Hoppa till innehåll
Åre kommuns logotyp

Hur ser en praktik ut

Innehåll på sidan

Arbetsuppgifterna på en praktik kan se väligt olika ut beroende på var du gör din praktik. Se gärna våra filmer och läs praoreportagen för att ta reda på mer om hur det är att arbeta med olika yrken.

Hur är det att jobba på olika arbetsplatser

Praoreportage: Apotek

Höstterminen 2025

På Kronans Apotek i Järpen praoar Melat som går i årskurs 9 på Mörsil skola. Hennes handledare, Pia Lyrén, är också verksamhetschef i apoteksbutiken här.

Pia har jobbat inom yrket i snart 15 år, och tycker det är roligt att elever vill praktisera här. Melat tycker också att yrket kan vara något för henne i framtiden med en bra upplevelse från praktiken.

- Under veckan har jag fått snyggat till hyllor, packat upp varor men också bemöta kunder, berättar Melat.

Att bemöta kunder är också en viktig del inom arbetet för handledaren Pia, som tycker det är det roligaste inom hennes arbete.

- Jag får energi av att jobba med människor. Även om det kan vara besvärligt att hjälpa människor ibland är det väldigt roligt, säger Pia.

Det finns också många fler arbetsuppgifter inom arbetet som att ta hand om produkter som kommer in till butiken, beställa varor, kolla varornas hållbarhet och ha koll på ekonomin.

- Apoteket är egentligen som en affär med speciella uppgifter, berättar Pia.

En kvinna som arbetar på apotek jobbar med att ställa iordning produkter i butiken.

Inom apoteket finns många olika yrken, som apotekare som jobbar med att dela ut receptbelagda mediciner till kunder, och apotekstekniker som jobbar mer med vägledning kring hälsa och egenvård.

Även om tjänster som rör kunder generellt kan komma att kunna tas över av e-handel på nätet, tycker Pia att det här är ett viktigt arbete och tror inte att det kan ersättas av datorer.

- Vi är en del av vården och människor behöver vår hjälp. Det kommer alltid att finnas folk som behöver mänsklig kontakt, eller någon att prata med om man är sjuk. Den här mänskliga kontakten kan inte datorer ersätta, säger Pia.

Hon lyfter också att det finns ett stort växande behov av personal inom apotek - särskilt i mindre orter.

Det är ett yrke som inte alla tänker på, men det är både viktigt och varierat. Vi behöver fler människor som vill jobba med människor och hälsa, fortsätter Pia.

Även Studie- och yrkesvägledaren Karin Högberg rekommenderar arbetet som ett bra val där man också kan utvecklas.

- Inom området finns olika utbildningar för de olika tjänsterna inom apoteket. Idag bedöms det också att vara stora möjligheter för dessa yrken och på fem års sikt verkar efterfrågan öka ännu mer, säger Karin.

Melat känner också att hon har fått en inblick i ett jobb som kan passa henne.

- Butiken här är en lugn plats, och det här är ett yrke som jag skulle vilja jobba med senare i livet, avslutar Melat.

Apotek utanför

Handledaren Pia Lyrén har jobbat på butiken i Järpen, där Melat har praoat, i 15 år.

Praoreportage: Förskolepedagog

Höstterminen 2022

Nelly går i årskurs åtta på Mörsils skola och valde att göra sin prao på nybyggda Eggforsens förskola i Mörsil eftersom hon ville veta hur förskolor byggs idag. Förskolan har sex stycken avdelningar med plats för totalt 120 barn. Idag går det ca 75 barn här.

När vi besöker förskolan är Nelly och hennes handledare Ida ute och leker med barnen på den stora gården.

— Barnen vill gärna hålla mig i handen men de är bra på att turas om, vilket är kul att se, säger Nelly.

Nelly fick börja veckan med att vara med på pedagogernas reflektionstid där de tillsammans reflekterar var är de är nu och vad de planerar för veckan.

— Förskoleverksamheten ser annorlunda ut förhållande till när jag gick på förskolan, det är mycket mer fokus på lärande, konstaterar Nelly.

Ida, Nellys prao-handledare har arbetat på Eggforsen sedan i februari.

— Nelly har verkligen kommit rätt in i arbetet. Att ta hand om en människa, ett litet barn, är inte så enkelt. Hon tar sig an uppgiften bra och verkar trivas, säger Ida.

På avdelningen som Nelly gör sin prao går det 14 barn. Runt om i lokalerna ser man saker som barnen skapat genom olika uttrycksätt så som att arbeta med lera, måla och rita.

Detta läsår ska vi fokusera mer på drama, lek och litteracitet, berättar Ida.

En lärdom som Nelly tar med sig från denna vecka är bland annat att det arbetas mer med pedagogik i förskolan än vad hon visste tidigare, samt att möten med nya människor ger ny kunskap. De möten hon haft med barnen tar hon med sig ut i arbetslivet.

— Oavsett vilken arbetsplats man än på ska man kunna möta olika typer av människor och här har jag mött barn som är olika, från många olika kulturer och det tar jag med mig vidare i arbetslivet, säger Nelly.

Förskolan Gåvan i Mörsil har funnits sedan 1989 och är den enda föräldrakooperativa verksamheten i Åre kommun. Ett föräldrakooperativ innebär att förskolan drivs och styrs av föräldrar till barnen som går på förskolan i samverkan med den personal som finns anställd. På förskolan som har sin verksamhet i två hus går det 32 barn.

Vi uppskattar jättemycket när vi får praoelever hit, vilket är lika uppskattat av barnen. Elever som kommer hit får möjlighet att vara med i verksamheten och det viktigaste är att de får tid att vara med barnen. Framöver kommer vi att ha möjlighet att även ta emot en praoelev i vårt kök om man har ett intresse av matlagning, berättar Ulrica som är rektor på Gåvan.

— Vi tar gärna emot både elever som är i behov av att träna det svenskaspråket via integration, studenter på högskola eller universitet och prao-elever från högstadiet. Att ta emot praktikanter är en möjlighet för oss att visa upp vår verksamhet för, förhoppningsvis, blivande medarbetare. Det som är synd för just högstadieelever är att vi inte kan erbjuda extra arbete på helger men vi ser gärna att de söker feriejobb inom förskola när det går i 9:an till 2:an på gymnasiet.

Två personer som står bredvid varandra utomhus. I bakgrunden ser man gräsmatta som börjat tina fram men det finns fortfarande partier med snö kvar.

Praoreportage: Lärare

Höstterminen 2022

Flera av Åre Kommuns grundskolor tar emot ett större antal elever på Prao, en av de som erbjudit flest praoplatser under de senaste två åren är Stamgärde skola.

Så otroligt roligt att elever väljer att göra sin Prao hos oss och jag blir extra glad när de använder sin ledarskapsutbildning de genomförde i sexan på sitt CV, säger Charlotta som är rektor på Stamgärde skola.

