Uppdaterad 3 april, kl. 17.00

Kristider och påfrestningar

Under rådande omständigheter lever flera av oss i situationer som kanske skiljer sig från vår vanliga vardag. Det kan vara påfrestande både psykisk, fysiskt och socialt. Att leva i ansträngda eller dysfunktionella relationer kan under sådana omständigheter bli extra utsatta.

Våld i nära relation

Våld i nära relationer inkluderar alla former av våld. Det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexualiserat och materiellt.

Våld i nära relation kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket kan försvåra möjligheten till motstånd och uppbrott. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker våldsutövaren kontrollera och utöva makt över den utsatta. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med.

Barn har sett och hört

Det våld som sker i hemmet blir en del av barnens familjemiljö och fortsätter under barnens hela uppväxt. Många gånger utsätts barnen själva för direkt våld. Föräldrarna saknar till stor del möjlighet att ge barnet stöd då de antingen är skrämmande eller skrämda. Våldet är ofta inte känt av omgivningen och barnen berättar sällan om sina upplevelser. Våldet blir en familjehemlighet, vilket innebär att barnet inte får stöd från andra.

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt. Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra. Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få magont, sömn- och koncentrationssvårigheter, aggressivitet, psykiska problem, ångest, rädslor, fobier och hälsoproblem som eksem eller ätstörningar. Många av barnen är i behov av behandling.

Hör av dig

Vi uppmanar dig som lever i en dysfunktionell relation att ta kontakt med någon av nedanstående organisationer, om inte annat berätta för en anhörig hur du har det. Om du som anhörig eller medmänniska misstänker att någon i din närhet lever under våldsamma förhållanden kan du alltid ringa och rådfråga hur du kan agera.

Polisanmälan
För att anmäla våld i en nära relation kan du antingen ringa polisen på 114 14, eller 112 om det är akut.

Hjälp från Åre kommun
Individ- och familjeomsorgen erbjuder dig hjälp och stöd. Det finns öppna insatser, till exempel samtalsstöd, och insatser som kräver beslut av socialsekreterare, till exempel försörjningsstöd. Här hittar du mer information. Ta kontakt med individ- och familjeomsorgen så ser vi hur vi kan hjälpa just dig.

Bra kontakter