Bild: Grönsaker

Alla fastighetsägare, bostadsrätts- och samfällighetsföreningar har möjlighet att sortera ut matavfall och antingen hemkompostera det, efter anmälan samt godkännande från miljöavdelningen, eller ansöka om matavfallsabonnemang från den 1 november 2020.

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall.

Vid hemkompostering av matavfallet skapar ni gödning som ni kan använda vid odling eller i rabatter/buskar. Om ni ansluter till matavfallsinsamlingen bidrar till rötning av matavfallet i en biogasanläggning som producerar biogas och biogödsel. Biogas används som bränsle för fordon och biogödsel som växtnäring på betesmark. När matavfallet läggs tillsammans med restavfallet körs det till Sundsvall för förbränning.

Om ni väljer att kompostera ert matavfall kommer det innebära att kostnaderna för er avfallshantering sänks eftersom kärlen för restavfall (brännbara hushållsavfallet) inte behöver tömmas lika ofta. Om ni väljer att ansluta till matavfallsinsamlingen kanske också kostnaden sänks. Kostnaden för tömning av ett matavfallskärl är enligt nuvarande taxa lägre i jämförelse med tömningen av ett restavfallskärl och mängden restavfall blir mindre med färre tömningar som följd när matavfallet sorteras ut.

För att du ska få hämtning av matavfall behöver du beställa ett matavfallsabonnemang. Detta gör du antingen via vår e-tjänst eller genom att fylla i blanketten för anmälan om matavfallsabonnemang. Blanketten skickar du in efter påskrift till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


I beställningen ska nedanstående punkter anges:
1. Verksamhetsnamn eller föreningsnamn
2. Organisationsnummer
3. Kundnummer

4. Fakturaadress
5. Belägenhetsadress, för hämtning av avfall
6. Hur många 140 liters matavfallskärl som behövs
7. Tömningsintervall en gång/vecka eller varannan vecka
8. Startdatum

* Kommunen tillhandahåller bruna 140 liters kärl för insamling av matavfall. Åre kommun äger samtliga avfallskärl som levereras till abonnenterna. Kostnaden för avfallskärlen ingår i grundavgiften för avfallsabonnemangen.

 

* När du beställt matavfallsabonnemang levereras kärlen för insamling av matavfall till den plats där sopbilen tömmer dina avfallskärl. Kärlen är försedda med en elektronisk tagg samt en klisteretikett med uppgift på er fastighetsbeteckning och fastighetsadress. Kärlen ingår i fastigheten vid ägarbyte.

 

* Matavfallskärlet är skadedjurssäkert med följande mått, 48 cm brett, 54 cm djupt och 107 cm högt, och utformat med hjul och draghandtag.

 

* Det är behovsanpassad tömning vilket innebär att kärlen ställs ut när du önskar få dem tömda. 

 

 Inför hämtning ska kärlen dras fram och stå nära platsen där sopbilen stannar och tömmer kärlen. Kärlen ska stå med öppningen mot vägen.

  

* Kärlen ska stå plant, väl synligt och utan några hinder som försvårar arbetet vid tömning.

 

 

* Alla abonnenter är ansvariga för att avfallskärlet inte går sönder eller tappas bort. Om avfallskärl går sönder eller tappas bort har kommunen rätt att ta ut en avgift i enlighet med avfallstaxan. Kärlet kommer antingen att lagas eller bytas ut mot ett nytt kärl. 

 

* Fastighetsägare, bostadsrätts-, eller samfällighetsföreningen ansvarar för rengöring av kärlen.

I samband med att ni startar upp ett matavfallsabonnemang får ni en sorteringsguide som ni kan distribuera ut till era hyresgäster eller medlemmar.

 

Meddela löpande nyinflyttade om fastighetens/föreningens matavfallssortering.

 

Uppmärksamma föreningsmedlemmar om vikten av att informera eventuella uthyrningsgäster om avfallssorteringen.

Om du som fastighetsägare, bostadsrätts- eller samfällighetsförening har ett matavfallsabonnemang ska dina hyresgäster eller medlemmar i föreningen sortera ut matavfallet. Det är du som fastighetsägare eller styrelse som ansvarar för att det avfall som uppkommer i din fastighet eller förening sorteras rätt. Det kräver så klart ett samarbete med hyresgäster och medlemmar. Berätta för dem om varför de ska sortera matavfall. Bjud gärna in till ett informationsmöte, om ni vill att renhållningen kommer och berättar så gör vi gärna det.

Innan utsortering av matavfall kan ske behöver du som fastighetsägare eller styrelse för bostadsrätts- och samfällighetsföreningar gå igenom följande:

 

* Anpassa och se över soprum så att det finns plats för matavfallskärlen och att hämtning fungerar bra för chauffören.

 

* Placera kärlen så långt in i soprummet som möjligt för att undvika att annat än matavfall slängs i dem.