När eleverna fått praoplatsen på Stamgärde skola via praktikverktyget Samverka.nu fördelar Charlotta ut praoeleverna till olika handledare. Varje handledare i sin tur hör av sig till eleverna och ger dem tydlig information om var de ska vara under veckan och vad de behöver ha med sig.

— Jag valde platsen för att jag tycker det är kul att lära ut och hjälpa till. Jag har känt mig behövd här och fått möjlighet att hjälpa till, berättar Sven.

Sven har bland annat fått vara med på mattelektionerna, varit rastvärd samt undervisat elever i grupprummet under sin praovecka.

— De elever som kommer och gör Prao hos oss ska ha rätt att lära sig och rätt till en utvecklingsresa men är det något man önskar så är det att eleverna ska vara nyfikna. Det är någonting jag skulle vilja lära alla att vara. Nyfikenhet öppnar många dörrar. Vi på arbetsplatsen ska försöka öppna så många dörrar som möjligt för praoeleverna, fortsätter Charlotta.

Sven, precis som alla andra elever som tidigare gått på Stamgärde skola har genomfört en ledarskapsutbildning i årskurs 6 vilket innebar att de under utbildningen planerar, genomför och utvärderar en fysisk aktivitet för elever i yngre åldrar på skolan eller i förskoleklassen. Totalt är det cirka 20 timmar teori och praktik som utbildningen handlar om. Efter avslutad utbildning får eleverna sitt ledarskapsintyg. I sin praoansökan tog Sven med det i sitt CV som han sedan skickade till praoplatsen.

— Att praoa skapar en större förståelse för hur lärarna engagerar sig för att få alla elever att lyckas med sin skolgång, säger Sven.

Nere i skogen tillsammans med förskoleklassen är praoeleverna Olle och Malte. De håller på att förbereda en lek för förskoleklassen. De vill strukturera den så att eleverna lätt förstår reglerna och att de känner igen leken så alla känner sig trygga och bekväma. I planeringen av leken så har de sin handledare Erik som stöd.

— I och med att Olle och Malte är ledare för första gången är det bra med en lek som eleverna i förskoleklassen är bekant med så att det blir tydligt och inte så svårt. Viktigt är att man som ledare lyssnar på eleverna och vad de har för förutsättningar att lära. Dessa praoelever har verkligen visat att de är bra lyssnare, berättar Erik.

Tåggläntan där förskoleklassen nu befinner sig är en plats som eleverna från Stamgärde ofta besöker, en mysig och bra plats för kurragömma och olika samarbetslekar.

— Det är roligt att vara ute, lära känna nya barn och bygga upp nya erfarenheter, berättar Malte.

De är tydligt att praoeleverna är en del av lärarteamet, de bär samma västar och tillsammans med handledaren diskuterar de hur en lek kan anpassas för målgruppen.

— Vi har med oss det vi lärde oss under ledarskapsutbildningen i sexan och bygger på med nya erfarenheter, säger Olle.

Eleverna fortsätter att berätta att en bra handledare är en person som ger tydlig information och är bra på att lyssna och ställa frågor.

— Här har vi blivit väl omhändertagna och fått tydlig information, avslutar Olle och Malte.

Praoreportage: Äldreboende

Vårterminen 2022

På äldreboendet Fjällglimten gör bland annat eleverna Alicia och Loe sin PRAO. Under veckan har de fått följa med personalen och de har fått göra olika arbetsuppgifter som att städa de äldres rum, umgås och spela spel med de dem.

– Jag valde att praoa inom vården för att se om jag vill fortsätta med samma yrke i framtiden. Jag tycker att det har varit väldigt roligt och lärorikt att vara här. Alla de äldre är så trevliga och man blir alltid bra bemött, berättar Alicia.

När man jobbar inom vården framkommer det att det är viktigt att vara lugn och ha en tillmötesgående, social och empatisk förmåga. Det underlättar också om man är bra på att förstå och vara intresserad av andra människor för att få en bra relation med sina patienter.

– Vi behöver personal i framtiden och PRAO är ett sätt för oss att visa upp vårt yrke. Inom vården finns många lediga jobb och det behövs ständigt nya medarbetare. Det finns stora möjligheter till många roliga och intressanta uppdrag inom vårdbranschen. Själv började jag arbeta inom vården 1975, då som vårdbiträde på Thomegården i Mörsil. Efter det har jag utbildat mig till undersköterska, sjuksköterska och sedan distriktssköterska. Jag går i pension nästa år och jag ser med glädje tillbaka på alla år i vården. Nästan 50 år har jag arbetat med detta och om jag fick välja om mitt arbetsliv så skulle jag återigen välja vården. Det är inte många arbeten där man får så stor tacksamhet för ett glas vatten och nästan dagligen bli kallad ängel, säger Yvonne Edlund, administratör på Hälsocentralen Renen

Hon fortsätter att berätta att det är viktigt att ge barn och unga kunskap om arbetslivet inför kommande studie-och yrkesval.

På hälsocentralen är Matilda och praoar. Under veckan har hon fått följa med personal på plats och fått göra lite av varje. Tack vare samarbetet har hon tidigare i veckan varit på äldreboendet där hon fått spelat spel, druckit te och umgåtts med de äldre. Här på hälsocentralen har hon bland annat följt med olika personer i personalen och fått sett olika arbetsuppgifter.

Ann Hellgren arbetar precis som Yvonne på hälsocentralen i Duved. Men hennes yrkesroll är som fysioterapeut som bland annat jobbar med skaderehabilitering och liknande.

– Något som jag ser som en positiv egenskap i mitt yrke är att man ska gilla att bemöta och ta hand om människor i svåra situationer. Men också stötta och peppa de patienter man träffar att det kommer bli bättre genom exempelvis rehabilitering som är något jag arbetar med. Det skulle vara kul om någon av mina praoelever får mersmak av yrket som fysioterapeut och välja att gå i samma fotspår som mig och studera inom denna bransch. Att arbeta som fysioterapeut är jätteroligt för att det inkluderar mycket med hälsa och idrott.

Matilda och Alicia är nöjda med sina praoplatser och genom praon har de fått en inblick i ett yrke som de funderar på i sina framtida studie- och yrkesval.

– Jag ser en framtid inom vården och jag planerar att gå Vård- och omsorginriktningen på gymnasiet, säger Matilda.

Räddningstjänsten i Åre kommun består av 5 brandstationer som ligger i Järpen, Hallen, Åre, Storlien och Kall. Ungefär 100 personer arbetar som räddningstjänstpersonal i beredskap, det som också brukar kallas deltidsbrandmän, eller i räddningsvärn. 7 personer arbetar heltid med administrativa uppgifter.

Praoreportage: Brandman

Vårterminen 2022

Molly och Sigrid som går i årskurs 8 valde att göra sin prao på Räddningstjänsten där de bland annat fick gå utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) och testa på rökdykning. Molly och Sigrid fick möjlighet att se alla brandstationer i Åre kommun.

