Jämtlands län behöver fler invånare. Vi är ett glest befolkat län som tappat befolkning i perioder sedan 1950-talet. För en framtida positiv utveckling av länet behöver vi bli fler som kan delta i arbets- och samhällslivet. Jämtlands län har idag näst lägst andel utlandsfödda personer i landet.

De senaste 25 åren har länet tappat drygt 7000 personer. Vissa kommuner har tappat så mycket som 25 % av sin befolkning. Riket har under samma period ökat med mer än 1 miljon invånare det vill säga 13,1 %.

Andelen utrikesfödda i Jämtlands län var vid föregående årsskifte 6,6 % mot 15,1% i riket som helhet. Till gruppen utrikesfödda räknas alla som är födda i ett annat land.

Den största möjligheten att öka befolkningen är att öka inflyttningen.

I Jämtlands län kommer 22 000 personer att lämna arbetsmarknaden till 2025 medan det enbart finns 15 000 ungdomar som kan fylla glappet.

Hur jobbar vi?

Åre kommun har en överenskommelse med Arbetsförmedlingen för arbetet med nyanlända. Denna överenskommelse finns för att  göra samarbetet mellan aktörerna mer begripligt för individen.  Vi vill också genom denna säkerställa att de offentliga resurserna används effektivt ur ett samhällsperspektiv.

icon Etableringsreformen (557.67 kB)

Vad gör vi idag?

Åre kommun tar emot ca 100 flyktingar varje år. Dessa människor har fått asyl, det vill säga rätt att stanna i Sverige. Många har tvingats lämna sina länder på grund av krig eller förföljelse . Hur många vi tar emot i Åre kommun regleras i ett avtal mellan kommunen och staten (Länsstyrelsen). Det är människor i alla åldrar, människor som kommer ensamma eller med sina familjer. Vi har även boende för barn som kommer ensamma.

Vi tar i huvudsak emot människor från Somalia, Eritrea, Etiopien, Afghanistan och Iran. Det flyttar hit människor från hela världen, allt från Örkeljunga till Moskva, på eget initiativ. Dessa ingår inte i de 100 vi har avtal kring. Vi erbjuder svenskundervisning (SFI) för alla vuxna som inte har svenska som modersmål och som är skrivna i Åre kommun.

Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen.
Länsstyrelsens hemsida    

Hur går det till?

Arbetsförmedlingen är huvudansvarig för att samordna etableringsinsatserna för flyktingarna. Alla vuxna som ingår i etableringen får en etableringsplan där de 40 timmar i veckan ägnar sig åt aktiviteter för att så snabbt som möjligt komma ut i arbete. De som följer sin etableringsplan har rätt att få etableringsersättning, vilken med underlag från Arbetsförmedlingen betalas ut av Försäkringskassan. Det är alltså inte kommunen som betalar ut ersättning till flyktingarna.

Omkring ett 15-tal länder samarbetar med FN:s flyktingorgan UNHCR för att ge skydd åt flyktingar. Sverige finns med bland dessa och tar varje år emot ca 1 900 kvotflyktingar. Åre kommun räknar med att ta emot 50 kvotflyktingar. varje år.

FN och Migrationsverket intervjuar flyktingar som begärt skydd. Dessa intervjuer sker på plats, ofta i stora flyktingläger runt om i världen. Beslutet om vilka som får skydd baseras på intervjuerna.

När flyktingar som bor på asylboende i Åre kommun fått uppehållstillstånd jobbar inflyttarservice med att bosätta dem i kommunen. Så fort en asylsökande fått uppehållstillstånd ska han/hon bli placerad i en kommun. När inflyttarservice ska hitta att lämpligt boende till den kommunplacerade tar vi hänsyn till deras familjesituation, möjlighet till arbete med mera innan vi placerar dem. Vi räknar med att bosätta ca 50 kommunplacerade från asylboenden varje år.

Vad gör andra?

Migrationsverket har boenden för människor som söker asyl i Sverige. Det kan vara lägenheter eller förläggningsboenden i perioder med många asylsökande. Dessa boenden ansvarar Migrationsverket för både vad gäller personal och placering.