad för de kemikalier som innebär risker ur hälso eller miljösynpunkt. Ni kan få dessa från er leverantör. Ni ska även ha en kemikalieförteckning med uppgifter om produktens namn, användningsområde, riskklassificering och i vilken omfattning ni använder produkten.

Hantering av reklamationer och felanmälningar
Dokumentera hur ni hanterar klagomål på verksamheten. Det kan både röra sig om synpunkter från badgäster och era egna felanmälningar till fastighetsägaren/förvaltaren.

Intern revision
Skriv ned när ni reviderar er egenkontroll och när det ska göras på nytt. Det behöver framgå vem som ansvarar för revideringen. Det är viktigt att alla som berörs av egenkontrollen uppdaterar rutinerna löpande så att de stämmer, annars fungerar inte egen-kontrollen som det är tänkt.

Risker i verksamheten 
Ni ska regelbundet undersöka och bedöma riskerna med er verksamhet ur hälso och miljösynpunkt. 

Genomför riskbedömningen i flera steg och dokumentera den. 

1. Identifiera vilka risker och faror för miljön och människors hälsa som kan finnas i er verksamhet.  Områdena som tas upp i egenkontrollen kan vara ett stöd för att identifiera relevanta risker. 

2. Uppskatta riskernas storlek. Hur stor är sannolikheten att händelsen inträffar och hur stor blir konsekvensen? 

3. Väg samman sannolikhets- och konsekvensbedömningen för att avgöra vilka risker som är allvarliga och inte. Allvarliga risker behöver åtgärdas snarast. 

4. Ta fram en åtgärdsplan för de risker som inte åtgärdas omgående. 

5. Följ upp åtgärderna.

6. Gör en ny riskbedömning.

Tips på informationsmaterial och webbplatser

Folkhälsomyndigheten

Sökväg: Livsvillkor & levnadsvanor → Miljöhälsa och hälsoskydd → Inomhusmiljö, allmänna lokaler och platser → Bassängbad och hälsorisker samt skötsel

Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om bassängbad (FoHMFS 2014:12)

Folkhälsomyndighetens handbok (2006): Bassängbad  Hälsorisker, regler och skötsel

Hygien, smittskydd och miljöbalken  objektburen smitta

Konsumentverket

Sökväg: Publikationer → Regler per område och bransch → Sport, fritid och skyddsutrustning → Vägledning för badanläggningar