Jag valde Räddningstjänsten för att jag tyckte det verkade roligt, berättar Molly.

— Att arbeta som brandman skiljer sig en del åt beroende på om man arbetar heltid eller deltid. I Åre kommun arbetar brandmännen deltid och det är bra att ungdomarna får en insikt i hur räddningstjänsten fungerar här, berättar Martin som varit elevernas handledare under veckan.

— Förhoppningsvis sår vi ett frö hos någon av eleverna eller deras kompisar så att de börjar arbeta som brandmän i framtiden, gärna hos oss i Åre kommun.

Brandmännen i beredskap har oftast ett annat arbete som huvudsyssla. Var fjärde vecka har man jour på Räddningstjänsten och kan då få åka på ett larm när som helst. Brandmännen övar varje gång de går på sin jourvecka och övningen varar då i cirka 3 timmar. Praoeleverna fick börja sin vecka med att vara med på övningarna, först med Järpens brandstation där de övade vattenlivräddning och sedan Åre brandstation som övade trafikolycka.

— Det vi lärt oss om yrket som brandman är att det krävs att du är samarbetsvillig, att du kan hantera stressiga situationer och att inte vara rädd för eld, berättar Molly och Sigrid.

Förutom att ta del av övningarna som brandmännen genomförde fick de även testa brandmansutrustningen och göra rullbandstestet som måste genomföras varje år för att få vara rökdykare.

En av uppgifterna som Räddningstjänsten har är att utbilda alla kommunanställda i hjärt-lungräddning (HLR). Detta fick även Molly och Sigrid ta del av och tyckte det var en av de roligaste delarna under veckan.

— Vi tycker inte att Räddningstjänsten behöver utveckla praoveckan. Vi är nöjda och känner efter denna vecka att vi kan tänka oss att arbeta inom Räddningstjänsten i framtiden.

Sigrid och Molly fick också chansen att träffa och intervjua Gunilla som arbetar som deltidsbrandman. Självklart undrade de hur många kvinnor som arbetar som brandmän i Åre Kommun.

— I Åre Kommun är vi två tjejer i Järpen, fem tjejer i Åre, en tjej i Storlien och två tjejer i Hallen som arbetar som räddningspersonal i beredskap. Det hade givetvis varit roligare om det hade varit fler tjejer. Att vi är så få tror jag beror på att tjejer oftast tror att de inte orkar eller är för svaga, berättar Gunilla.

Tre personer är i en brandstation. Bakom dem hänger brandmännens kläder på rad.

I Åre kommun finns flera alpina skidanläggningar, från Storlien i väst till Bydalen i söder, där du kan arbeta med väldigt många olika saker. Flera av anläggningarna erbjuder praoplatser till eleverna i högstadiet.

En grupp med tre kvinnor som står bredvid varandra.

Handledare Evelina, praoelev Märta och handledare Alexandra.

Praoreportage: Skidlärare

Vårterminen 2022

Märta som går i årskurs åtta fick möjligheten att göra sin prao hos Skistar i Åre och prova på yrket som skidlärare.

Under sin vecka fick Märta vara med skidlärarna Evelina och Alexandra som arbetar i skidskolan. Där hjälpte hon till med på- och avstigning i liften och att hålla ihop gruppen under lektionerna. Hon fick också hjälpa till att organiserat Valle-VM där hennes huvuduppgift var att dela ut medaljer till alla barn som gick i mål.

— Det känns jättebra att vara här. Jag valde att praoa som skidlärare för att jag tycker det är kul att åka skidor och har det som en hobby på fritiden, berättar Märta.

Evelina gick skidlärarutbildning under gymnasiet i Malung och arbetar nu som arbetsledare för skidlärarna under vintern samt i klätterparken i Björnen under sommaren.

— Jag stod i valet och kvalet att välja mellan teaterutbildning och skidlärarutbildningen under gymnasiet. Nu blev det skidlärarutbildningen i Malung men jag känner att oavsett vilket val jag skulle gjort så tror jag att jag hade jag hamnat här, säger Evelina.

Alexandra jobbar sin första vintersäsong på Skistar. I sommar åker hon till Turkiet och jobbar som reseledare.

—Jag lever som i en dröm men visst har det sina fördelar och nackdelar att flytta från plats till plats, säger Alexandra.

Märta har beslutat sig för att hon inte vill pendla under gymnasiet, så valet av gymnasieprogram kommer att styras av det som erbjuds på Jämtlands Gymnasium Järpen. Vad hon kommer att arbeta med i framtiden vet hon inte än.

— De egenskaper som är bra att ha i yrket som skidlärare är att man behöver vara social och våga prata, att ha tålamod samt vara flexibel, konstaterar Märta efter några dagars erfarenhet av yrket. Något Evelina och Alexandra håller med om.

Några personer som står i en sportbutik.

Till vänster Hanna som gör sin praktik i sportbutik. Till höger handledare Max och Caroline.

Praoreportage: Att arbeta i en sportbutik

Vårterminen 2022

Som praoelev hos Fjällsport får man göra många olika saker. Till grunduppgifterna i butiken hör bland annat att sortera hjälmar, hyra ut skidutrustning och testa på att stå i kassan tillsammans med personalen som ansvarig. Eleven får även ta del av chefsrollens uppgift för att få en förståelse för helheten.

Hanna går i årskurs åtta i Duveds skola och gjorde sina fem dagars prao under vårterminen på Fjällsport.

— Det roligaste var att få stå i kassan och lära sig det. Detta är ett yrke jag skulle kunna tänka mig att arbeta med när jag blir äldre, berättar Hanna.

Caroline tycker att det är viktigt att vara ärlig och transparent som handledare, att eleven känner sig trygg och vågar berätta om det är något de vill eller undrar över.

— Alla ska trivas hos oss oavsett vem man är; chef, medarbetare eller praoelev. Vi har inga höga förväntningar på eleven men önskar gärna att hen vill berätta varför den valde att vara hos oss och vad det är den vill lära sig. Då kan vi försöka tillgodose det så att hen får med sig nya kunskaper från sin tid hos oss.

Det finns inga särskilda utbildningskrav för att arbeta på Fjällsport men vid rekrytering efterfrågas specialistkunskap om exempelvis skidor eller fiske. Max förklarar:

— Vi själva brinner för alpint, längd och fiske och vi vill gärna ha personal som delar detta intresse. De vi anställer ser vi helst är över 18 år men det skulle kunna finnas enklare arbetsuppgifter under sommaren som inte kräver den åldern.

Han upplever också att det finns en studiehets idag och vill inspirera ungdomar att kombinera nytta med nöje i sina yrkesval.

— Vi hoppas också att vi kan inspirera ungdomarna att driva eget företag, säger Max avslutningsvis.

