En detaljplan reglerar vad personer, företag och myndigheter får eller inte får göra inom ett visst markområde. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument och innehåller bland annat bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder och byggnaders utformning i stora drag.

I Sverige har vi kommunalt planmonopol. Det innebär att det bara är kommunen som har rätt att besluta om att ta fram och anta en detaljplan. Det är också kommunen som ansvarar för tolkningen av de gällande detaljplanerna.

Detaljplanen visas som ett bestämt område på en plankarta med bestämmelser. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning som förklarar syftet och innehållet i planen samt en genomförandebeskrivning som berättar hur planen ska genomföras. I underlaget till planprocessen kan även illustrationskarta, gestaltningsprogram, miljökonsekvensbeskrivning och utredningar av dagvatten, buller, geoteknik samt naturvärden ibland ingå.

Till detaljplanen hör oftast ett exploateringsavtal. Exploateringsavtalet är ett civilrättsligt avtal om genomförande av detaljplanen mellan kommunen och en exploatör (byggherre eller fastighetsägare). Avtalet preciserar intentionerna med detaljplanen och reglerar vilka åtaganden kommunen och exploatören har.

Detaljplaneprocessen

Det finns fyra sätt att ta fram en detaljplan. Vilket som används beror på om detaljplanen är förenlig med översiktsplanen, har principiell betydelse och hur stor påverkan den har på allmänna intressen.

  • Standardförfarande. Planen saknar allmänt intresse. Samråd och granskning sker bara med berörda parter och myndigheter och planen kan antas av samhällsbyggnadsnämnden.
  • Utökat planförfarande. Planen har allmänt intresse. Samrådsskedet och granskningsskedet är tydligare reglerat enligt lag. Planen antas av kommunstyrelsen. Om planen bedöms vara av principiell betydelse antas den av kommunfullmäktige.
  • Begränsat standardförfarande. Om planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse med en mycket liten och tydlig samrådskrets, är det möjligt att tillämpa ett begränsat standardförfarande. Förslaget till detaljplan kan då godkännas redan under samrådet. Godkännandet ska göras aktivt av samtliga i samrådskretsen. Om förslaget till detaljplan godkänns under samrådet kan kommunen utesluta granskningen.
  • Samordnat förfarande. När kommunen ska göra en detaljplan för ett ärende som även prövas enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg kan förfarandena enligt de olika lagarna samordnas. Syftet med samordningen är att undvika dubbelarbete och dubbla prövningar. Om ärendena drivs parallellt kan en gemensam process genomföras. Om det andra ärendet är påbörjat eller avslutat kan kommunen, om lämpligt, använda de handlingar som är framtagna i det andra ärendet och hoppa över samråd om samrådskretsen är densamma.

Här beskriver vi den generella processen för ett planförfarande och hur du kan påverka:

Program

Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen börja planprocessen med ett program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för planen och grundläggande frågor för det vidare planarbetet identifieras.

Samråd

När ett första planförslag upprättats beslutar samhällsbyggnadsnämnden om att sända ut planförslaget och övriga handlingar på samråd. Kommunen kungör förslaget till detaljplan i lokala dagstidningar samt anslår på kommunens anslagstavla innan planförslaget sänds ut på samråd.

Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser samt fastighetsägare och de som bor inom planområdet eller på angränsande fastigheter får ta del av planförslaget. Ibland ordnas dessutom ett möte där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Samrådstiden är i regel tre veckor. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut.

Samråd görs enligt Plan- och Bygglagen (2010:900) 5 kap 11-15 §§

Granskning

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas och besvaras av kommunen. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett granskningsförslag upprättas. Förslaget redovisas för samhällsbyggnadsnämnden som fattar beslut om granskning.

Kommunen underrättar de som berörs av planförslaget att förslaget finns ute för granskning. De berörda är exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Underrättelsen anslås även på kommunens anslagstavla och webbplats. Planförslaget ska finnas tillgängligt för granskning i minst tre veckor när ett utökat eller samordnat planförfarande tillämpas och två veckor vid ett standardförfarande. Granskningshandlingar finns på kommunens hemsida och i kommunhuset. Oftast är det även möjligt att ta del av handlingarna på andra offentliga platser, t ex på kommunala bibliotek.

Den som inte framfört sina synpunkter under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.

Vid ett begränsat standardförfarande kan kommunen utesluta granskningen om samtliga i samrådskretsen godkänner planförslaget.

Granskning görs enligt Plan- och Bygglagen (2010:900) 5 kap 18-22 §§

Antagande

Efter granskningstiden sammanställs och besvaras de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.

Det slutgiltiga förslaget till detaljplan redovisas tillsammans med granskningsutlåtandet. Samhällsbyggnadsnämnden tar ställning till förslaget och godkänner handlingarna för antagande. De godkända handlingarna går sedan till kommunstyrelsen för antagande. De flesta detaljplaner antas av kommunstyrelsen med delegation från kommunfullmäktige, men i vissa fall kan de behöva antas av kommunfullmäktige.

Antagande görs enligt Plan- och Bygglagen (2010:900) 5 kap 27, 29-30 §§

Överklagande

Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos mark- och miljödomstolen och det beslutet kan i sin tur överklagas hos mark- och miljööverdomstolen. Högsta instans är högsta domstolen.

För att ha rätt att överklaga ska man förutom att lämna in överklagandet i tid, vara sakägare och ha yttrat sig antingen under samrådet eller granskningen. Sakägare är fastighetsägare och boende inom planområdet samt fastighetsägare och boende i fastigheter som gränsar till planområdet.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.