Bild: Grnsaker

I Åre kommun väljer verksamhetsutövaren om utsortering av matavfall ska ske för verksamheten. Alla verksamheter har möjlighet att sortera ut matavfall och antingen kompostera det, efter anmälan samt godkännande från miljöavdelningen, eller ansöka om matavfallsabonnemang från den 1 november 2020.

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön vilket kan bidra positivt i kontakten med era kunder. Vid våra plockanalyser har vi sett att omkring 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen hos hushållen i Åre kommun är matavfall.

Om ni ansluter till matavfallsinsamlingen bidrar ni till rötning av matavfallet i en biogasanläggning som producerar biogas och biogödsel. Biogas används som bränsle för fordon och biogödsel som växtnäring på betesmark. När matavfallet läggs tillsammans med restavfallet körs det till Sundsvall för förbränning.

Vid anslutning till matavfallsinsamlingen kanske också kostnaden sänks. Kostnaden för tömning av ett matavfallskärl är enligt nuvarande taxa lägre i jämförelse med tömningen av ett restavfallskärl och mängden restavfall blir mindre med färre tömningar som följd när matavfallet sorteras ut.

Vid kompostering av matavfallet skapar ni gödning som ni kan använda vid odling eller i rabatter/buskar Om ni väljer att kompostera ert matavfall kommer det innebära att kostnaderna för er avfallshantering sänks eftersom kärlen för restavfall (brännbara hushållsavfallet) inte behöver tömmas lika ofta.

För att ni ska få hämtning av matavfall behöver ni beställa ett matavfallsabonnemang. Detta gör ni antingen via vår e-tjänst eller genom att fylla i blanketten för anmälan om matavfallsabonnemang. Blanketten skickar ni in efter påskrift till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..


I beställningen ska nedanstående punkter anges:

1. Verksamhetsnamn
2. Organisationsnummer
3. Kundnummer
4. Fakturaadress
5. Belägenhetsadress, för hämtning av avfall
6. Hur många 140 liters matavfallskärl som behövs
7. Tömningsintervall, en eller två gånger per vecka
8. Startdatum

Kommunen tillhandahåller bruna 140 liters kärl för insamling av matavfall. Åre kommun äger samtliga avfallskärl som levereras till abonnenterna. Kostnaden för avfallskärlen ingår i grundavgiften för avfallsabonnemangen. När ni beställt matavfallsabonnemang levereras kärlen för insamling av matavfall till den plats där sopbilen tömmer era avfallskärl. Kärlen är försedda med en elektronisk tagg samt en klisteretikett med uppgift på er fastighetsbeteckning och fastighetsadress. Kärlen ingår i fastigheten vid ägarbyte.

Matavfallskärlet är skadedjurssäkert med följande mått, 48 cm brett, 54 cm djupt och 107 cm högt, och utformat med hjul och draghandtag.

 

Det är behovsanpassad tömning vilket innebär att kärlen ställs ut när ni önskar få dem tömda. Inför hämtning ska kärlen dras fram och stå nära platsen där sopbilen stannar och tömmer kärlen. Kärlen ska stå med öppningen mot vägen. Kärlen ska stå plant, väl synligt och utan några hinder som försvårar arbetet vid tömning.

 

För livsmedelsverksamheter kan det finnas krav på kylt soprum. Bedömning görs i samråd med kommunens miljöavdelning. För övriga verksamheter krävs inte kylt soprum men matavfallskärlen bör placeras i skugga under sommarhalvåret för att undvika lukt.

 

Alla abonnenter är ansvariga för att avfallskärlet inte går sönder eller tappas bort. Om avfallskärl går sönder eller tappas bort har kommunen rätt att ta ut en avgift i enlighet med avfallstaxan. Kärlet kommer antingen att lagas eller bytas ut mot ett nytt kärl. Verksamhetsutövaren är ansvarar för rengöring av kärlen.

 

Har ni tömning endast del av året bör ni ställa undan era kärl på en skyddad plats under den del av året ni inte vistas på fastigheten för att kärlen inte ska skadas av exempelvis plogbil eller vind.

I samband med att ni startar upp ett matavfallsabonnemang får ni en sorteringsguide. Ni kan även använda guiden i denna folder för att sätta upp i er verksamhets kök/pentry/kontor.

Se över och gör eventuella justeringar i abonnemanget för restavfall (brännbart hushållsavfall). Vid utsortering av matavfall kommer mängden restavfall minska. Glesa ut tömningstillfällen eller minska antal kärl för restavfall.

