Foto: Matavfall enskilt hushåll

I Åre kommun väljer du som fastighetsägare om utsortering av matavfall ska ske för det egna hushållet. Insamlat matavfall rötas och blir till biogas och biogödsel.

Att sortera ut matavfall är ett enkelt sätt att göra en insats för miljön. Cirka 45 procent av det avfall som hamnar i soppåsen är matavfall. Om matavfallet istället sorteras ut kan avfallet behandlas biologiskt och omvandlas till miljövänlig biogas och biogödsel. Biogas används som bränsle för fordon och biogödsel som växtnäring i lantbruket.

Om du väljer att sortera ut ditt matavfall kan det innebära att kostnaderna för er avfallshantering eventuellt sänks. Kostnaden för tömning av ett matavfallskärl är lägre i jämförelse med ett restavfallskärl och mängden restavfall borde bli mindre med färre tömningar som följd när matavfallet sorteras ut.  

För att du ska få hämtning av matavfall behöver ni beställa ett matavfallsabonnemang. Detta gör du på gata-renhållningsenhetens e-postadress, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


I beställningen ska nedanstående punkter anges:
* För- och efternamn
* Kundnummer
* Fastighetsbeteckning
* Belägenhetsadress, för hämtning av matavfall
* Fakturaadress om annan än belägenhetsadress
* Startdatum.
Ange om du vill ha hämtning varannan vecka eller var 4:e vecka.

Kommunen tillhandahåller ett brunt 140 liters kärl för insamling av matavfall. När du beställt abonnemang levereras kärlet ut till den belägenhetsadress som angivits.

Matavfallskärlet är skadedjurssäkert med följande mått, 48 cm brett, 54 cm djupt och 107 cm högt, och utformat med hjul och draghandtag.

 

Vid trasiga kärl eller om kärlet försvinner ersätts kommunen för leveransen av ett nytt kärl.  
Har du tömning endast del av året bör du ställa undan dina kärl på en skyddad plats under den del av året du inte vistas på fastigheten, för att de inte ska skadas av exempelvis plogbil eller annat fordon om de skulle blåsa omkull.

 

Fastighetsägaren ansvarar för rengöring av kärlen.

Tömningsintervall: Onsdagar udda veckor.

 

Vid hämtning ska kärlet dras fram. Placera kärlen med handtag och hjul vända in mot fastigheten. Kärlen ska stå plant, väl synligt och utan några hinder som försvårar arbetet vid tömning.

I samband med att ni startar upp ett matavfallsabonnemang får ni en sorteringsguide. Ni kan även använda guiden i denna folder.

Matavfallet ska samlas in i polyetenplastpåsar. Val av behållare för plastpåsen väljs och anpassas för det egna hushållet, exempelvis en vanlig plasthink eller liknade går bra.

Matavfallet ska sorteras ut enligt bifogad sorteringsguide.  Sätt gärna upp den, exempelvis på insidan av skåpdörren.

Om matavfallet är blött bör man låta vätskan rinna av innan det läggs ner i plastpåsen, hanteringen blir fräschare och kärlet lättare.

När plastpåsen med matavfall är fylld knyts plastpåsen ihop och bärs ut till det bruna matavfallskärlet. Se till att plastpåsen är ordentligt i hopknuten.  

 

Ställ ner påsen försiktigt i matavfallskärlet så minskar risken för att den läcker eller går sönder.

Se till att det bruna matavfallskärlet står så att obehöriga inte kan komma åt att lägga annat i kärlet.

Fyll aldrig det bruna kärlet mer än att 20 cm finns kvar upp till kanten.

 

Ställ fram kärlen vid tömning.

Håll kärlen fräscha genom att tvätta dem utifrån behov.

Säkerställ att första hämtningen utförs.

* Om personalen som hämtar matavfallet märker att det ligger felaktigt sorterat material i kärlet, töms det inte.
* Om ni plockar bort det som är felsorterat hämtas det som matavfall vid nästa tömningstillfälle.
* Om ingen bortplockning sker kommer matavfallet att tömmas som brännbart restavfall och debiteras som sådant.

 

Luktar det om matavfallet

Om matavfallsinsamlingen sköts på rätt sätt kommer lukten inte att förändras från hur det är idag. Det viktiga är att lämna så torrt matavfall som möjligt och rengöra kärlen efter behov.


* Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan du slå in i lite hushållspapper innan du lägger det i matavfallspåsen. Påsen kan även läggas i frysen i avvaktan på att kärlet ska tömmas.

* När kärlet är nytömt kan du spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

* Stäng påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt.

Exempelvis
* Matrester, råa och tillagade
* Bröd, kakor, bullar, kex
* Skal och rester från frukt och grönsaker
* Kaffesump, kaffefilter och tepåsar
* Skaldjur, även skalen
* Fågel-, fisk- och köttben     
* Pasta och ris
* Ägg och äggskal
* Choklad och annat godis
* Jäst
* Kärnor och nötskal
* Snittblommor, blad från krukväxter
* Hushållspapper och servetter   
* Örter och sallader
* Torrvaror, mjöl, gryn, kryddor med mera

Exempelvis
* Tobak, fimpar och snus
* Tuggummi
* Soppåsar, dammsugarpåsar
* Tops och plåster
* Glass-, grill eller ätpinnar
* Aska, jord
* Pappers- eller biotallrikar
* Plast-eller träbestick
* Vinkorkar, kapsyler
* Stearinljus, värmeljus
* Disktrasor
* Snören, handskar
* Våtservetter
* Kattsand, husdjurströ
* Blöjor, bindor

När det är vinter finns det några saker man kan göra för att undvika att matavfallet fryser fast i kärlet. Avfall som frusit fast eller av annan anledning sitter fast i kärlet ansvarar verksamheten för att lossa inför tömning av kärlet

Låt blött matavfall rinna av ordentligt i vasken innan du lägger ner det i matavfallspåsen.

 

Säkerställ att påsen är ordentligt ihop knuten så att matavfallet inte trillar ut i kärlet och fryser fast.

När det är sommar och varmt finns det några saker man kan göra för att minimera risken att matavfallet börjar lukta eller att det samlas flugor.

Håll matavfallet så torrt som möjligt och låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i matavfallspåsen.
Knyt ihop påsen ordentligt så att matavfallet inte trillar ut och skapar dålig lukt.

 

Mat som luktar mycket, till exempel räkskal och fisk, kan slås in i lite hushållspapper innan det läggs det i matavfallspåsen. Du kan även frysa in påsen i väntan på tömning.

 

När kärlet är nytömt spraya lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor.

Insamlat matavfall i Åre kommun körs till Ecopro AS biogasanläggning i Verdal, Norge. I anläggningen separeras plastpåsen från matavfallet, plastpåsen går till förbränning och matavfallet går till en rötgaskammare. I rötningsprocessen utvinns biogas som används som fordonsbränsle. Rötresten, biogödseln som blir kvar används som gödningsmedel och återförs till åkermarken. Genom att göra biogas och biogödsel av matavfallet tas resurserna till vara. Biogasen som tas ut tillför inte mer koldioxid, och rötresten, biogödsel är ett högvärdigt gödselmedel som på ett naturligt sätt sluter kretsloppet.  

På 1 kg matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 km.