Avfall & återvinning

Bild på soptunnor

När det är snö och kallt kan soppåsarna lätt frysa fast i sopkärlet. Att påsarna fryser fast beror ofta på att soppåsen är varm och lite fuktig när den läggs i ett kallt kärl. När påsarna har frusit fast i kärlet försvåras tömningen och det kan bli sopor kvar i kärlet.

Några tips för att minska problemet med fastfrusna soppåsar:

- Låt blött matavfall rinna av i slasken innan det läggs i soppåsen.
- Ställ ut soppåsen och låt den kallna eller frysa till lite innan den läggs i kärlet. Sätt gärna en hink över för att inte locka fåglar.
- Skaka regelbundet på kärlet och peta loss eventuellt fastfrusna påsar.
- Se till att kärlet är väl rengjort och torrt innan det fryser på.

För att underlätta tömningen av sopkärlet uppmuntras invånarna i Åre kommun att skotta ordentligt runt sopkärlet och dra av snön som ligger på sopkärlets lock. Då minskar också risken att kärlet ramlar efter att det har blivit tömt.

Om du lägger förpackningar i ditt kärl för brännbart avfall skickas de till förbränning. Genom att sortera dem rätt, det vill säga lämna dem på återvinningsstationen kan vi istället göra nya förpackningar av materialet. Vi sparar både på miljön, energi och pengar genom att återvinna förpackningsmaterialet. Dessutom är det faktiskt lag på att du måste sortera dina förpackningar.

När du köper en förpackning i affären betalar du för att den ska återvinnas. Lägger du dina förpackningar i kärlet för brännbart betalar du för det igen. Efter årsskiftet höjer vi tömningsavgiften för ditt brännbara avfall från 65 kr till 80 kr per tömning. Det gör vi på grund av ökade kostnader men också som ett led i vår miljöstyrande taxa där vi uppmuntrar fler till att sortera bättre.

 

Den 19 november varje år är det FN:s internationella världstoalettdag då sanitetsproblem uppmärksammas runt om världen. 

 

I Sverige har vi tillgång till både toaletter och rent vatten, men vi måste bli bättre på att ta hand om det vi har. Tyvärr behandlar vi våra avlopp som sopnedkast – det måste vi sluta med!


”Att spola rätt är lätt”

I toaletten får man bara spola ner kiss, bajs och toapapper. Tyvärr spolas andra saker ner i toaletterna än det som de är avsedda för, något som påverkar reningen av avloppsvattnet markant.


På reningsverket i Järpen har vi till exempel stora problem med hushållspapper, våtservetter och tygtrasor som spolas ner i toaletten istället för att det slängs i sopkärl eller liknande.


”Att spola rätt är lätt” – tack för din hjälp!

Sverige är bland de bästa länderna i världen på att återvinna kartong och wellpapp. Var tredje pappersförpackning i våra livsmedelsbutiker är tillverkad av återvunnet material.

Förpackningar av papper lämnar du in på återvinningsstationerna (ÅVS). Till exempel:

* mjölk- och juiceförpackningar

* mjöl- och müslipåsar

* pastakartonger

* toapappersrullar

* vadderade kuvert

* presentpapper

 

Återvunna förpackningarna transporteras sedan till ett pappersbruk som återvinner dem till nya pappersförpackningar. Massa- och papperstillverkningen för återvunna pappersförpackningar kräver mindre energi än nyproduktion. Jämfört med nyproduktion går endast en tredjedel av energin åt.

Alla förpackningar som återvinns i Sverige motsvarar drygt en miljon träd, det är miljömässigt lönsamt och en vinst för oss alla.

Metallförpackningar återvinns på återvinningsstationerna (ÅVS)

Förpackningar av metall lämnar du in på förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinningsstationer. Till dessa förpackningar räknas till exempel tuber, konservburkar, kapsyler, lock och aluminiumfolie med mera. Se till att förpackningarna är rengjorda och tomma.

 

Sprayflaskor och raklödderflaskor kan lämnas hit om de är pystomma, annars sorteras de som farligt avfall.

