Foto: Matavfall enskilt hushåll

Alla hushåll i Åre kommun har möjlighet att sortera ut matavfall och antingen hemkompostera det, efter anmälan samt godkännande från miljöavdelningen, eller ansöka om matavfallsabonnemang från den 1 november 2020.

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 40 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall.

Vid hemkompostering av matavfallet skapar du gödning som du kan använda vid odling eller i rabatter/buskar. Om du ansluter till matavfallsinsamlingen bidrar du till rötning av matavfallet i en biogasanläggning som producerar biogas och biogödsel. Biogas används som bränsle för fordon och biogödsel som växtnäring på betesmark. När matavfallet läggs tillsammans med restavfallet körs det till Sundsvall för förbränning.

Om du väljer att själv kompostera ditt matavfall kommer det innebära att kostnaderna för er avfallshantering sänks eftersom kärlet för restavfall (brännbara hushållsavfallet) inte behöver tömmas lika ofta. Om du väljer att ansluta till matavfallsinsamlingen kanske också kostnaden sänks. Kostnaden för tömning av ett matavfallskärl är enligt nuvarande taxa lägre i jämförelse med ett restavfallskärl och mängden restavfall blir mindre med färre tömningar som följd när matavfallet sorteras ut.

För att du ska få hämtning av matavfall behöver du beställa ett matavfallsabonnemang. Detta gör du antingen via vår e-tjänst eller genom att fylla i blanketten för anmälan om matavfallsabonnemang. Blanketten skickar du in efter påskrift till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


I beställningen ska nedanstående punkter anges:
* För- och efternamn
* Kundnummer
* Fastighetsbeteckning
* Belägenhetsadress, för hämtning av matavfall
* Fakturaadress om annan än belägenhetsadress
* Startdatum

Sopbilens tömningstur för matavfallskärl har hittills under 2020 skett var fjärde vecka vilket fungerat väl.

Vi fortsätter med tömning var fjärde vecka vilket dels minskar miljöpåverkan och håller ner kostnaderna för transporterna och hanteringen av matavfallet. Den 1 november kommer matavfallet tömmas samma dag som restavfallet (brännbart hushållsavfall). Ni ställer fram matavfallskärlet när ni vill få det tömt.

Kommande tömningar:
* 7 oktober


Från 1 november töms matavfallet samma dag som restavfallet.

Åre kommun äger samtliga kärl som levereras till abonnenterna. Kostnaden för avfallskärlen ingår i grundavgiften för avfallsabonnemangen. När du beställt matavfallsabonnemang levereras ett brunt 140 literskärl för insamling av matavfall till den plats där sopbilen tömmer ditt avfallskärl. Kärlet är försett med en elektronisk tagg samt en klisteretikett med uppgift på din fastighetsbeteckning och fastighetsadress och ingår i fastigheten vid ägarbyte.

Matavfallskärlet är skadedjurssäkert med följande mått, 48 cm brett, 54 cm djupt och 107 cm högt, och utformat med hjul och draghandtag.

 

Alla abonnenter är ansvariga för att avfallskärlet inte går sönder eller tappas bort. Om avfallskärlet går sönder eller tappas bort har kommunen rätt att ta ut en avgift i enlighet med avfallstaxan. Kärlet kommer antingen att lagas eller bytas ut mot ett nytt kärl.

 

Om din fastighet inte nyttjas hela året och avfall endast uppkommer del av året bör du ställa undan dina kärl på en skyddad plats under den del av året du inte vistas på fastigheten. Det skyddar kärlen från att skadas av plogbil, annat fordon eller kraftig vind.

 

Fastighetsägaren ansvarar för rengöring av kärlen.

Tömningsintervall:
* 7 oktober

Från 1 november töms matavfallet samma dag som restavfallet.

 

Vid hämtning ska kärlet dras fram till platsen där sopbilen kan tömma kärlet. Placera kärlen med draghandtag och hjul vända in mot fastigheten vilket innebär att lockets handtag och öppning är vänd ut mot sopbilen. Kärlen ska stå plant, väl synligt och utan några hinder som försvårar arbetet vid tömning.

Hämtning av både matavfall och restavfall är behovsanpassad i Åre kommun. Det innebär att du ställer ut avfallskärlen på bestämd plats för sopbilens kärltömning när de är fulla eller du önskar få dem tömda.

I samband med att ni startar upp ett matavfallsabonnemang får ni en sorteringsguide. Ni kan även använda guiden i denna folder.

Matavfallet ska samlas in i polyetenplastpåsar. Val av behållare för plastpåsen väljs och anpassas för det egna hushållet, exempelvis en vanlig plasthink eller liknade går bra.

Matavfallet ska sorteras ut enligt bifogad sorteringsguide.  Sätt gärna upp den, exempelvis på insidan av skåpdörren.

Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i plastpåsen, hanteringen blir fräschare och kärlet lättare.

När plastpåsen med matavfall är fylld knyts plastpåsen ihop och bärs ut till det bruna matavfallskärlet. Se till att plastpåsen är ordentligt ihopknuten.  

 

Ställ ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så minskar risken för att den läcker eller går sönder.

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.

 

Ställ fram kärlen senast kl. 07.00 samma dag som tömning eller kvällen innan.


Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem utifrån behov.

Säkerställ att första hämtningen utförs.

* Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.
* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.
* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

Exempelvis
* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben     
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter   
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

Exempelvis
* Krukväxters jord och rötter
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter

När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor.

 

Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i matavfallspåsen. Knyt ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt och problem med flugor. Lägg ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så att den inte går sönder.

Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite hushållspapper innan det läggs i matavfallspåsen. Du kan även frysa in påsen i väntan på tömning.

När kärlet är nytömt spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlet. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar fastighetsägaren för att lossa inför tömning av kärlet.

 

Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan du lägger ner det i matavfallspåsen. Förvara matavfallspåsen luftigt för att ventilera bort fukt innan det läggs i matavfallskärlet.

Säkerställ att påsen är ordentligt hopknuten så att matavfallet inte trillar ut i kärlet och fryser fast.

 

Kontrollera alltid att avfallet inte är fastfruset inför tömning av avfallskärlet.

Insamlat matavfall i Åre kommun mellanlagras i Järpen och körs 14 mil till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I anläggningen separeras plastpåsarna från matavfallet. Plasten går till förbränning och matavfallet går till en rötgaskammare. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, det vill säga biogödseln som blir kvar efter rötning, används som gödningsmedel på betesmark i Norge. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna tillvara och sluter kretsloppet.

 

På 1 kilo matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 kilometer.