Reportage: Att driva sportbutik

Vårterminen 2022

Att arbeta i, eller driva en egen, lokal sportbutik kan innebära så mycket mer än att bara sälja produkter.

Butiken Fjällsport ligger centralt i Duved och drivs idag av Max och Caroline som tog över butiken i maj 2021. Max hade tidigare arbetat länge i butiken och fick tack vare det möjligheten att ta över butiken när de förra ägarna ville sälja. Förutom att Max har arbetslivserfarenhet från butiken så har han även samlat på sig erfarenheter från jobb i restaurangbranschen och arbetat som dykare runt om i världen. I 30-års åldern studerade han själv upp sina gymnasiebetyg.

— Tillsammans har vi gjort många olika saker innan vi tog över den här butiken. Även om man väljer en inriktning när man är ung så kan man jobba med vad som helst framåt. Vi fick möjligheten att ta över detta bolag och vi tog den, berättar Max.

Caroline och Max beskriver Duved som en ort med potential och är under utveckling samtidigt som de drar stora fördelar av Åres turism. Fjällsport vill vara med och bidra till hållbarhet och ha ett nära samarbete med lokalbefolkningen och de lokala föreningarna.

— Vi trivs bra i Duved och det är roligt att driva en butik. Vi vill vara en bra lokal butik som erbjuder det byborna önskar sig, säger Caroline.

Fjällsport är specialiserade på längdskidåkning, alpint och fiske. Det är en butik som drivs oberoende av de stora butikskedjorna och har därför möjlighet att anpassa sortimentet efter vad som efterfrågas och efter det som de själva tycker är viktigt att erbjuda.

— Vi vill att byborna ska trivas i butiken och självklart vill vi att Åre kommuns ungdomar känner sig välkomna hit till oss på Fjällsport. Genom prao får vi möjligheten att visa vad vi håller på med och vilka möjligheter till arbeten det finns i sportbranschen och förhoppningsvis vill de arbeta hos oss i framtiden, säger Caroline med ett leende.

Praoreportage: Systemutvecklare på CGI

Höstterminen 2023

Praoveckan på CGI började med att eleverna visades runt i lokalerna och att de fick en presentation av företaget. Företaget hade förberett en arbetsuppgift där eleverna skulle planera och konstruera så att en lampa skulle tändas och ändra färg med hjälp av en app eller hemsida.

— Jag är otroligt imponerad över hur de arbetade fram och strukturerade projektplanen. Planeringsarbetet är en viktig del av arbetsuppgiften, säger Line Asp, systemutvecklare på CGI.

Eleverna Emil och Leo valde att bygga upp en hemsida och genom den få lampan att lysa och ändra färg.

Det var svårast i början, att veta hur man ska börja och var man ska söka information. Det krävs logiskt tänkande för att få alla pusselbitar på plats, säger Emil.

— Det har varit svårt men lagom utmanande så det har varit roligt, och när man lyckas så blir man väldigt glad, fyller Leo på med.

Killarna berättar att den största anledningen till att de valde denna plats är att de är intresserade av kodning och att de ville utvecklas men även att de ville testa på en annorlunda arbetsplats där man får lära sig något helt nytt.

Jag har lärt mig att navigera i kodningen och de språk vi använt är HTML, CSS och JavaScript. Vi hade lite erfarenhet från skolan där vi testat på kodspråket Python och fått grundkunskap i hur man kommunicerar med en dator, berättar Emil.

Eleverna berättar att det är en lugn och trevlig miljö på kontoret, trevligare än vad de förväntat sig och lugnare än på skolan.

— Det är stor skillnad mot vad vi tänkte oss innan. Det en bra gemenskap och man hjälper varandra för att man tillsammans ska lyckas med uppgiften, säger Emil.

—Jag gillar stämningen här. Företaget är stort och har många stora viktiga kunder. Jag kan tänka mig att arbeta på företaget i framtiden då det finns många olika arbetsområden och olika projekt man kan arbeta inom, säger Leo.

Praon avslutas med att eleverna får presentera sin arbetsuppgift som de utfört för medarbetarna på CGI. För båda var det här första kontakten med arbetslivet. De beskriver att arbetsuppgifterna har haft en fin balans mellan logiskt tänkande och kreativitet.

—Tror att många skulle tycka att det är roligt att praoa här även om man innan inte haft ett intresse av att programmera, det finns alltid flera sätt att lösa en uppgift. Vi har känt oss väldigt välkomna avslutar de.

Praoreportage: Programmerare på Virtuell Design

Höstterminen 2023

Edvin som gjorde sin Prao på Virtuell Design har fått programmera en klocka samt börjat utveckla en del av ett spel. Han berättar att han valde platsen för att han ville utveckla sina programmeringskunskaper för att i framtiden kunna arbeta som spelutvecklare.

— Jag fick börja med att programmera en klocka i Unity. Där fick jag lära mig och förstå hur programmering är uppbyggt. Engelska och matte ligger till grund för programmering. Jag tycker det är konstigt att vi inte läser programmering i matten så vi får en förståelse för varför matten är så viktigt. Om vi alla hade kunskap om programmering skulle vi kunna underlätta arbetet på många olika arbetsplatser, berättar Edvin.

 

Två personer sitter vid ett bord med bärbara datorer och tittar på en stor skärm som sitter på väggen framför dem.

Praoelever Leo och Emil testar sin programmering.

Praoreportage: Produktionsmedarbetare/automatiker

Vårterminen 2022

Åre Produktion är ett företag som bearbetar aluminium och de har lång erfarenhet av att ta emot praoelever.

Jag vill att ungdomar ska bli intresserade av teknik. Blir man intresserad av teknik så söker man oftast till något teknikprogram och då vet vi att vi har fler ungdomar vi kan anställa i framtiden. Teknik är väldigt roligt och spännande och det vill jag att även fler än jag ska få uppleva berättar, Thomas Olsson, VD Åre produktion.

Sixten visar de olika maskinerna som finns i lokalen. Han har fått rigga olika maskiner och även fått testa att styra en maskin. När Åre Produktion får in ett uppdrag så ställs maskinerna in till just det uppdraget.

En kille som står och arbetar vid en kontrollpanel i en verkstad.

Praoelev Sixten provar på automation under sin praktik

Praoreportage: Ingenjör

Vårterminen 2022

Tim och Ditana går i årskurs 8 på Mörsils skola och är två av eleverna som har fått testa på yrket som ingenjör på Nord-Lock under sin prao den här våren. Nord-Lock är producent av skruvsäkringslösningar som förhindrar att skruvar lossnar och är en av de största arbetsgivarna i Åre kommun.

Ditana blev intresserad av att vara på Nord-Lock efter att ha sett filmen ”Arbeta som ingenjör på Nord-Lock”. När hon såg att företaget fanns kvar att välja i praoplatsbanken var valet av praoplats enkelt.