 

Metallförpackningarna hämtas av Lundstams som samlar in alla förpackningar i vår kommun. Förpackningarna transporteras sedan vidare till en sorteringsanläggning. Där delar man på aluminium och järn som sedan går vidare till smältverk och återvinns till ny aluminium och nytt järn.

 

Metall återvinns på återvinningscentralerna (ÅVC)

Metall som inte är förpackningar samlas in på våra återvinningscentraler. Till metallavfall räknas produkter som innehåller mer än 70 % metall, till exempel cyklar, stekpannor, paraplyer med mera.

 

Värmeljuskoppar räknas också som metall. Ta loss vekeshållaren om den är gjord av järn så att hela produkten kan återvinnas.

 

De metaller som samlas in i vår kommun skickas till Kuusakoski i Gävle för sortering och vidare återvinning.

 

Återvinning av aluminium

När vi återvinner aluminium sparas 95% av energin jämfört med vid framställning av ny. Om alla aluminiumförpackningar återvinns sparar vi lika mycket energi som krävs för att värma upp 8500 småhus ett helt år.

 

Återvunnen aluminium har samma kvalitet som nytillverkad och kan återvinnas hur många gånger som helst. Förpackningar av stålplåt skyddar varor mot ljus och bevarar vitaminer i mat. De är lätta att sterilisera och tål långa transporter.

”PLOGGA är en folkrörelse som går ut på att plocka skräp samtidigt som man joggar. Det går även lika bra att promenera, paddla, åka skateboard, cykla mm. Det hela handlar om att göra något åt vår miljö och hälsa innan det är för sent eftersom vi ser att trenden är negativ just nu. Vi har hittat en lösning på problematiken som gör att det inte längre blir tabubelagt att plocka skräp och städa upp. PLOGGA är attitydsförändrande” skriver PLOGGA på sin hemsida.

 

Nedskräpningen är ett stort problem i dagens samhälle. Genom att hjälpas åt att plocka skräp när vi är ute i naturen bidrar vi till ett renare och tryggare samhälle. Det finns stora kostnader relaterat till nedskräpning, pengar som skulle kunna användas till något bättre. I en skräpig miljö har vi en tendens att skräp ned ännu mer. Plast är ett av de vanligaste materialen och det tar oerhört lång tid innan det försvinner från miljön.

 

Vill du som privatperson eller via förening anordna ett Plogga-event, hör av dig till info@plogga

Passa på att ställ ut ditt grovavfall vid årets grovavfallsinsamling under vecka 20-21. I år kommer vi att köra före sopbilarna och ta reda på det avfall som går att sälja vidare på Återbruket, en verksamhet i vår regi som nyligen startat upp på återvinningscentralen i Järpen.

Vi ger ditt skräp nytt liv istället för att det blir avfall, se exempel på bilden. Vill du inte att ditt skräp ska gå till Återbruket, märk det ”skräp” så tar sopbilen det som vanligt istället.

 

Vad gör vi mer?

För att uppnå bästa avfallshantering arbetar vi för att sträva uppåt i EU:s avfallstrappa. Det är ett EU-direktiv som beskriver hur avfallet ska tas om hand på bästa sätt för miljön.

* I första hand strävar vi efter att förebygga och minimera avfall som uppkommer.

*I andra hand återanvänder vi produkter. Det innebär bland annat att låna böcker på bibliotek eller köpa och sälja begagnat, vilket vi gör via Återbruket.

 

Det vi inte kan återanvända materialåtervinns. Genom att återvinna olika typer av material sparar vi på jordens resurser och spar även energi jämfört med nyproduktion. I Sverige finns producentansvar på en mängd olika produkter, detta för att stimulera producenterna att ta fram produkter som är lämpliga för återvinning. Detta gäller bland annat för förpackningar, tidningar, batterier, däck, elektronik med mera.

 

Det som inte går att återvinnas eldas i förbränningsanläggningar där man utvinner energin i materialet som el och värme.

