E14, vägskylt

Västra bygden präglas av vidsträckta fjällområden, mindre byar, turismanläggningar och en växande gränshandel.

Här finns en stark framtidstro som syns i de stora satsningarna på bland annat köpcentrum och etablering av butikskedjor. Här hittar du orter som Storlien, Storvallen, Handöl, Enafors och Ånn. Söderut ligger Handöl och Storulvåns fjällstation, norrut byarna Medstugan, Bodjsö och Saxvallen. 

I april 2020 öppnar ett två fotbollsplaner stort köpcentrum vid infarten till Storlien. Gränshandeln blomstrar och de blivande hyresgästerna, bland andra två stora matkedjor samt en apotekskedja, tror på fortsatt ökning av konsumerande norrmän. Satsningen kommer innebära minst 50 arbetstillfällen, en drastisk ökning för en by med 62 invånare. 

 

En person som ser fram emot att strålkastarljuset vänds mot Storlien är Martina Höiem. Hon äger och driver en frisersalong mitt inne i byn sedan elva år tillbaka.

 

– Jag är född och uppvuxen i Storlien. Efter skolan flyttade jag härifrån, jag har bott och arbetat på flera olika platser. Men jag har alltid längtat hem.

 

Martina visste att hon inte såg en framtid inom hotell och restaurang, och beslutade sig för att utbilda sig till frisör. Efter examen jobbade hon på salonger i Duved och Åre. Men så blev en lokal ledig i Storlien.

 

– Nu kör jag, tänkte jag när den här lokalen blev ledig, berättar hon. Sen gick det snabbt, lokalen blev ledig i december 2010 och jag öppnade januari 2011.

 

Förskola i Storlien är en av nycklarna till fortsatt utveckling

Martina satsade rätt, redan från start har beläggningen varit bra och salongen är öppen året runt. Just nu enbart fredag-söndag eftersom Martina och hennes man har barn på förskola i Duved.

 

– Jag kan inte lämna och hämta på förskola i Duved och jobba här i Storlien, det innebär 20 mil i bil om dagen, det är inte en hållbar lösning, säger hon och skakar uppgivet på huvudet. Därför hyr jag en stol på salong i Duved under veckorna.

 

Om det fanns förskola i Storlien skulle Martina ha salongen öppen fem dagar i veckan. Hon har kämpat för förskola sedan hennes son låg i magen, men utan framgång. Just nu undersöker Åre kommun vad det finns för lokalmöjligheter. Idag finns det cirka tio barn i behov av förskola i Storlien med omnejd. Storlienborna hoppas att det ska satsas på barnen, även om gruppen egentligen är för liten.

 

– Finns förskola kommer människor att flytta hit. Storlien expanderar, varför inte satsa här nu, frågar sig Martina.

 

Bostäder ska byggas till nya gränshandelssatsningen, i första skedet är det 38 nya lägenheter. Martina hoppas att expansionen spiller över på samhället Storlien. Hennes högsta önskan är att samhället ska fungera som en riktig by.

 

– Jag har alltid älskat Storlien, jag har alltid längtat hit när jag inte varit här. Min drivkraft i mitt eget företagande är att byn ska fungera. Jag skulle kunna ha salongen i Duved fem dagar i veckan istället, det skulle ju vara så enkelt. Men jag får en klump i magen när jag tänker på det. Både invånare och hyttägare behöver en basservice för att tycka att detta är en bra plats att vara på, säger hon.

 

Om fem år har invånartalet i Storlien tredubblats och högfjällshotellet drivs av en eldsjäl

Två stammisar från Meråker kommer in för att bli klippta och Martina får en julgåva av dem. Småsnacket sätter genast igång och Martina skiftar över till norsksvenska. Samtalet leds in på att drömma fritt om hur Storlien skulle kunna se ut om fem år. Martina säger genast att i hennes dröm finns det en förskola, med en eller två avdelningar. Invånarantalet har tredubblats och högfjällshotellet drivs av en eldsjäl. Och hon hoppas att de slipper kämpa för att kunna bo i byn, att Storlien är ett etablerat samhälle.

 

– Vad skulle jag göra utan mina norrmän, säger Martina och tittar på sina kunder.

 

– Vad skulle vi göra utan dig, blir svaret från Meråkersborna.

– Storlien har till skillnad från många andra glesbygdsorter i Sverige potential att växa, så det gäller att ta vara på möjligheterna. Det menar Henrik Weile, som själv valde att flytta från Danmark till Åre kommun med sin familj för 15 år sedan. Idag är han stormarknadschef vid Coop Extra i Storlien och ett känt ansikte i sin roll som tävlingsledare för Åre Extreme Challenge.

 

När Henrik och hustrun Annika fått sitt första barn bodde de fortfarande i Danmark. De började fundera på framtiden. Var ville de egentligen att barnen skulle växa upp, var skulle de själva ha velat växa upp? Henrik hade en lång karriär inom den danska marinen bakom sig och Annika ville driva en glashytta där det rör sig många människor. Tankarna gick till Åre, som de besökt både sommar och vinter.

 

– Det var ett ganska enkelt val. Här kunde vi realisera drömmen om att bo och leva på en bra plats, samtidigt som det var ett perfekt läge för Annika att starta Åre Glashytta.

 

Efter några år som egen företagare och ett par säsonger på Skistar blev Henrik butikschef på Coop. Sedan 2011 har han pendlat från huset i Duved till jobbet i Storlien. Under åren har han sett hur gränshandeln vuxit och stabiliserats.

 

– Norge är ett rikare land där snittlönen ligger på 50 000 kr jämfört med den svenska på 30 000. Så det finns ett stort privat kapital där. Men det är dyrt att handla mat i Norge, eftersom de lägger en tull på importerad mat motsvarande flera hundra procent. Om de åker över gränsen hittar de samma varor för halva priset.

 

Stor potential

Den totala gränshandeln i Sverige beräknas årligen omsätta 16 miljarder och genererar runt 10 000 arbetstillfällen. Bara i området kring Tröndelag finns en uppskattad omsättning på 1,5 miljarder.

 

– Sakta men säkert har folk förstått hur stort det här kan bli. Just nu pågår en storsatsning på ett köpcentrum på 11 000 kvadratmeter som ska stå klart om cirka ett år, där Coop tillsammans med bland annat Eurocash och en apotekskedja kommer att husera. Coop fördubblar då sin yta till 4500 kvadratmeter och de gamla lokalerna görs tillgängliga för nya hyresgäster.

 

Nya arbetstillfällen

Satsningarna i Storlien kommer att innebära rekrytering och arbetstillfällen. Bara den nya snabbmatsrestaurangen behöver 18 personer, berättar Henrik och räknar lite snabbt fram att det behövs ungefär 50 personer totalt för att driva butikerna. Inom något år kanske dubbelt så många.

 

– Fler människor kommer att behöva nya typer av samhällsservice i form av exempelvis bostäder, dagis och lokaltrafik. Här hoppas vi på många hyresrätter, så att det går att bo till rimliga priser. Kommunikationerna behöver också bli bättre så att de som bor runt om i regionen kan ta sig till jobbet i Storlien. Det behövs även kringservice, fler företag som erbjuder det som efterfrågas, konstaterar Henrik.

 

Henrik menar att kommunen kommer att behöva aktivera sig och ta vara på de möjligheter som Storlienområdet har för tillväxt. Andra ställen i landet avfolkas. Här vill människor bo kvar, nya vill flytta in och kanske går det att skapa nyfikenhet kring turismen igen. Det var ju så det började en gång i tiden.

 

– Jag är helt säker på att det går.