Det jag minns av filmen är att det är viktigt att vara bra på problemlösning. Jag valde att göra prao på Nord-Lock för att jag är intresserad av maskiner och gillar att hålla på med verktyg.

I elevernas introduktion av arbetsplatsen fick de först en rundvandring för att få en förståelse för hela tillverkningsprocessen av en låsbricka. Det är många stationer som brickan passerar innan den är redo att levereras till kund. Under veckan fick Tim och Ditana följa flera ingenjörer för att få en inblick i vilken variation av saker som en ingenjör kan arbeta med.

Johan är designingenjör och håller på att konstruera en ny maskin som ska sålla ut brickor som inte ska följa med vidare i produktionen. Han visade eleverna hur man ritar i 3D i CAD-program och bygger upp en modell innan man bygger maskinen på riktigt. I fabriken kunde de sedan se hur den gamla modellen av sållmaskin ser ut och hur den nya börjar att ta form. De fick även följa med en maskiningenjör som omplacerade kablar för kvävgasen som används i ugnen där brickorna härdas. I labbet var de med och testade om låsbrickorna sitter kvar när de blir utsatta för skakningar.

Ditanas intresse av teknikbranschen blev allt större under veckan och hon berättar efter några dagars prao att hon kan se sig själv arbeta med att konstruera maskiner i framtiden.

Anders Manfred som arbetar som divisionschef berättar att det är viktigt för Nord-Lock att kunna erbjuda prao för elever i grundskolan.

– Vi vill få kontakt med ungdomarna tidigt för att kunna visa att industri- och teknikbranschen är en intressant bransch med behov av arbetskraft i framtiden. Under prao har vi också ett stort ansvar att se till att eleverna gärna vill återvända till just oss på Nord-Lock.

Vill du veta mer om hur det är att arbeta på som ingenjör på Nord-Lock kan du kika på den här filmen där medarbetare svarar på frågor från eleverna i årskurs nio på Duveds skola.

Ungdom i industrimiljö tillsammans med handledare. På bilden syns även verktygsskåp.

Praoelev Ditana och handledare Johan.

Reportage: Svetsare

Vårterminen 2022

OH Älvservice är ett anläggningsföretag som genomför betong-, mark-, smides-, byggnads- och elarbeten. Företaget som grundades 1998 har sin bas i Bonäshamn, en liten bit norr om Järpen, men verkar över hela Norrland. Här arbetar idag 24 st medarbetare och en av dem är Moa.

Moa har arbetat på företaget sedan i början av 2020. Hon gick en eftergymnasial svetsutbildning via Lernia.

— Jag är praktiskt lagd och halkade in på denna utbildning. Jag hade varit med pappa i garaget och testat på att svetsa tidigare så jag kunde lite om svetsning, berättar Moa.

Att arbeta som svetsare kräver att man gillar att arbeta fysiskt och gillar att arbeta med händerna. Du behöver vara noggrann och kunna förutse risker i det arbete du utför. Efterfrågan på svetsare är mycket stor.

— Vi har haft fördelen att många av våra medarbetare har valt att stanna hos oss länge så vi har inte behövt rekrytera så ofta, berättar Anette Granli som arbetar med ekonomi och inköp.

— Vår senaste rekrytering var en svetsare som hörde av sig själv och ville arbeta hos oss. Vi anställde honom direkt eftersom vi vet att svetsare är svårt att få tag på. Det är inte varje dag som någon knackar på dörren med rätt kompetens.

I verkstaden utförs svetsarbeten på dammluckor och högstadieeleven Balint som varit här under sin praovecka berättar att han inte bara varit i verkstaden utan även fått vara med ute på byggen där de bygger fritidshus.

— Det känns bra och roligt att vara här. Jag gillar att arbeta praktiskt och jag skulle kunna tänka mig att arbeta med detta när jag kommer ut i arbetslivet, säger Balint.

— Det är bra att visa eleverna i vår kommun att vi finns och att vi behöver ha fler svetsare i framtiden. Det är svårt att veta hur man ska lägga upp en lärorik och inspirerande vecka för praoelever eftersom de inte får utföra de riskfyllda arbetsuppgifterna. Vi hoppas ändå att eleverna får en känsla för om detta är en miljö som de kan tänka sig att arbeta i, i framtiden, avslutar Anette.

En person som står och svetsar i en verkstadslokal.

Praoreportage: Kommunutvecklare

Höstterminen 2021

Sex elever från Mörsils skola fick möjligheten att praoa som kommunutvecklare i Åre Kommun.

Målet var att eleverna skulle få en ökad förståelse hur man arbetar i en kommun med utvecklingsfrågor och demokratiska processer – dels genom politiska möten och information från handledarna, men framför allt genom att de fick driva ett eget utvecklingsarbete, som de presenterade för politikerna.

— Vi valde den här praoplatsen för att det verkade roligt och för att vi är intresserade av att lära oss hur unga kan utveckla och påverka kommunen, men även för att få möjlighet att framföra ungdomars röster i kommunen, berättar Mini och Märta.

Det var första gången som Åre kommun erbjöd elever att praoa som kommunutvecklare.

— Vi tycker det är viktigt att ungdomarna får möjlighet att påverka kommunens utvecklingsarbete. Att ta emot praoelever är ett första steg att arbeta med unga kommunutvecklare. Det blev väldigt lyckat och vi vill fortsätta att ta emot praoelever som kommunutvecklare. Nästa steg är att även satsa på att erbjuda feriejobb, berättar Malin Bergqvist och Hanna Moback som arbetar med demokratisamordning och som även varit elevernas handledare.

Det som eleverna har uppskattat med praon är mötet med politikerna, de egna uppdraget och att de fick en förståelse för hur kommunen arbetar med utveckling. I deras uppdrag fick de dels undersöka vad ungdomar hade för idéer kring den fördjupande översiktsplanen i Undersåker, men även vad ungdomarna i Åre Kommun ville vara med och påverka.

— Det som var mest intressant var att höra vad andra vill påverka i kommunens arbete och det jag lärt mig under veckan är hur det fattas beslut i kommunen, berättar Lowe.

Kommunfullmäktiges ordförande, Peter Jansson (C), är en av de politiker som har varit med och arbetat fram konceptet om att ta emot unga kommunutvecklare.

— Jag och bygdeutvecklingsberedningen jobbar för demokrati och delaktighet och jag ser det här som en fantastisk möjlighet att visa våra ungdomar hur en kommun fungerar och hur de kan vara med och påverka utvecklingen av kommunen, säger Peter.

En grupp ungdomar som sitter vid ett bord framför en projektorskärm.

Praoelever lyssnar på handledare Hanna.

Praoreportage: Arbeta i livsmedelsbutik

Höstterminen 2023

På ICA Supermarket i Järpen gör Nova och Liam sin prao. Gunnel är både deras handledare och delägare av butiken. Hon har drivit butiken tillsammans med sin syster i 35 år och hon tycker att det är viktigt att ta emot praoelever.

