Kommunarkivet tar hand om kommunens minne och förvaltar därmed den information som tillkommit under årens lopp. Arkivet är vidare en viktig del i utvecklingen av hur vi nu och i framtidgen hanterar den information som vi skapar eller tar emot.

Arkivverksamheten grundar sig på Tryckfrihetsförordningen och därmed ”offentlighetsprincipen”. Tryckfrihetsförordningen antogs första gången 1766-12-02, som världens första och den nu gällande är från 1949.

Enligt arkivlagen ska en myndighets arkiv bevaras, hållas ordnat och vårdas så att det tillgodoser:

1. rätten att ta del av allmänna handlingar,
2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
3. forskningens behov.

Kommunens arkiv består av dess allmänna handlingar jämte de handlingar som i övrigt arkiverats. Kommunens arkiv är en del av det nationella kulturarvet. I princip är alla kommunens handlingar allmänna då de antingen upprättats eller inkommit och är förvarade av kommunen. De allmänna handlingarna är en del av kommunens arkivbestånd i den stund de tillkommer och är färdiga. En del handlingar är belagda med sekretess, exempelvis med hänsyn till person. Detta regleras i sekretesslagen.


Åre kommuns arkivreglemente fastställdes av kommunfullmäktige år 1995. Reglementet kommer att omarbetas.
I reglementet finns övergripande bestämmelser för allt som rör
dokumenthantering och arkivering.


I kommunen finns en arkivmyndighet, vilken motsvarar Riksarkivet för kommunen. Arkivmyndigheten väljs sedan 1 januari 2015 direkt av kommunfullmäktige. Arkivmyndigheten består av tre ledamöter (2015-2018: Peter Bergman, Leif Nord och Daniel Danielsson). Kommunarkivarien är föredragande och sekreterare.

Arkivmyndigheten har till uppgift att utöva tillsyn och ta emot handlingar för arkivering från kommunens olika myndigheter m.fl. Vid varje kommunal myndighet (motsv.) skall finnas en arkivansvarig och vid enheterna en eller flera arkivredogörare.

icon Åre kommuns arkivreglemente (140.4 kB)