 

* Står kärlen utomhus bör de inte stå i direkt solljus eller så att förbipasserande kan använda dem som soptunna.

 

* Se över och gör eventuella justeringar i abonnemanget för brännbart restavfall (brännbart hushållsavfall). Vid utsortering av matavfall kommer mängden restavfall minska. Glesa ut tömningstillfällen eller minska antal kärl för restavfall. 

 

* Stora containrar hör inte ihop med bra sortering av matavfall, det är en fördel om dessa ersätts med gröna kärl för restavfall.

 

* Informera hyresgästerna/föreningsmedlemmarna i god tid före uppstart, när, hur och varför de ska sortera sitt matavfall. Dela ut brev.

 

* Utforma tydlig information om hur sorteringen går till och vad som ska sorteras som matavfall.

 

* Märk upp med tydliga dekaler samt vad som ska sorteras som matavfall i soprummet.

För att räkna ut hur många kärl ni behöver kan man schablonmässigt räkna med att ett standardhushåll producerar ungefär 10 liter matavfall i veckan.

 

Exempel:
10 lägenheter med hämtning varje vecka

 

* 10 lägenheter x 10 liter matavfall = 100 liter matavfall per vecka

 

* 100 liter matavfall delat på 140 liters bruns kärl = 0,71 kärl

 

10 lägenheter behöver alltså 1 brunt kärl om det är hämtning varje vecka.

 

Miljömässsigt är det alltid bättre att ha fler kärl och färre tömningstillfällen. Denna riktlinje gäller särskilt i kommunens ytterområden såsom Bydalen och Storlien eftersom mellanlagringen av allt avfall sker i Järpen.

Matavfallet samlas för närvarande in i polyetenplastpåsar. Val av behållare för plastpåsen väljs och anpassas för det egna hushållet, exempelvis en vanlig plasthink eller liknade går bra. Åre kommun har dock önskemål om att hushållen övergår till att samla in matavfallet i speciella papperspåsar som är anpassade för matavfall. De finns att köpa på internet eller på välsorterat kontorsvaruhus. Kommunen har för avsikt att framöver handla upp matavfallspåsar i papper och ta med denna kostnad i matavfallsabonnemanget.

 

Matavfallet ska sorteras ut enligt den sorteringsguide som bifogas efter ansökan om matavfallsabonnemang.  Sätt gärna upp den, exempelvis på insidan av skåpdörren.

 

Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i plastpåsen, hanteringen blir fräschare och kärlet lättare.

 

När plastpåsen med matavfall är fylld knyts plastpåsen ihop och bärs ut till det bruna matavfallskärlet. Se till att plastpåsen är ordentligt i hopknuten.

Ställ ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så minskar risken för att den läcker eller går sönder.

 

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

 

Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten för att minska risk för fastfrysning. Se till att avfallet inte är fastfruset i kärlet inför tömning.

Ställ fram kärlen senast kl 07.00 samma dag som tömning eller kvällen innan.

 

Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem vid behov.

 

Säkerställ att första hämtningen utförs.

Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.

 

* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.

 

* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag. Det viktiga är att så torrt matavfall som möjligt lämnas och att kärlen rengörs efter behov.

 

* När kärlet är nytömt kan du spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

 

* Stäng påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt.

Exempelvis

* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben    
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter  
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

 

Restavfall får inte läggas i matavfallet.

Exempelvis

* Krukväxters jord och rötter
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter

När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor. Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag.

 

Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i matavfallspåsen. Knyt ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt och problem med flugor. Lägg ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så att den inte går sönder.

 

Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite hushållspapper innan det läggs i matavfallspåsen. Du kan även frysa in påsen i väntan på tömning.

 

När kärlen nyligen är tömda kan du spraya lite ättika på kärlens kanter och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor. Rengör kärlen vid behov.

När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlen. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlen ansvarar fastighetsägaren/föreningen för att lossa inför tömning av kärlet.

 

Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan det läggs ner det i matavfallspåsen. Förvara matavfallspåsen luftigt för att ventilera bort fukt innan det läggs i matavfallskärlet.

 

Säkerställ att påsen är ordentligt hopknuten och lägg ner påsen försiktigt så att påsen inte går sönder och matavfallet trillar ut i kärlet och fryser fast.

 

Kontrollera alltid att avfallet inte är fastfruset inför tömning av avfallskärlet.

Insamlat matavfall i Åre kommun mellanlagras i Järpen och körs 14 mil till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I anläggningen separeras plastpåsarna från matavfallet. Plasten går till förbränning och matavfallet går till en rötgaskammare. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, dvs biogödseln som blir kvar efter rötning, används som gödningsmedel på betesmark i Norge. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna tillvara och sluter kretsloppet.

 

På 1 kilo matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 kilometer.