Här hittar du på svar på vanliga frågor kring PFAS och föroreningen i Undersåker. Har du ytterligare frågor kan du vända dig till Åre kommuns kundtjänst.
• PFAS är ett samlingsnamn för en särskild grupp kemikalier som består av cirka 4 700 högfluorerade ämnen.
• Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.
• PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande.
• PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i impregneringsmedel, funktionskläder, skidvallor, kosmetika och stekpannor. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).
• Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.
• Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.
I första hand har de hittats i områden i närheten av brandövningsplatser. Dessa högfluorerade ämnen finns i brandskum, som har använts vid övningar på brandövningsplatser runt om i Sverige. Även i närheten av flygplatser, deponier och vissa industrier finns det risk för PFAS i omgivande mark, grundvatten och ytvatten.
Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.
De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor.
Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.
Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.
PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.
Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.
Nej. Att äta grönsaker bevattnade med PFAS-påverkat vatten bedöms inte vara någon allmän risk.
Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid.
Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid.
Ja. Att människor eller djur badar i kringliggande vattendrag bedöms inte som farligt. Länsstyrelsen i Jämtlands län har under 2018 provtagit vatten från Indalsälven i två punkter i kommunen. PFAS har inte påträffats i några höga halter i någon av punkterna. Du kan läsa mer i rapporten från Länsstyrelsen här.
Ja. Åre kommun har analyserat det kommunala dricksvattnet och det är inte förorenat, utan fullt tjänligt och helt ofarligt att använda och dricka.
Samtliga berörda fastigheter är kontaktade. Om du är berörd och inte har fått information från Åre kommun, kontakta vår kundtjänst, 0647-161 00 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Östersunds kommuns miljöavdelning har fått i uppdrag att genomföra en tillsyn för att utreda föroreningen vid brandövningsplatsen. Tillsynen kommer att påbörjas inom den närmsta tiden. Vad som behöver göras efter det får utredningen utvisa.
En provtagning på PFAS genomfördes på kommunalt dricksvatten 2014 och då påvisades ingen PFAS. Sedan 2014 används inte skum på brandövningsplatsen.
Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.
Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.