— Man får möjlighet att så ett litet frö och kanske vill de börja jobba här senare och då har man redan en relation och har fått lite grepp om hur personen är, säger Gunnel.

Nova och Liam berättar de att de har plockat fram varor som de ställt ut på hyllorna och “frontat”.

— Fronta är när man flyttar fram varorna i hyllorna ute i butiken, förklarar Nova.

Elevernas val av praoplats gjorde de båda för att det var nära hem så att de inte behöver pendla under praoveckan. För Nova är det viktigt att även hinna vara med på träningen efter att praon är slut för dagen och Liam säger att det känns bra att vara på en arbetsplats som man känner till och vet på ett ungefär vad man kommer att få göra.

Det är ett bra jobb att börja med, något som man inte behöver ha någon särskild utbildning för, säger Liam

Det stämmer att man inte behöver någon särskild utbildning för att få jobb på ICA men när man börjar finns det några utbildningar man behöver göra för att få jobba hos oss säger Gunnel. Om man ska sommarjobba på ICA så får man göra några av de webbaserade kurserna som de tillhandahåller. Utöver det finns en mängd utbildningar och kurser som man kan gå via ICA. Det som Gunnel också vill lyfta och något som de lägger stor vikt vid när de ska anställa någon är att det är hur man är som person.

Både Liam och Nova tycker att det är bra att man får praoa.

— Här lär man sig också nya saker som man gör i skolan men skillnaden är att på prao får man faktiskt göra det man lär sig praktiskt också och inte bara läsa om det, avslutar Liam.

En grupp människor som står i en livsmedelsbutik.

Praoelever lyssnar på handledare Hanna.

Praoreportage: Arbeta i livsmedelsbutik

Höstterminen 2023

På ICA Nära Duved gör Mohamad sin prao. Han valde ICA i Duved för han tyckte att det verkade roligt.

Mohamad har fått packa upp varor, köra ut dem på vagn i butiken och sedan ställa ut dem i hyllorna. Han hoppas också att han får prova på att stå i kassan under veckan för det tycker han verkar roligt.

— Att man är snäll och trevlig mot kunderna tror jag är viktiga egenskaper för att arbeta i butik. Det är mycket arbete med kroppen och man blir lite trött när dagen är slut men det är ingen fara utan helt okej, säger Mohamad.

— Jag vill visa ungdomarna att man kan ha ett arbete där man jobbar med kroppen och även ge dem möjlighet att komma ut och möta människor, säger Jens som är Mohamads handledare.

Att gå och handla i affären kanske inte alltid bara handlar om att få med sig matvaror hem, butikerna har också har en viktig social roll. Man känner sig trygg i att känna igen och bli igenkänd av personalen och ofta träffar man någon man känner när man handlar som man pratar lite med.

— Ja, det är inte bara maten det är människan också, säger Jens.

Jens har arbetat på ICA i Duved i snart 12 år. När han började var det som kock i det alldeles nybyggda köket på ICA för att laga mat på färskvarorna som annars skulle blivit svinn. Vi var lite av pionjärer i dalgången när vi började med det säger han, men nu är det vanligt att butiker tar tillvara på maten genom att laga matlådor som de sedan säljer i butiken vilket är bra för både miljön men även för butikernas ekonomi.

Praoreportage: Arbeta i livsmedelsbutik

Höstterminen 2023

På ICA Strandbergs i Undersåker gör Petter sin prao. Petters handledare är Simon som har drivit butiken i Undersåker tillsammans med sin sambo Sofie i snart 8 år. De har tagit emot flera praoelever och praktikanter under den tiden.

— Det är roligt att ta emot praoelever och vi vill visa att det är roligt att arbeta på ICA och på en mindre ort så känner man ofta igen ungdomarna och vet vilka deras föräldrar är så det brukar blir en familjär känsla, säger Simon.

Förutom vilka arbetsuppgifter Petter fått göra på sin prao berättar han också om en uppgift de fick i idrotten som de skulle göra under praon. En av frågorna i uppgiften var om du varit aktiv på platsen och om du tror att du kommer att bli andfådd på platsen?

— Då tänkte jag först att det lär jag nog inte bli och det kan väl inte vara så jättesvårt men när jag är här inser jag att man använder kroppen rätt mycket i det här jobbet, säger Petter.

Simon och Petter skrattar båda två och är överens om att det både kan vara svettigt och göra ont i fötterna när man arbetar i en matvarubutik.

— Jag tyckte att det var en bra plats och det är nära. Jag känner mig bekväm med folket och platsen, avslutar Petter när han beskriver varför han valde att göra sin prao på ICA Undersåker.

Praoreportage: Bärgare och reparatör

Höstterminen 2023

ÅreBärgarn är ett företag med många olika delar i sin verksamhet och har funnits i familjen Jonsson sedan 1954. Idag drivs företaget av Kent Jonsson och sönerna Micke och Robin. De har bilbärgning, plåtslageri och lackering, bilverkstad, hyrbilar och däckservice.

Elvis som gör sin prao här valde platsen för han tyckte att det verkade intressant och att det skulle passa honom. I verkstan har han varit med och limmat fast nytt glas på en lykta till en traktor och tagit av en stötfångare och insidan av en bildörr.

Elvis kom till praon med ett öppet sinne eftersom han inte helt visste vad han kommer att få göra under veckan och tycker det har fungerat bra. Han hoppas att få möjlighet att vara med på någon bärgning under sin prao då han tycker att det skulle vara intressant att se hur det fungerar också.

Just bilbärgning är något som de aldrig kan planera för. Robin som är Elvis handledare berättar att han inte alltid vet hur dagen kommer att se ut. Blir det bilbärgning åker han iväg på det och däremellan jobbar han i verkstan.

– Jag vet inte hur arbetsdagen ser ut, man vet aldrig när, var och hur man får åka. Någon har alltid jour eftersom vi har 24-timmars beredskap, dygnet runt, året runt. Det är inget vanligt jobb med fasta tider utan det blir mer som en livsstil, säger Robin.

De olika delarna i verksamheten kräver lite olika utbildning och just inom plåt och lack är det svårt att rekrytera personal. Förutom utbildning är praktiskt arbete en förutsättning för att du ska bli en bra fordonslackerare och plåtslagare. Du behöver även ha öga och känsla för färg och form.

– Det är ett hantverk som kräver ett visst handlag, säger Micke.

– Det är både huvud och händer, fortsätter Micke – som menar att det faktiskt också krävs ett visst handlag för att passa in alla delar på en bil.

Även om jobbet som bilmekaniker ser lite annorlunda ut idag när du även behöver vara duktig på det tekniska säger Micke att en databox inte berättar allt för dig. Det är mycket problemlösning och du behöver verkligen använda både huvud och händer, avslutar han.

Praoreportage: Bilmekaniker

Höstterminen 2023

På Berners i Åre gör Khouloud sin prao. Hon är intresserad av bilar och tycker att praon har varit väldigt kul och berättar att hon har fått göra mycket.

