Process Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnadsprocessen är ett samlingsbegrepp för utveckling och utformning av vår fysiska miljö. Processen sträcker sig från övergripande planering till bygglov.
Från planering till genomförande
De olika skedena som ingår i samhällsbyggnadsprocessen påverkar och skapar förutsättningar för nästa skede, på så sätt hänger allt ihop och följer varandra.
Långsiktighet från den övergripande planeringen och samverkan mellan varje skede är avgörande för hur den byggda miljön utvecklas och utformas.
Översiktsplan » Fördjupad översiktsplan » Planbesked » Planprogram » Detaljplan » Bygglov
Översiktsplan
Kommunens mest övergripande dokument vad gäller samhällsbyggnad är den kommunövergripande översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt hur kommunens mark ska användas samt utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen vägleder efterföljande planering och styr kommunens utveckling.
Fördjupad översiktsplan (FÖP)
I vissa områden kan det vara aktuellt att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) som redovisar avsikterna för ett område mer detaljerat än i översiktsplanen. Kommunen avgör själv när det är aktuellt att ta fram en FÖP, men det kan exempelvis handla om ett område där det finns stor efterfrågan på utveckling och kommunen behöver ta ett samlat grepp för att ha framförhållning till den framtida utvecklingen.
Tematisk översiktsplan (TÖP)
Ett tematiskt tillägg används när kommunen vill fokusera på en specifik fråga som påverkar hela kommunen. Det betyder att den övergripande översiktsplanen – som beskriver hur mark, vatten och byggnation ska användas – kompletteras med extra information om just det här temat.
Kommunen kan alltså ändra sin plan genom att lägga till ett tillägg (eller en fördjupning), beroende på om man vill belysa ett särskilt tema eller ett visst område. På så sätt hålls planen uppdaterad och visar hur kommunen avser att hantera både nationella och andra allmänna intressen.
Planbesked
Den som vill utveckla, bygga eller genomföra en åtgärd som förutsätter att en detaljplan tas fram, kan ansöka om planbesked hos kommunen. Det innebär att den sökande har rätt att få svar från kommunen om kommunen har för avsikt att inleda ett planarbete eller inte.
Den sökande lämnar då in en ansökan med karta och beskrivning av åtgärden. Kommunen gör sedan en avvägning om det är lämpligt att påbörja ett planarbete eller ej.
Ett planbesked är skriftligt och ska normalt handläggas inom fyra månader om inget annat meddelas. Om kommunen avser att starta ett planarbete ska planbeskedet redovisa på ett ungefär när arbetet kan starta och en ungefärlig tidpunkt för ett beslut om antagande.
Ett positivt besked innebär endast att kommunen avser inleda detaljplanearbetet, det ger ingen garanti för att detaljplanen kommer att antas.
Planprogram
I många fall är efterföljande steg att upprätta en detaljplan, men i vissa fall där exploatörens förslag eller önskemål omfattar stora områden eller komplexa frågor kan kommunen istället behöva ta fram ett planprogram innan ett detaljplanearbete startar.
Ett planprogram anger utgångspunkter och mål för ett specifikt område och kan sedan delas upp i att bli en eller fler detaljplaner.
Detaljplan
En detaljplan behöver tas fram när större förändringar i bebyggelsen ska göras. Denna reglerar hur ett mark- och vattenområde ska användas.
Detaljplanens plankarta talar om vad man får och vad man inte får göra inom området och sätter reglerna för bebyggelsen inom planområdet. Exempelvis kan detaljplanen reglera byggnaders maximala yta och höjd, antal våningar eller var på en tomt byggnaden får placeras.
I samband med framtagandet av en detaljplan prövas markens lämplighet för ändamålet. Detta görs utifrån en rad olika parametrar som markens egenskaper, dagvatten, kulturmiljö, buller, naturvärden med mera. Ofta behöver flera utredningar tas fram för att ha tillräckligt med underlag för att bedöma om och hur marken är lämplig att bebygga.
En detaljplan är juridiskt bindande och gäller tills den upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
Bygglov
För att sedan kunna uppföra byggnader, tillbyggnader, ändra fasad eller exempelvis ordna parkeringsplatser, upplag eller annat, krävs ett bygglov. Ett bygglov är ett myndighetsbeslut på att en viss åtgärd får utföras på en viss plats och att kraven i plan- och bygglagen (PBL) uppfylls.
Bygglov behövs både inom detaljplanerat område och utanför detaljplanerat område, skillnaderna mellan dessa är att för ett område med detaljplan är många förutsättningar redan prövade och bygglovet ska följa detaljplanens regleringar. För ett bygglov utanför detaljplan görs i stället en fullständig prövning av kraven på lokalisering, placering och utformning, eftersom detta inte gjorts i en detaljplan.
Innan du får börja bygga behövs också ett startbesked och innan du får börja använda byggnaden behövs ett slutbesked.
Kontakta Åre kommun
Planavdelningen
Åre kommuns kundtjänst
Vi hjälper dig med frågor om vår service och verksamhet, kontakta oss på telefon eller e-post.
Telefon: 0647-161 00
E-post: kundtjanst@are.se
Öppettider: Vardagar kl. 08.00-16.00. Lunchstängt kl. 12.00-13.00.