 

I sista hand deponeras det avfall som inte går att ta om hand på annat sätt, det innebär att avfallet läggs på en soptipp. På soptippen hamnar det avfall som man inte kan använda som en resurs vilket är det allra sämsta alternativet för miljön. I Sverige deponeras mindre än 1 % av avfallet.

Genom att kompostera ditt matavfall

* minskar du dina kostnader för avfallshanteringen eftersom du inte behöver tömma ditt avfallskärl lika ofta.

* får du fin jord med bra växtkraft

* bidrar du till ett bättre omhändertagande av ditt avfall som återvinns istället för att skickas till förbränning.

 

Att kompostera är inte svårt, det kräver en liten insats men om många gör det får vi en stor miljövinst.

 

Hur börjar jag?

Innan du börjar kompostera måste du ansöka om dispens från att lämna avfallet till kommunen. I blanketten ”Anmälan om eget omhändertagande” anmäler du vilken typ av kompost du tänker använda, hur komposten ska skötas samt hur den färdiga komposten ska användas. Vi tar en avgift på 1195 kr för ansökan, vilket motsvarar en timmes handläggningstid.

 

Varför kostar det?

Enligt avfallsförordningen är den som komposterar annat hushållsavfall än trädgårdsavfall skyldig att anmäla detta till sin kommun. Vi har sedan skyldighet att bedöma om omhändertagandet av avfall sker på ett miljömässigt och hälsomässigt godtagbart sätt.

 

Hemkompostering

Du kan bygga en enkel kompost själv eller köpa en färdig. Det viktiga är att behållaren är skadedjurssäker, isolerad och ventilerad.

 

Bokashi

Bokashi är ett ett nytt sätt att ta hand om matavfall genom att kompostera hemma i köket. Med hjälp av goda mikrober omvandlar du dina matrester till värdefull jordförbättring. Ett par veckor efter matrester lämnat köket och kommit ner i jorden kan du börja plantera.

 

Trädgårdskompost

Ris och kvist samt gräs och löv kan du enkelt kompostera hemma i trädgården utan krav på behållare. Det är inte anmälningspliktigt. Matavfall och/eller latrin får du inte lägga i trädgårdskomposten.

 

Latrinkompostering

Eftersom latrin och fekalier innehåller smittämnen och bakterier får du inte hantera dessa hur som helst. Behållaren måste ha tät botten för att inte förorena grundvattnet. Behållaren ska ha lock som skyddar mot regn och snö samt skadedjur men samtidigt släpper in tillräckligt med luft.

Läs mer om kompostering.

En av de stora frågorna inom avfallsbranschen just nu är hur vi ska hantera och vad vi ska göra med textilavfallet. Stora volymer går till förbränning varje år. Vi svenskar slänger i snitt 8 kg textilier per person varje år i det brännbara hushållsavfallet.

 

Textil är ett komplext material som kräver mycket energi, vatten och kemikalier vid tillverkning. Därför finns det stora miljövinster med att samla in slitna eller trasiga textilier som inte är återbrukbara till materialåtervinning istället för att de ska förbrännas som avfall. Idag finns ingen textilåtervinning i Sverige utan textilierna skickas till bland annat Tyskland där de sorteras efter material och skick. Textilier som inte kan återanvänds kan man använda som isolering eller göra trasor av till industrier.

Du kan göra en stor insats för miljön genom att rensa ur din garderob och lämna kläderna till second hand eller byta kläder med andra som växt ur eller tröttnat på sina kläder. Ett enkelt sätt för att få överblick i garderoben är att vända galgarna med alla plaggen som hänger i garderoben. När du sedan tar ut ett plagg hänger du tillbaka galgen rätt. På så sätt kan du hålla koll på vilka plagg du har använt sedan du hängde om galgarna. Plagg du inte använt det senaste året kommer du förmodligen inte att använda framöver.

I Åre kommun kan du lämna in kläder hos bland annat hjälporganisationer. Andra textilier kan du lämna i Återbrukets container på återvinningscentralen i Järpen.