Antalet tjejer som söker till Transport- och fordonsprogrammet har ökat och Khouloud har funderat på att läsa fordon på gymnasiet men har inte bestämt sig eftersom hon är intresserad av andra saker också. Just nu är hon ensam tjej i verkstan men det är inget hon märker av.

– Jag tänker inte på att jag är det. Alla är väldigt trevliga här, de får mig att känna att jag en av dem, säger Khouloud.

Hon tycker att en bra handledare ska vara snäll och förklara väldigt tydligt och det tycker hon att Yahya, som är hennes handledare gör. Yahya säger att det är viktigt att man visar rutiner och hur arbetsplatsen fungerar först för att sedan steg för steg visa hur man gör. Det är viktigt att eleven får en helhetsbild och förståelse för hur det fungerar hela vägen, från det att vi tar emot kunden och får bilnyckeln till att vi lämnar tillbaka nyckeln när bilen är färdig säger Yahya.

På praon har Khouloud bland annat fått lära sig att mäta mönsterdjup på däck, kolla däcktryck, hur man återställer servicen och läser felkoder. Det finns en del saker som man inte får göra som praoelev men Khouloud tycker att man lär sig mycket av att vara med och se på när de gör de sakerna.

– Då kollar jag på när han gör det svåra och sådant som en praoelev inte får göra. Då förklarar han hur man gör och så ställer jag en massa frågor, säger Khouloud.

Patrik som är platschef på Berners i Åre berättar att det är en utmaning att rekrytera mekaniker. Yrket personbilsmekaniker har förändrats i och med att bilutvecklingen tar stora kliv framåt vilket ställer helt andra krav på den som ska reparera dem. Du behöver både kunna och vara intresserad av mekanik, elektronik och IT och även vara serviceinriktad då det de senaste åren även börjat ställas högra krav på hur du är mot kunderna. Det är en utmaning att hitta dem som är intresserade av alla de bitarna säger han.

Några personer som arbetar med en bil i en bilverkstad.

Handledare Yahya och praoelev Kholoud.

Praoreportage: Däckmontör

Höstterminen 2023

Däckverkstan i Järpen drivs av Leif-Åke som har lång erfarenhet i branschen. De har sedan länge ett bra samarbete med Fordonsprogrammet i Järpen och brukar ofta ta emot elever på praktik därifrån. Han tycker att det är självklart att erbjuda praoplats till elever som är intresserade. Nyfikenhet och att eleverna visar intresse är något de gärna ser hos de som kommer på prao.

– Är eleverna intresserade känns det meningsfullt att få visa och lära dem saker, säger Leif-Åke.

Lee som gör sin prao här kan tänka sig att söka jobb på Däckverkstan. Han brukar jobba i föräldrarnas cykelbutik på sommaren och skulle gärna jobba i Däckverkstan när det inte finns jobb i cykelbutiken. Platsen valde han för att det ligger inom hans intresse. Trots att han inte varit på arbetsplatsen mer än några dagar beskriver han verksamheten och arbetsuppgifterna som om han har varit där en längre tid.

– Jag är intresserad av bilar och så känner igen logiken och vissa av momenten i arbetsuppgifterna från cyklingen, säger Lee.

Han berättar hur man pressar däck innan man kränger dem, vilka maskiner som behövs för det och hur du sedan balanserar dem och fyller på med luft. Han berättar om däckhotellet där man hämtar och lämnar däck och mycket mer.

– Stått och böka i däckhotellet har varit roligast hittills och jag har lär mig mycket här, säger han.

Lee tycker att det är viktigt att man är omtänksam och tänker på att man som praoelev inte vet allt när man kommer till ett nytt ställe.

– De har varit väldigt bra på det här och de säger att det är bara att fråga om man undrar över något, berättar Lee.

– De som arbetar här har också berättat om saker de har varit med om när de var nya och att det ibland blir fel och det är sådant som händer. Det får en att känna sig bekväm i att både ställa frågor och om något skulle gå fel, avslutar Lee.

Praoreportage: Reception och restaurang

Höstterminen 2021

Alicia har testat på arbetet på Högfjällshotellet i Storlien. Hon valde att göra sin prao inne på hotellet vilket innebär att hon fått insyn i både, hotell, reception och restaurangarbetet.

Veckan började med att Emmy som är hotellchef visar Högfjällshotellet som en helhet, där Alicia bland annat får se receptionen och lära känna produkten Högfjällshotellet. Alicia fick sedan rotera på olika avdelningar under veckan för att få en helhetsbild över vad de olika avdelningarna erbjuder för arbetsmöjligheter.

– Vi vill bidra till att unga elever får en inblick i den här branschen och det är en möjlighet för oss att möta ungdomar som vi ser som våra möjliga framtida medarbetare. Genom möten med elever vill vi bidra till en ökad kunskap om turism, hotell och besöksnäringen och hoppas givetvis att möta dem igen i framtiden, säger Emmy, hotellchef på Högfjällshotellet i Storlien.

På hotellet fick Alicia följa med personalen som städar och där fick hon vara behjälplig och ta del av alla moment som görs i rumsstäd och i allmänna ytor. I receptionen fick hon sälja produkter, checka in och checka ut gäster och på restaurangen fick hon hjälpa till med att ställa i ordning frukostbuffén och fylla på den vid behov samt diska, städa och ställa i ordning efter frukosten.

– Favorituppgiften under veckan var att få stå i receptionen, det vara roligt att lära sig bokningssystemet och få hjälpa till att checka in och checka ut gäster, berättar Alicia.

Det sker just nu en förändring inom turistbranschen både här i Storlien men även i Åre kommun i stort där allt fler verksamheter går mot helårsdrift.

– Genom att kunna erbjuda arbeten hela året blir det lite lättare att kunna behålla personal. Just nu lever vi på att flera gärna vill arbeta hos därför vi är en nyöppnad verksamhet, trots det så har vi upplevt svårigheter att rekrytera både kockar och skidlärare, berättar Jakob som är ansvarig för sportbutiken, liften och de som arbetar som skidlärare.

Precis som inne på hotellet får eleverna på denna praoplats rotera och testa på flera olika arbetsuppgifter.

– De som brukar välja att praoa hos oss i butiken, liften och som skidlärare har oftast ett skidintresse, vilket gör att många elever som kommer är nyfikna och vill lära sig och det uppskattas, säger Jakob.

En elev på en praoplats får ofta stor möjlighet att utvecklas utifrån sina egna behov och möjligheter. En slags individualistisk utveckling som oftast är väldigt givande och ger en möjlighet att få blomma ut.

Viktigt är att en praoelev har ett eget intresse av att göra prao och att de gärna ställer nyfikna frågor.

– Vi förväntar oss inte att elever ska komma och vara fullärda eller vara frågvisa utan de ska få möjligheten att utvecklas, säger Emmy.

