Avfall & återvinning

Passa på att ställ ut ditt grovavfall vid årets grovavfallsinsamling under vecka 20-21. I år kommer vi att köra före sopbilarna och ta reda på det avfall som går att sälja vidare på Återbruket, en verksamhet i vår regi som nyligen startat upp på återvinningscentralen i Järpen.

Vi ger ditt skräp nytt liv istället för att det blir avfall, se exempel på bilden. Vill du inte att ditt skräp ska gå till Återbruket, märk det ”skräp” så tar sopbilen det som vanligt istället. Läs mer under månadens tips om grovavfall.

Passa på att ställ ut ditt grovavfall vid årets grovavfallsinsamling under vecka 20-21. I år kommer vi att köra före sopbilarna och ta reda på det avfall som går att sälja vidare på Återbruket, en verksamhet i vår regi som nyligen startat upp på återvinningscentralen i Järpen.

Vi ger ditt skräp nytt liv istället för att det blir avfall, se exempel på bilden. Vill du inte att ditt skräp ska gå till Återbruket, märk det ”skräp” så tar sopbilen det som vanligt istället.

 

Vad gör vi mer?

För att uppnå bästa avfallshantering arbetar vi för att sträva uppåt i EU:s avfallstrappa. Det är ett EU-direktiv som beskriver hur avfallet ska tas om hand på bästa sätt för miljön.

* I första hand strävar vi efter att förebygga och minimera avfall som uppkommer.

*I andra hand återanvänder vi produkter. Det innebär bland annat att låna böcker på bibliotek eller köpa och sälja begagnat, vilket vi gör via Återbruket.

 

Det vi inte kan återanvända materialåtervinns. Genom att återvinna olika typer av material sparar vi på jordens resurser och spar även energi jämfört med nyproduktion. I Sverige finns producentansvar på en mängd olika produkter, detta för att stimulera producenterna att ta fram produkter som är lämpliga för återvinning. Detta gäller bland annat för förpackningar, tidningar, batterier, däck, elektronik med mera.

 

Det som inte går att återvinnas eldas i förbränningsanläggningar där man utvinner energin i materialet som el och värme.

 

I sista hand deponeras det avfall som inte går att ta om hand på annat sätt, det innebär att avfallet läggs på en soptipp. På soptippen hamnar det avfall som man inte kan använda som en resurs vilket är det allra sämsta alternativet för miljön. I Sverige deponeras mindre än 1 % av avfallet.

Genom att kompostera ditt matavfall

* minskar du dina kostnader för avfallshanteringen eftersom du inte behöver tömma ditt avfallskärl lika ofta.

* får du fin jord med bra växtkraft

* bidrar du till ett bättre omhändertagande av ditt avfall som återvinns istället för att skickas till förbränning.

 

Att kompostera är inte svårt, det kräver en liten insats men om många gör det får vi en stor miljövinst.

 

Hur börjar jag?

Innan du börjar kompostera måste du ansöka om dispens från att lämna avfallet till kommunen. I blanketten ”Anmälan om eget omhändertagande” anmäler du vilken typ av kompost du tänker använda, hur komposten ska skötas samt hur den färdiga komposten ska användas. Vi tar en avgift på 1195 kr för ansökan, vilket motsvarar en timmes handläggningstid.

 

Varför kostar det?

Enligt avfallsförordningen är den som komposterar annat hushållsavfall än trädgårdsavfall skyldig att anmäla detta till sin kommun. Vi har sedan skyldighet att bedöma om omhändertagandet av avfall sker på ett miljömässigt och hälsomässigt godtagbart sätt.

 

Hemkompostering

Du kan bygga en enkel kompost själv eller köpa en färdig. Det viktiga är att behållaren är skadedjurssäker, isolerad och ventilerad.

 

Bokashi

Bokashi är ett ett nytt sätt att ta hand om matavfall genom att kompostera hemma i köket. Med hjälp av goda mikrober omvandlar du dina matrester till värdefull jordförbättring. Ett par veckor efter matrester lämnat köket och kommit ner i jorden kan du börja plantera.

 

Trädgårdskompost

Ris och kvist samt gräs och löv kan du enkelt kompostera hemma i trädgården utan krav på behållare. Det är inte anmälningspliktigt. Matavfall och/eller latrin får du inte lägga i trädgårdskomposten.

 

Latrinkompostering

Eftersom latrin och fekalier innehåller smittämnen och bakterier får du inte hantera dessa hur som helst. Behållaren måste ha tät botten för att inte förorena grundvattnet. Behållaren ska ha lock som skyddar mot regn och snö samt skadedjur men samtidigt släpper in tillräckligt med luft.

Läs mer om kompostering.

En av de stora frågorna inom avfallsbranschen just nu är hur vi ska hantera och vad vi ska göra med textilavfallet. Stora volymer går till förbränning varje år. Vi svenskar slänger i snitt 8 kg textilier per person varje år i det brännbara hushållsavfallet.

 

Textil är ett komplext material som kräver mycket energi, vatten och kemikalier vid tillverkning. Därför finns det stora miljövinster med att samla in slitna eller trasiga textilier som inte är återbrukbara till materialåtervinning istället för att de ska förbrännas som avfall. Idag finns ingen textilåtervinning i Sverige utan textilierna skickas till bland annat Tyskland där de sorteras efter material och skick. Textilier som inte kan återanvänds kan man använda som isolering eller göra trasor av till industrier.

Du kan göra en stor insats för miljön genom att rensa ur din garderob och lämna kläderna till second hand eller byta kläder med andra som växt ur eller tröttnat på sina kläder. Ett enkelt sätt för att få överblick i garderoben är att vända galgarna med alla plaggen som hänger i garderoben. När du sedan tar ut ett plagg hänger du tillbaka galgen rätt. På så sätt kan du hålla koll på vilka plagg du har använt sedan du hängde om galgarna. Plagg du inte använt det senaste året kommer du förmodligen inte att använda framöver.

I Åre kommun kan du lämna in kläder hos bland annat hjälporganisationer. Andra textilier kan du lämna i Återbrukets container på återvinningscentralen i Järpen.