Bild: Grönsaker

I Åre kommun väljer fastighetsägare, bostadsrätts- och samfällighetsföreningar om utsortering av matavfall ska ske för fastigheten. Insamlat matavfall rötas och blir till biogas och biogödsel.

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 35 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall. Om matavfallet istället sorteras ut kan avfallet behandlas biologiskt och omvandlas till miljövänlig biogas och biogödsel. Biogas som används som bränsle för fordon och biogödsel som växtnäring i lantbruket.

Att utsortering av matavfall införs inom fastigheten kan innebära att mängden restavfall eventuellt minskas när ni kommit igång med utsorteringen. En minskad mängd restavfall kan innebära att kostnaderna för er avfallshantering eventuellt sänks, då tömningskostnaden för matavfallskärl är lägre i jämförelse med restavfallskärl.

För att ni ska få hämtning av matavfall behöver ni beställa ett matavfallsabonnemang. Detta gör ni på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


I beställningen ska nedanstående punkter anges:
1. Verksamhetsnamn.
2. Organisationsnummer.
3. Fakturaadress.
4. Belägenhetsadress, för hämtning av avfall.
5. Hur många 140 liters matavfallskärl som behövs.
6. Tömningsintervall, en eller två gånger per vecka.
7. Startdatum.

* Kommunen tillhandahåller bruna 140 liters kärl för insamling av matavfall.

 

* När ni beställt abonnemang och uppgett hur många kärl som behövs för flerbostadshuset, levereras kärlen ut till den belägenhetsadress som angivits.

 

* Matavfallskärlet är skadedjurssäkert med följande mått, 48 cm brett, 54 cm djupt och 107 cm högt, och utformat med hjul och draghandtag.

 

* Matavfallskärlet behöver inte stå i kylda soprum.

 

* Vid hämtning ska kärlet dras fram och stå nära där bilen stannar. Kärlet ska stå med handtaget utåt.

 

* Kärlen ska stå plant, väl synligt och utan några hinder som försvårar arbetet vid tömning.

 

* Trasiga kärl eller om kärlet försvinner ersätts kommunen för leveransen av ett nytt kärl.

 

* Fastighetsägare, bostadsrätts-, eller samfällighetsföreningen ansvarar för rengöring av kärlen.

I samband med att ni startar upp ett matavfallsabonnemang får ni en sorteringsguide som ni kan distribuera ut till era hyresgäster, medlemmar.

Om du som fastighetsägare, bostadsrätts- eller samfällighetsförening har ett matavfallsabonnemang ska dina hyresgäster eller medlemmar i föreningen sortera ut matavfallet. Det är du som fastighetsägare eller styrelse som ansvarar för att det avfall som uppkommer i din fastighet eller förening sorteras rätt. Det kräver så klart ett samarbete med hyresgäster och medlemmar. Berätta för dem om varför de ska sortera matavfall. Bjud gärna in till ett informationsmöte, om ni vill att renhållningen kommer och berättar så gör vi gärna det.

Innan utsortering av matavfall kan ske har du som fastighetsägare eller styrelse för bostadsrätts- och samfällighetsföreningar några uppdrag

 

* Anpassa och se över soprum så att det finns plats för matavfallskärlen och att hämtning fungerar bra för chauffören.

 

* Placera kärlen så långt in i soprummet som möjligt för att undvika att annat än matavfall slängs i dem.

 

* Står kärlen utomhus bör de inte stå i direkt solljus eller så att förbipasserande kan använda dem som soptunna.

 

* Se över och gör eventuella justeringar i abonnemanget för brännbart restavfall. Vid utsortering av matavfall bör denna fraktion minska.

 

* Stora containrar hör inte ihop med bra sortering av matavfall, det är en fördel om dessa ersätts med gröna kärl för restavfall.

 

* Informera hyresgästerna i god tid före uppstart, när, hur och varför de ska sortera sitt matavfall. Dela ut brev.

 

* Utforma tydlig information om hur sorteringen går till och vad som ska sorteras som matavfall.

 

* Märk upp med tydliga dekaler samt vad som ska sorteras som matavfall i soprummet.

 

* Meddela nyinflyttade om husets matavfallssortering.

För att räkna ut hur många kärl ni behöver kan man schablonmässigt räkna med att ett standardhushåll producerar ungefär 10 liter matavfall i veckan.

 

Exempel:
10 lägenheter med hämtning varje vecka

 

* 10 lägenheter x 10 liter matavfall = 100 liter matavfall per vecka

 

* 100 liter matavfall delat på 140 liters bruns kärl = 0,71 kärl

 

10 lägenheter behöver alltså 1 brunt kärl om det är hämtning varje vecka

Matavfallet ska samlas in i polyetenplastpåsar. Val av behållare för plastpåsen väljs och anpassas för det egna hushållet, exempelvis en vanlig plasthink eller likande går bra.


Matavfallet ska sorteras ut enligt bifogad sorteringsguide. 

Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i plastpåsen, hanteringen blir fräschare och kärlet lättare.

När plastpåsen med matavfall är fylld knyts plastpåsen ihop och bärs ut till det bruna matavfallskärlet. Se till att plastpåsen är ordentligt i hopknuten. 

Ställ ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så minskar risken för att den läcker eller går sönder.

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.
Ställ fram kärlen vid tömning.

Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem utifrån behov.

Säkerställ att första hämtningen utförs.

Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.

 

* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.

 

* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag. Det viktiga är att så torrt matavfall som möjligt lämnas och att kärlen rengörs efter behov.


* Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan du slå in i lite hushållspapper innan du lägger det i matavfallspåsen. Påsen kan även läggas i frysen i avvaktan på att kärlet ska tömmas.

 

* När kärlet är nytömt kan du spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

 

* Stäng påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt.

Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar ni som fastighetsägare, bostadsrätts- eller samfällighetsförening att lossa inför tömning av kärlet.


* Stäng alltid påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut i kärlet och fryser fast.

 

* Låt matavfallet är blött, låt det rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i matavfallet.

Exempelvis

* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben    
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter  
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

 

Restavfall får inte läggas i matavfallet.

Exempelvis

* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter
* Kattsand, husdjursströ.
* Blöjor, bindor

Insamlat matavfall i Åre kommun körs till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I anläggningen separeras plastpåsen från matavfallet, plastpåsen går till förbränning och matavfallet går till en rötgaskammare. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, biogödseln som blir kvar används som gödningsmedel och återförs till åkermarken. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna till vara. Biogasen som tas ut tillför inte mer koldioxid, och rötresten, biogödsel är ett högvärdigt gödselmedel som på ett naturligt sätt sluter kretsloppet.


På 1 kg matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 km.