Alicia berättar att hon valde hotellbranschen för att hon ville utforska den mer och var intresserad av att testa på olika arbetsuppgifter och så tycker hon om att möta människor.

– Jag skulle kunna tänka mig att arbeta i en reception i framtiden, säger Alicia.

Två kvinnor som står bakom en receptionsdisk och tittar på en datorskärm.

Praoelev Alicia och handledare Emmy.

Praoreportage: Prao på Ung Företagsamhet och Peak Innovation

Höstterminen 2023

Ung Företagsamhet är en politisk obunden organisation, en ideell utbildningsorganisation där de utbildat gymnasielever i entreprenörskap sedan 1980 och från 2010 arbetar de även med grundskolan. Fokus för Ung Företagsamhet är att ge barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap.

Två elever som valt att göra sin prao hos Ung Företagsamhet är Simon och Alex.

– Jag valde platsen för att jag är intresserad av att lära mig mer om entreprenörskap, jag ser att mitt gymnasieval skulle kunna vara ekonomi och då passar det bra och så har jag blivit inspirerad av mina syskon som startade UF-företag på gymnasiet, berättar Simon.

Peak Innovation arbetar för hållbar tillväxt genom innovation.

– Peak Innovation hjälper människor att utveckla företag, de har en inkubator och en accelerator. Inkubatorn fokuserar på att hjälpa startups när man är väldigt tidigt i sitt företagande och acceleratorn stöttar företag som vill utveckla sitt företag, berättar praoeleven Ebba

De fyra elever som praoat på Peak Innovation har med hjälp av handledare Sofie fått driva ett eget projekt. Eleverna identifierade ett problem vilket var att det är väldigt lågt teknikintresse bland ungdomar här i Åre kommun men även nationellt och att sökande till just teknikprogrammet är lågt. I projektet fick eleverna under sin praoperiod intervjua personer, titta på hur man skulle kunna vända och öka teknikintresset och avslutningsvis göra en presentation av sitt arbete.

Eleverna på Peak Innovation fick möjlighet att träffa Ung Företagsamhet dels för att få mer information om hur de kan bidra för att öka elevers teknikintresse och framför allt för att få vara med på den stora UF-mässan.

– Jag valde att praoa på Peak Innovation för att jag gillar att prata, utveckla idéer, tänka på vad det kan få för konsekvenser och vad idéer kan bidra med och leda till. Jag vill utveckla mina färdigheter genom att få göra det mer konkret. Vill man utvecklas måste man ställa frågor och vi som praoelever måste ta ansvar för att vilja lära oss, säger Ebba.

För eleverna på Ung Företagsamhet har arbetsuppgifterna varit väldigt inriktade på att hjälpa till att planera och genomföra det stora årliga eventet, UF-mässan. UF-mässan är den mässa då alla gymnasielever ställer ut och tävlar med sitt UF-företag. Mässan i Östersund är för alla UF-företag som startat i Jämtland där de ställer ut sitt företag och är med och tävlar inom olika kategorier så som årets UF-företag, årets Innovation, årets Socialt Hållbara, årets Hantverk, årets Digitala Kommunikation, årets Affärsplan, årets Reklamfilm, årets Utställare och så utses årets UF-lärare.

– Vi har fått en större förståelse för hur man startar UF-företag. Vi har fått reda på hur man startar företag men även fått information hur man avvecklar ett företag vilket var något vi inte visste att man behövde göra, säger praoeleven Alex.

Att under en praovecka hinna få svar på hur man kan öka teknikintresset var en utmaning, men vissa saker har de identifierat och praoeleverna Sigge, Ebba och Filippa presenterade dem för Thomas Olsson, vd på Åre Produktion.

– Vi tror att elever inte vet vad teknik innebär och hur brett ämnet faktiskt det är. Vi tror även att elever tänker att natur och teknik känns svårt och undviker att söka dessa program för att man känner att man är rädd för att misslyckas, inleder Ebba presentationen.

Elever som går i klasser över Sigge, Ebba och Filippa har berättat för dem om upplevelsen av studiebesök på teknikprogrammet inför gymnasievalet.

– De upplevde att alla är klädda i skjorta och att alla känns väldigt nischade och strukturerade vilket kan skapa en känsla av att alla där har en hög kompetens och den upplevelsen kan göra det svårare att våga söka till programmet, men det här är inget vi själva upplevt, fortsätter Ebba.

För att öka teknikintresset krävs en förståelse för vad man kan använda teknik till och hur mycket nytta vi har av tekniken.

– Mer verklighetsbaserad problemlösning i skolan skulle göra att det bli mycket roligare och kännas mer givande, fortsätter Filippa under presentationen.

Allas inställning är att samhällsutvecklingen drivs av teknik, men att den finns på så många olika plan är något som man kanske inte tänker på. Även inom idrotten använder du teknik, exempelvis av skidåkare för att kunna utvecklas och bli bättre.

Om vi får förståelsen för vad vi kan använda teknik till och om kunskapen att använda den ökar så skulle väldigt många fler vara intresserad av teknik.

– Jag tror att många tycker det är intressant med teknik men problemet är att vi ungdomar är uppväxta med teknik och att det i sig gör att det inte blir sådan nyfikenhet kring det vilket vi behöver skapa, säger praoeleven Nadya.

Nadya valde praoplatsen Peak Innovation för att hon är intresserad av entreprenörskap och vill själv driva ett eget företag i framtiden.

– Jag har fått en förståelse för att om jag vill bli entreprenör så är det bra om man har logiskt och djupt tänkande, är positiv, riskbenägen, modig och det är viktigt att vara nyfiken och ställa frågor samt att det är bra att vara social. Jag ser fram emot framtiden och praoveckan har gett mig energi och inspiration, avslutar Nadya.

Två kvinnor står framför en skylt om innovation.

Handledare Sofie och praoelev Nadya.

Kontakta Åre kommun

Kontaktkort

Magnus Ekelund

Studie- och yrkesvägledare Duved, Åre, Stamgärde

0647-168 19, 070-258 34 60

Kontaktkort

Anna Walderot

Studie- och yrkesvägledare Duved, Åre, Stamgärde

0647-168 84, 076-829 93 38

Kontaktkort

Ruben Cañas Lindh

Studie- och yrkesvägledare Mörsil, Hallen, Racklöfska, Kall

0647-162 63, 070-264 76 20

Kontaktkort

Linnéa Sahlmén

Skola- och arbetslivsutvecklare

0647-162 32, 073-059 75 79

Åre kommuns kontaktcenter

Vi hjälper dig med frågor om vår service och verksamhet, kontakta oss på telefon eller e-post.

Telefon: 0647-161 00

Öppettider: Vardagar kl. 08.00-16.00. Lunchstängt kl. 12.00-13.00.

Innehåll på sidan

Senast uppdaterad: 21 april 2026