En enskild avloppsanläggning ska ha tillstånd. Anmälan krävs även när det är ett BDT (Bad, disk och tvätt) -avlopp och för eget omhändertagande av latrin.

Det krävs längre gående rening än slamavskiljning. Det vill säga att avloppsanläggningen måste ha en rening efter slamavskiljaren, t.ex. infiltration, markbädd eller ett minireningsverk. Så kallad stenkista, sjunkbrunn eller liknande samt dräneringsrör räcker alltså inte.

 

Tillståndsprövningen tar ca 6 veckor från och med att ansökan är komplett. Saknas uppgifter kommer kompletteringar att krävas och det tar längre tid. Har den aktuella fastigheten grannar i närheten (inom ca 150-200 meter) kan dessa behöva höras och då tar det längre tid.

Lämna därför in din ansökan i god tid!

En trekammarbrunn är en slamavskiljare. Med det menas att den skiljer fasta och flytande delar i avloppsvattnet, så det som rinner ut ur brunnen kan renas i en infiltration eller någon annan typ av reningsanläggning.

I en slambrunn samlas allt som spolas ner i avloppet.  I den första kammaren hamnar allt slam som kommer från huset. Vattnet trycks sedan in i andra kammaren och dit kan även lite slam följa med. När vattnet till sist hamnar i tredje kammaren bör det vara så gott som fritt från slam, eftersom det är detta vatten som ska gå ut i infiltrationen.

En del av det som spolas ner sjunker ner till botten och bildar bottenslam. Längst upp ligger flytslammet som utgörs av avföring, toalettpapper och andra flytande material. Flytslammet bildar med tiden en slamkaka som hela tiden byggs på. Mellan slamlagren samlas vattnet.

T-röret som ska finnas i varje brunn gör att det bara är vattenlagret i mitten som tillåts lämna brunnen. Vattnet som passerat t-röret går till fördelningsbrunnen vars funktion är att fördela vattnet till spridningsledningarna i infiltrationen. 


Infiltration är en del av avloppsreningsanläggningen. Infiltrationsanläggningen består av en fördelningsbrunn som leder vattnet vidare ut i rör, vanligast två eller tre stycken. Rören har hål på undersidan så att vattnet kan sippra ner i ett lager av grus och sand som renar vattnet ytterligare innan det kommer till grundvattnet som klart och rent vatten.

Rören avslutas med en luftning över markytan. Detta för att mikroorganismerna som lever i anläggningen och bryter ner näringen i avloppsvattnet ska få syre. (För att ha en bra funktion och inte få problem med lukt är det nödvändigt att det även finns en luftning av toaletten på huset.) Infiltrationsanläggning ska ha den storlek som behövs så att den kan ta emot det vatten som släpps ut. En standardstorlek för ett hushåll med 5 personer är 30 kvadratmeter men det är ganska vanligt att den behöver vara större (storleken är beroende av markens möjlighet att ta hand om vattnet). Det är viktigt att avståndet mellan botten på infiltrationsanläggningen och högsta grundvattennivån i marken är minst en meter för att reningen ska fungera.

Det finns olika typer av brunnar; 1-, 2- och 3-kammarbrunnar samt tank. Den vanligaste slamavskiljaren är 3-kammarbrunnen. I dag finns en mängd olika modeller, se avloppsguiden.se

En sluten tank släpper inte ut något avloppsvatten utan måste tömmas på både slam och vatten. En sluten tank ska ha larm som visar när det börjar bli fullt.

Brunnar som har en toalett ansluten till sig måste vara av typen trekammarbrunn. Den har en bättre avskiljning mellan vattnet och slammet, genom att den upprepar avskiljningen två gånger till innan vattnet leds vidare till infiltrationen.

Om brunnen bara används för bad-, disk- och tvättvatten kan man ha en 2-kammarbrunn.

Avskiljarens storlek avgörs av antalet människor anslutna till avloppet och vilken sorts avloppsvatten som anläggningen ska hantera: antingen endast bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten), eller i kombination med WC.