Stora containrar hör inte ihop med bra sortering av matavfall, det är en fördel om dessa ersätts med gröna kärl för restavfall.

 

Hitta ett system för insamling av matavfallet som passar er verksamhet. Det finns många olika storlekar på utsorterings- och förvaringslösningar för matavfall. Val av behållare i kök/pentry/kontor, exempelvis en vanlig plasthink eller likande går bra. Välj den lösning som passar er verksamhet bäst. Kontakta valfri leverantör.

 

Matavfallet ska samlas in i helt vanliga polyetenplastpåsar. Åre kommun har dock önskemål om att alla abonnenter övergår till att samla in matavfallet i speciella papperspåsar som är anpassade för matavfall. De finns att köpa på internet eller på välsorterat kontorsvaruhus. Kommunen har för avsikt att framöver handla upp matavfallspåsar i papper och ta med denna kostnad i matavfallsabonnemanget.

 

Matavfallet ska sorteras ut enligt den sorteringsguide som bifogas efter ansökan om matavfallsabonnemang. Sätt gärna upp den på väggen.

 

Bestäm plats för det bruna 140 liters matavfallskärlet, i vissa fall behöver detta göras i samråd med fastighetsägaren. För livsmedelsverksamheter kan det finnas krav på kylt soprum. Bedömning görs i samråd med kommunens miljöavdelning. För övriga verksamheter krävs inte kylt soprum men matavfallskärlen bör placeras i skugga under sommarhalvåret för att undvika lukt.

 

Tänk på att det bruna matavfallskärlet inte bör väga mer än 70 kg och fyll det aldrig mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.

Matavfallet ska sorteras ut enligt bifogad sorteringsguide.  Märk upp sorteringen med tydliga dekaler samt vad som ska sorteras som matavfall.

 

Utse eventuell ansvarig för att tömma matavfallet från kök/pentry/kontor till avfallskärlet.

 

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

 

Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.

 

Ställ fram kärlen vid tömning.

 

Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem utifrån behov.

 

Säkerställ att första hämtningen utförs, - om inte kontakta renhållningen på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Utforma tydlig information till anställda om hur sorteringen går till.

 

Matavfallet ska vara så torrt som möjligt när det lämnas i avfallskärlet. Om möjligt, låt vätskan rinna av, då blir hanteringen fräschare och kärlet lättare.

 

När plastpåsen med matavfall är fylld knyts plastpåsen ihop och bärs ut till det bruna matavfallskärlet. Se till att plastpåsen är ordentligt ihopknuten.

 

Påsen ska ställas ner försiktigt i matavfallskärlet så att risken för att den läcker eller går sönder minskas.

Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem utifrån behov.

Om verksamheten exempelvis har sommarstängt och inget avfall uppstår - kontakta vår avfallsentreprenör.

Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.


* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.

 

* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

 Exempelvis

* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben    
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter  
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

 

Restavfall får inte läggas i matavfallet.

Exempelvis

* Krukväxters jord och rötter
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter

Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag. Det viktiga är att lämna så torrt matavfall som möjligt och rengöra kärlen efter behov.

När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor. Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag.

 

Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i matavfallspåsen. Knyt ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt och problem med flugor. Lägg ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så att den inte går sönder.

 

Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite hushållspapper innan det läggs i matavfallspåsen. Du kan även frysa in påsen i väntan på tömning.

 

När kärlen nyligen är tömda kan du spraya lite ättika på kärlens kanter och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor. Rengör kärlen vid behov.

När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlet. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar verksamheten för att lossa inför tömning av kärlet.

 

Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan det läggs ner det i matavfallspåsen. Förvara matavfallspåsen luftigt för att ventilera bort fukt innan det läggs i matavfallskärlet.

Säkerställ att påsen är ordentligt hopknuten och lägg ner påsen försiktigt så att påsen inte går sönder och matavfallet trillar ut i kärlet och fryser fast.

 

Kontrollera alltid att avfallet inte är fastfruset inför tömning av avfallskärlet.

Insamlat matavfall i Åre kommun mellanlagras i Järpen och körs 14 mil till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I anläggningen separeras plastpåsarna från matavfallet. Plasten går till förbränning och matavfallet går till en rötgaskammare. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, dvs biogödseln som blir kvar efter rötning, används som gödningsmedel på betesmark i Norge. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna tillvara och sluter kretsloppet.  

På 1 kilo matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 kilometer.