Normalt behövs en volym på cirka 2 kubikmeter per hushåll för WC avlopp. Om slamavskiljaren ska ta emot enbart BDT-vatten behöver den inte vara lika stor som om den tar emot avloppsvatten från WC.

En större slamavskiljare (3 eller 4 kubikmeter) än de rekommenderade ger en säkrare avskiljning, och därmed en längre livslängd på efterföljande markbädd/infiltration. Detta kan vara värt att tänka på då det i kommunen finns många fritidshus som kan ha dubbla antalet användare under till exempel högsäsongen.

Enligt Naturvårdsverket kan en infiltrationsanläggning i normalfallet hålla mellan 10-20 år. Om avloppsanläggningen sköts exemplariskt och markförhållanden, utformning, belastning är de rätta kan livslängden i vissa fall uppgå till 30 år.

  • Slamavskiljaren måste tömmas regelbundet för att minska risk för igensättning av infiltrationsanläggningen. Slamtömning en gång per år rekommenderas för permanentboende eller fritidshus som nyttjas frekvent.
  • Kontrollera att det endast finns flytslam i den första kammaren och att t-rör finns och är intakt. Om det finns flytslam i övriga kammare fungerar inte brunnen som den ska. Då kan den behöva tömmas oftare eller repareras.
  • Vätskenivån i slamavskiljaren ska inte vara över utgående ledning. Om den är det, tillkalla hjälp av kunnig entreprenör.
  • Översyn av infiltrationen, dvs. titta att det inte står slam i fördelningsbrunn eller vatten i luftningsrören. Om det gör det är det dags att ersätta befintlig infiltration, vilket kräver en ny ansökan.
  • Se till att det inte växer buskar/träd över infiltrationen och att det inte rinner ut vatten på sidan av infiltrationen. 1-2 ggr/år.
  • Översyn av pump, om en sådan finns i anläggningen.
  • Om det luktar påtagligt från slamavskiljaren fungerar sannolikt inte ventilationen som den ska. Kontrollera att ventilationens röranslutningar har fri öppning.

Om slammet kommer in i infiltrationen beroende på att t-rör saknas eller brunnen töms för sällan täpps de små fördelningshålen i infiltrationsrören igen och vattnet kan inte rinna ut i marken. Till slut blir det då översvämning i brunnen och i värsta fall trycks avloppsvatten in i huset.

Slam kan rensas bort genom spolning. Denna typ av spolning är inget man gör själv då den kräver särskild utrustning. Spolning är dock ingen garanti att det åtgärdar anläggningen. När infiltrationen inte längre kan ta emot ert avloppsvatten behöver den bytas ut. Du behöver göra en ny infiltrationsanläggning vilket är en tillståndspliktig åtgärd.

Det beror på vilken teknik som används och hur det ser ut på din tomt.

 Kommunen kan inte tipsa om någon speciell entreprenör av konkurrensskäl.

En avloppsanläggning ska uppfylla dagens krav på rening. Om en avloppsanläggning inte uppfyller kraven får samtliga fastighetsägare till fastigheten ett beslut om förbud mot att släppa ut avloppsvatten från fastigheten. 

Från angivet datum i beslutet får inget avloppsvatten släppas ut från fastighetens avloppsanläggning. Du som fastighetsägare har tiden fram till det angivna datumet på dig att utföra åtgärder. Bedömningar av åtgärdstiden görs utifrån risk (typ av utsläpp och lokalisering) och typ av bristande rening. Större risk och ingen rening ger kortare åtgärdstid. Lägre risk och en mindre bristande rening ger längre åtgärdstid.

Om du fått ett beslut om förbud så träder det i kraft på angivet datum. För att inte bryta mot förbudet kan man göra på olika sätt:

  • Åtgärda eller anlägga en ny enskild anläggning OBS! Sök tillstånd!

  • Anlägga en gemensam anläggning OBS! Sök tillstånd!

  • Välja att ej ha inkopplat vatten till sin fastighet.

  • Plugga avloppet

Förbudet upphör att gälla när Miljöavdelningen Åre kommun har meddelats att en ny eller åtgärdad avloppsanläggning har anlagts.